Att bygga Sverige Tryggt och Starkt

Inga nya tongångar, men det som lyfts fram från (Sd) och deras talepersoner har en, för oss som mins vår historia och historielektion i skolan, en ton som skär genom märg och ben.

Sveriges Riksdags 2 vice talman, Partisekreterare för (Sd) uttalar att ”judar och samer är inte svenskar”, en viktig fråga att ta ställning till så länge vi lever i ett demokratiskt land.

Efter kriget kom de ”Vita bussarna” till Ulricehamn – Ulricehamns Tidning har haft reportage om detta – med f d lägerfångar, och då inte vilka läger som helst. Här fick de en fristad, här möttes de av värme, de mötte kärlek och kärleken blommade, barn kom, och någon är i övre medelåldern idag, de fick livskraft och etablerade sig i vårat samhälle, blev respekterade medborgare, idag ekar det ut bland Sveriges gator ”judar och samer är inte svenskar”. Inget bra budskap c:a 70 år efter krigsslutet och dess hemskheter. De är 100% judar och samer samt 100% svenskar.

Men, vart är Sverige på väg, med den historiska horisonten ekar stöveltrampen, om man inte är tondöv. Dessa klackar slår in mot Ulricehamns gågata nordöst ifrån och skapar rädsla och förundran över vad som äger accept utifrån denna politik.

När man tar del av siffror om födda och döda 1960-2013 och prognos 2014-2060 så visar den en fluktration, och den demografiska bilden visar en stigande kurva av antal döda. Antal födda utmärker sig vid mitten av 1960-talet, 1989/90 och nu kan man enligt prognos se ett ökat antal födda och ett minskat antal döda. För att senare notera att antalet födda minskar i förhållande till antalet döda, den kommande perioden.

Här finns ett övergripande och stort problem för Sverige och vår välfärds kärna.

Differensen framöver enligt prognos födda och döda är plus c:a 15 000 människor och detta underliggande överskott ska försörja svensk välfärd över tid framgent.

En bild av arbetsmarknaden avseende invandrare på svensk arbetsmarknad visar att två av tre är i arbete inom tio år.

Barn som föds är i arbete efter c:a 20 till 25 år.

Sverige måste bli fler invånare.

Likväl Ulricehamn måste bli fler invånare.

Invånare bygger, utvecklar och bidrar till välfärdens kärna på alla sätt.

Sverige måste skapa förutsättningar för en starkare arbetsmarknad.

Sverige måste stimulera näringslivet.

Sverige måste fortsätta att skapa förutsättningar till fler arbetade timmar.

Alliansen skapar försatta goda förutsättningar till att möta framtiden, att du ska få en god utveckling av din pension, att vi ska få en god skola, att vi ska få en god vård och att samhället måste hålla ihop.

Som det nu ser ut drar mörka krafter isär samhällen med sin retorik och detta på din bekostnad.

Din röst på Alliansen den 22 mars 2015.

Carl-Johan Molander (M)

När en avlagd blå röst i kommunvalet i Ulricehamns kommun 2014 – blir illröd.

Alliansregeringen har på riksnivå varit en stabilitetsfaktor i åtta år, vilken skapat goda ekonomiska förutsättningar för Sverige utifrån en väl genomförd omvärldsanalys.

Tillika har Alliansen blivit ett varumärke som äger substans och tillit inom sig, i en variation om fyra reflekterande värden. Hösten 2008 välde, som vi vet, en ekonomisk instabilitet ut över världen, den visade sig vara likvärdig eller djupare än krisen på 1930-talet. Konsekvenserna visade sig inom eurozonen, EU, globalt, med en därpå, kraftig lågkonjunktur i Sverige samt vår omvärld. Vi kan se vissa tecken på att vi reser oss ur denna konjunktur. Den ekonomiska oron i omvärlden består i sin karaktär till vissa delar, i närområdet samt i ett större perspektiv – tillika, Rysslands upprustning och tillskapande av nationella och internationell oro i Ukraina genom annektering av Krim och aktivt stöd till pro-ryska rebeller, specifikt östra delarna av Ukraina. I dags dato har vi nollränta från Sveriges Riksbank – i stort sett ingen inflation – där emot risk för stagnation, någon talar om tendens till recession.

Trots olikheter, så ser jag vikten av att hålla ihop Allianspartierna, nu och inför en valrörelse som börjar nu och varar framtill valet 2018.

Där frågor som välfärdens kärna, LOV, LSS, vårdnadsbidrag, alternativa verksamhetsformer, skatter samt frågor om näringslivs- och arbetsmarknad, med all säkerhet kommer vara frågor på agendan. I Ulricehamns kommun ser man tyvärr en helt annan utveckling, denna skiljer sig stort från det som processats så intensivt med Allianspartierna, i Västragötalandsregionen. Därtill har man involverat (Mp) i majoriteten och skapat förutsättningar till en borgligt styrd region, det är bra.

Noterbart är att (C) representanter från Ulricehamns kommun, tillika representanter från (M) samarbetar i styret av regionen, men dock inte i hemkommunen Ulricehamn, detta förbryllar och ställer Regionrådet i en situation att balansera. (BRU) Beredningen för Regional Utveckling berör Ulricehamns kommun i frågor som berör utvecklingen i regionen och specifikt Ulricehamns kommun, fundersam över hur man tänkte här.

I riksdagsvalet gick Alliansregeringen fram med ett handlingsprogram som tillika utifrån Statsbudgeten var finansierat krona för krona, förutom justeringar av konsumtionsskatter, vilket allianspartierna följer upp nu på onsdag den 3/12 -2014, med en skuggbudget i riksdagen.

Men när jag som aktiv moderat och nu väljare, blir än mer fundersam är utifrån följande. Inför den kommunala budgeten 2012 framkom inga budgetsiffror som var politiskt substantiella, huvudfrågan var förhandlad och klar, kommunens skattesats skulle höjas med 0,50 kr (20 miljoner kronor) vilket skulle smygas igenom, bakom en skatteväxling avseende huvudmannaskapet om Västtrafik övergick till Västragötalandsregionen med ca 0,50 kr, allt var klart och låst.

Dylikt trixande är för mig som lokalpolitiker motbjudande, speciellt när Alliansregeringen arbetade med att införa det femte jobbskatteavdraget, vilket skapade förutsättningar till ett utökat konsumtionsutrymme till stöd till en växande tjänste- och servicesektor. I Ulricehamns kommun togs det utrymmet till att höja skattesatsen, vilket motverkade effekten av införandet av det femte jobbskatteavdraget. En alternativ budget lades fram som låg inom balanskravet. Med åtföljande strukturella– och balanserande åtgärder, vilket skulle innebära tillskapande av mer resurser till välfärdens kärna, vid genomförande över tid. Men den budgeten fann inget stöd eller gillande. Trots att den följde Alliansregeringens övergripande intentioner samt SKL`s skatteprognoser vilket visade på ökade skatteintäkter under de kommande åren för kommunsektorn och med gott utfall, specifikt Ulricehamns kommun.

Därefter nästa fas där (C) handlöst slängdes ut med starka 10 mandat i väljarstöd i ett alliansstyre i Ulricehamns kommun, en stark majoritet med 28 mandat av 49 mandat i Kommunfullmäktige, reducerades till en svag minoritet på 18 mandat med ett pennstreck, och med stöd från (S), då börjar man fundera. I botten låg skolfrågan och där man gick från sakfråga till att fokusera helt på personfrågor.

I skolfrågan tog jag kontakt med Kommunalrådet Lars Holmin (M), samma dag som Kommunfullmäktigemötet i Sim- och Sporthallen och frågade vilken strategisk väg vi valt under det beslutande mötet, vilket dessutom samlade många åhörare i Sporthallen. Svaret blev att vi, alliansparterna med stöd av (S) skulle gå fram med det beslutsunderlag som fanns i Kommunfullmäktiges handlingar. Jag påtalade då övergripande fakta i ärendet och vikten av att backa ärendet, för att på så sätt äga frågan. Strategiskt ställer man sig inte upp mot ca en tredje del av Ulricehamns väljarkår, här måste vi backa, vilket Ulricehamnarna senare blev medvetna om.

I valet 2014 förlorade (M) bara ett mandat och fick 10 mandat. Här vill jag klargöra, i politiken utgår man alltid från sakfrågan, personfrågorna lämnar man hemma vid farstukvisten, det är det politiska hantverkets hållning, någon annan hållning är främmande.

För, jag har noterat följande, när sakargument saknas, vänds sakfrågan till personfråga, vilket är en typisk härskarteknik som man hänger sig till när man som part är i underläge.

Inför valet 2014 var min förhoppning att de tre alliansparterna lämnat ”(s)amarbetsparten” som är känd för att härska genom att söndra. Och skapa förutsättningar till att allianspartierna åter skulle komma till styret genom en stark minoritetsregering med 24 mandat, (C) 10 mandat, (M) 10 mandat, (Fpl) 3 mandat och (Kd) 1 mandat. Istället åstadkommer man en krystad argumentation runt en s k teknisk samverkan, därigenom blåser väljarkåren och dess signaler, varför. Under föregående mandatperiod var (M), (Fpl) och (Kd) ler och långhalm med (S). I valet 2014 fick Socialdemokraterna, 13 mandat och (V) 2 mandat – tillsammans, bara 15 mandat.

Hur jag än räknar, vänder och vrider, så blir 24 mandat av Kommunfullmäktiges 49 mandat, en starkare minoritet än 15 mandat, har tagit del av matematiklektionerna i Ulricehamns grundskola.

Lägg därtill följande, att om samarbetet mellan de tre alliansparterna med oppositionspartiet (S) varit gott och utvecklande, kunde detta s k resonemangssamarbete fortsätta. Här ser man inte ett grand av detta, intressant, det visar på ett fastare samarbetsform än tekniskt samarbete.

Om möjligt kunna förhandla om en röst vid omröstningarna i Kommunfullmäktige till allianspartiernas fördel, för Ulricehamns bästa och den fortsatta utveckling, men inte, så bra visar sig inte detta samarbetsklimat vara. Åter till teknisk samverkan som är så instabil och svag, när kommuninvånarna efterfrågar ett annat utfall i valet.

Den teknisk samverkan fokuserade på fördelning av förtroendeposter.

Den svaga minoriteten på 15 mandat får alla ordförandeposter och allt har sitt pris, 10 moderata mandat, bara inte inflationen äter upp vinsten, med dess lagerblad,

När nu budgeten har antagits i Kommunfullmäktige, är det i en minoritet med (V) och (S), som lägger fram sin politiska inriktning, det kommande året och med inriktning flerårsplan.

Så fungerar en budget i den offentliga sektorn, att budgeten är politikens starkaste signalvärde och högsta politiska riktlinje till genomförandet av det politiska manifestet som också fastställs i Kommunfullmäktige. Nu har de tre alliansparterna sällat sig till den styrande minoritetens sida (V) med stöd av (S) avseende budgetbeslutet.

Noterar här med all tydlighet att min blåa, Nya moderata röst, har blivit illröd och därmed ställs frågan – vad sysslar man med? Varför lyssnar man inte på väljarna?

I övrigt noterar jag bitska och taffliga kommentarer om att konstruktionen är utifrån att man ska få en utkomst över fyra år att leva på, men så är det absolut inte. Det jag följt och sett är att på politikernas agenda, punkt ett, återfinns stringensen att alltid göra skillnad, men jag kanske är förd bakom ljuset. Här ger jag en uppmaning avseende tarvligheterna. Genom att visa upp tjänstledighetsansökningar med procentsatser, beviljade av arbetsgivaren över de kommande fyra åren, får tarvligheterna en reflektion till dem som anfört dem, faller dessa antagonisters argument till föga. Ulricehamnare, här måste vi ha en större tilltro till våra folkvalda politiker och det politiska hantverket de utför.

Detta till politiker som lägger sin tid för att skapa bättre förutsättningar för vårt närsamhälle. Till en större valfrihet inom äldreomsorg, för- och grundskola, LSS, LOV, vårdnadsbidrag och en skattesats som ger individen större rörlighet och inte inskränker den fria individens förutsättningar och möjligheter i och för Ulricehamns kommun.

Här hade Allianspartierna (C), (M), (Kd) och (Fpl) gjort skillnad och utgjort en kraft till att skapa denna förutsättning, allt enligt väljarkårens vilja i valets utfall september 2014.

Carl-Johan Molander (M)

Ulricehamn saknar ett starkt regeringsalternativ

(S) i Ulricehamns kommun springer sina yviga vägar.
Frågan är vad deras syfte är med att stundom påtala att det är ett gott samarbete. Frågan som uppkommer, på vems bekostnad. (S) företrädare skriver i UT 2013-02-26 att ”Partilojaliteten kostar Ulricehamn två miljoner”.
Förståelsen att Kommun Sverige omfattar 290 kommuner saknas i den riktade kritiken och att förutsättningarna är explicit för varje kommun, det är en avsaknad hos den tillskrivne strategen.
Vet inte hur det ser ut internt inom (S), men senast i frågan skolstrukturen, så gjorde (S) ett bondeoffer, en förespråkare lämnade på grund av utvecklingen inom (S).
Det är inte bekräftat, men det är inte partipiska som gäller, det är ett historiskt gissel som viner över ryggarna i de olika frågorna.
Inom moderaterna har vi högt i tak enligt våra stadgar, själv, efter att ha meddelat gruppen, lade undertecknad fram ett eget budgetförslag, för jag stödde inte en skattehöjning inför budgetåret 2012.
Grunden var att det fanns ett behov av en genomlysning av ekonomistyrningen, förvaltningen och bolagsstrukturen, utifrån ett koncernperspektiv i Ulricehamns kommun.
I skolstrukturfrågan lade en moderat fram ett genombrytande yrkande, om avslag i frågan, vad som händer vidare, vet vi inte.

Att (S) i varje fråga utser regeringen som ansvarig, istället för att ta det ansvar man tillskapat sig i den vågmästarroll man idag innehar i Ulricehamns kommun, finns här mycket mer att önska.
Är det alltid andra som bär ansvar om resurser saknas, eller är det en blockering utifrån vågmästarrollen?

Det visar att det inte finns ett starkt regeringsalternativ, som i valet 2014, kan ta över och genom ekonomistyrning skapa förutsättningar för stabilitet, tillväxt och utveckling i Ulricehamns kommun.

Här visar också oppositionen att man inte kan samla sig och skapa ett regeringsalternativ, där tidigare (MP) föll ur och nu senast (V).
För att (S) ska få ett egenvärde på den politiska arenan måste man söndra för att härska.

Förutsättningarna som undertecknad ser det, är att allianspartierna startar ett arbete, som måste börja från dags dato.

Det gäller förhandlingar om och runt politiska sakfrågor som ska ligga till grund för ett handlingsprogram.

I detta arbete skapas förutsättningar och trygghet i det politiska arbetet, där förhållandet, förtroendet samt relationen mellan allianspartierna återskapas och stärks inför valet 2014.

Carljohan Molander (M)

Infrastruktur – boende – motorväg

Med glädje möts jag av informationen av att det första spadtaget är taget för den sista delen av R40, men i det stora perspektivet mister man bilden av att Sverige är större än Västragötalandsregionen.
Man får vara hur lyrisk som helst, men om det är bra att binda ihop regionen i detta fall Ulricehamn med Borås och Göteborg för att bilda en större arbetsmarknadsregion med motorväg.
Då, ställs frågan om R40 i förhållande till den arbetsmarknadsregion som ligger österut, Jönköpings Län hur förhåller vi oss till den.
Politik är uppdelat i kommuner, regioner och stat.
Det är viktigt att som politiker, se mer än sin egen täppa.
Sverige är i behov av en ständig utveckling och utbyggnad av infrastrukturen, när det gäller fyrfältsvägar (motorvägar), järnväg, flyg, hamn och sjöfart.
Vi är ett land som är ett starkt exportberoende och med fungerar infrastrukturstråk så stärks vår exportindustri, tillika den inhemska arbetsmarknaden.
Har sagt det förut och lyfter denna fråga igen.
Att med ett enkelt grepp, skylta vägen för godstransporter via både E20 och R40/E4 från Västragötalandsregionen till Stockholm och vise versa.
Detta innebär att behovet att ta sig genom hela Stockholm, för att leverera gods till den östra eller västra delen av vår huvudstad, reduceras och trafikmiljön i huvudstaden blir bättre.
När det gäller R40 minns jag min tidigare partikollega, vän, tyvärr bortgångne Lars Dahléns visionära arbete och den energi han lade ned i fråga.
Tittar vi på Västragötalandsregionen är det nio stråk och noder som är viktiga att de fungerar i sammanhanget Västragötalandsregionen, och det är Göteborgs Hamn, Sjöfarten, Landvetter, R40/E4, Jönköpings Airport, Västra Stambanan, E20 och E6.
Analyserar man dessa nio faktorer i ett nationellt sammanhang ser man vikten av att alla dessa faktorer fungerar utifrån den samlade godshantering som just Göteborgs Hamn hanterar in/ut ur landet under ett verksamhetsår. Tillika godstransporter som går via Jönköpings Airport och Landvetter flygplats.
Fungerar transportstråken i förhållande till dessa utskeppningspunkter vad det gäller gods, växer Västragötalandsregionen och exportindustrins förutsättningar utvecklas.
Västsverige stärks, arbetsmarknaderna blir större och vårt gemensamma nationella intresse utvecklas.
Till detta kommer en god planering för bostäder av olika slag hyresrätter, bostadsrätter och villor.
Det kräver i sin tur en framförhållning avseende planerade boendeområden.
Låt oss inte slå oss till ro och vänta in 2016 där vi inviger en fyrfältsväg som missar målet, genom att inte nå ända fram, det vill säga, R40 resterande sträcka, ca 4,5 mil 2+1 väg till Jönköping.

Carljohan Molander (M)

Skolstrukturerna

Oavsett vilken falang man stödjer så är det alltid utifrån hur förslagen ser ut och hur de levereras som kan ge stöd för ett genomförande.
Nu står vi här med mössan i hand och alla undrar, hur kommer det att gå, ja säg det.

Förslag från (S), jag säger då de, vad är det som säger att man ska behålla en skola, utreda en annan och avveckla en tredje, är inte det lite krystat, vad är det man vinner på ett sådant beslut. Det var ju klockrent för bara någon vecka sedan att tre skolor skulle läggas ned, det svänger på toppen.

Vad kan man göra i det läge som har uppstått, kanske kan man skönja en osäker bild av underlaget.

Kanske kan man sakna en fullständig strategi i genomförandet.

Kankse kan man i ett sammanhang, inte se hur lösningarna på kärnfrågan ska lösas, frågan håller inte ihop.

Frågorna man ställer sig är – Hur gör vi nu – Tänk om – Kan vara så – Är det bra eller är det dåligt – ja säg det.

Läget är kaotiskt, vad jag kan notera.

Men lek med tanken – backa hela ärendet. Bygg ett beslutsunderlag som har fokus på Strategi – genomförandet – tidsplanen – konsekvensen -.

Passivitet är aldrig bra – aktivitet är att under alla omständigheter ska beslut genomföras, det är inte heller bra – aktivitet bör i det läge som nu har uppstått präglas av någon form av passivitet – där man ställer frågan i ett annat fokus utifrån en strategi som är bärande.

Oavsett vilket beslut som fattas i Kommunfllmäktige i denna fråga kan jag skönja att båda sidor har goda intentioner, bara man inte står där med ett populistiskt leende i sista ändan och resurserna inte räcker till.

Obeskattade reserver – igen

Återkommer angående UEAB´s relation till de avskrivningar som bolag lägger upp i kontot obeskattade reserver.

I detta ingår en skatteskuld enligt gällande skattelagstiftningen.

Hade avskrivningen ställts i förhållande till bolagets investeringsbehov inom sina olika affärsområden kunde det ses som en tanke och strategi från bolagets sida.
Men när det nu, vad jag kan förstå bara är en ”fiktiv” summa, som ”bara” inrymmer en skatteskuld och inget mer, blir det kontraproduktiv hantering av skattemedel.

En annan bild av detta är varför UEAB skriver av belopp och lägger i obeskattade reserven utan att ställa dessa medel till det investeringsbehov bolaget i sig påtalar, här måste man ställa denna fråga och den är relevant.

Om bolaget istället inom kommunkoncernen använde sitt resultat för att klara investeringsbehoven utifrån en investeringensbudget som pekar på en strategi över tid, hade man kunnat förstå detta i ett sammanhang.

Där till skulle bolaget kunna reglera ett högre totalt resultat för att leverera ett högre koncernbidrag till Ulricehamns kommun, UEAB´s hundraprocentiga ägare.

Inte ens här finns en koncernbild av faktorerna resurser och verksamhet.

Visst ska bolaget vara strukturerat och effektivt men inte på bekostnad av sina affärsområden samt ägaren, båda står lidande på grund av regleringar av resurserna.

Så här finns mer att förvänta, utifrån koncernbildningens optimala ekonomistyrning

Kommunstyrelsen 2013-01-07

Idag har frågan om skolstrukturen stått på dagordningen. Alltid när frågorna berör kommer det åhörare som vill ta del av diskussionen och samtalet.

Det jag noterade var att det spretar inom oppositionen. Den samlade oppositionen består av (C), (S), (SD), (V) och (MP).

Tidigare fanns det en samlad opposition, bestående av (S), (V) och (MP), när sedan (MP) la en egen budget utan att meddela de övriga två partierna, sparkade (S) och (V) ut (MP) med hull och hår.

Nu har frågan avseende skolstrukturer avgjorts efter ett långdraget spel, där man via partigruppernas försorg, påtvingat formuleringar till ”Beredningen för lärande” som nedläggning av de tre skolorna, Marbäck, Vegby och Dalum.
Därefter vid varje mötestillfälle vill man göra gällande att det är ”Beredningen för lärande” som formulerat denna tanke.

Nog om det, små människor driver frågorna på sådant vis för att utått sett tvätta sin byk och låta andra ta ”smällen”, men så går spelet till.

Men åter till den osamlade oppositionen, skall (S) sparka ut (V) efter detta utspel, det var en fråga som processades inför mandatperioden för att lösa en problematik, om man nu vill se det så.

Ställer man frågan i den dagern så blir det likväl en ”kabinettsfråga” inom oppositionen likväl som när (MP) gick fram med sin egna budget, iofs utan att omnämna detta som sagt ovan, det inger ingen respekt.

Framtiden får utvisa utfallet på detta drama, visst är det spännande, eller jag kanske överdriver en smula!

Alltid lika intressant att se hur ”retoriker” samlar sina argument å ena och å andra sidan, gör man det tillräckligt avancerat, slår man till slut knut på sig själv.

Frågans hanterande i debatten/diskussionen:

(C) kom med ett yrkande i debatten om att, för det första Återremiss och för det andra Avslag.

(V) anslöt sig till (C) yrkande om Avslag och allierade sig med (C).

(MP) delade till fullo (C) yrkande på Avslag, dvs gick ihop med (V) i frågan om skolstrukturen.

Inom majoriteten rörde det sig om en avvikande enskild mening från ett parti från den styrande minoriteten, med åtföljande reservation.

(KD) uttrycket att de inte vill äventyra beslutet, frågan är hur de tänkte då, utan istället lägga ned sina röster, där ser man.

Man kan notera att stora generella utsvävningar om att vi måste ta svåra och tuffa beslut, då kryper vissa in i sina hålor och gömmer sig.

Var man än bor finns det människor som berörs av beslut oavsett vad utfallet av beslutet blir. Men jag vet om människor i Ulricehamn som berörs av beslut i kommunen som gäller Dalum, Marbäck och Vegby.

Men att svära sig fri kan man aldrig, i det att man är med och rent formellt formulerar egna yrkanden, så är det.

När det gäller(KD) agerandet är det som parti ett ställningstagande som likväl (V), fem i tolv, ändrar sig och bryter en väg som man anträtt redan vid mandatperiodens ingång.

Det är ett fult spel. Det hela går ut på att spela ut SVarte Petter i det knä man så önskar, i detta fallet gör (KD) och (V) detta utifrån ett publikt intresse, kallas populism. Man vill istället lägga frågans utfall i knät på (S), (FPL) och (M).

I detta sammanhang kan man notera när (FPL), (KD) och (M) visade (C) på porten. Efter att (C) hade lämnat in en motion avseende hur man enligt detta parti skulle processa denna frågas art, karaktär samt dess utfall.

Fortsättning följer, frågan kommer upp i Kommunfullmäktige.

Är det om möjligen min närvaro på dagens kommunstyrelsemöte som fick besökarna och läsarantalet på min blogg att öka påtagligt idag, man undrar.

Inför 2013 – utifrån budgetsignaler

Vi kan se en bekymmersam situation i Kommunfullmäktige, men det finns inget som är omöjligt. Förhandlingar har blivit ett måste, istället för budgetsamtal inom alliansen. I dessa samtal kan man öppna för en dialog med oppositionen och det är viktigt.

Det jag kan notera är att vi i detta sammanhang måste se hela bilden av samhällsstrukturen och hur man strategiskt förhåller sig till denna för att skapa tillväxt och utveckling samhället.

Att vara stillasittande och passiv i den värld som rusar förbi är inte en modell där man styr utveckling till det samhälle som man vill skapa till ett tryggt och säkert samhälle.

När frågan om skolstrukturen kom upp på agendan efter att Beredningen för lärande släppte sitt underlag. Blev efter att partigrupperna sagt sitt, att tre skolor skulle omnämnas, ämne till att bli nedlagda på landsbygden.

Vad jag kan notera fanns inga lösningar till ett dylikt förslag, vilket är och var märkligt, energin har svalnat.

Nu ser jag i det förslag som ligger från förvaltningen att det kommer inte bli några skolor som läggs ned. Vilket man med emfas och höga röster framförde, utifrån att man måste vara beslutsbenägen.

Nu blir det inte så, som det ser ut och det eftertanke, dels till elevprognoser och hur vi vill bygga samhälle.

Tillika startar man inte processen att frigöra investeringskapital till ett nytt stadsbibliotek, det kan i och för sig ligga i fas med planläggningen av de tre områden som är i fråga för att komma till en lösning.

Har hävdat och nu blir det så, att Nämndhuset planläggs för boenden, ICA planläggs för ett förändrat användningsområde av fastigheten och planläggning vid Ubbarp genomförs på ett sammanhållande sätt för att kapa ledtider i genomförandet av de tre olika projekten. Nu är vi i fas med den strategin, känns bra.

Bostäder i Nämndhuset är bra. Stadsbibliotek vid ICA är bra, härtill är det viktigt att ett bibliotek som inte är en affärsdrivande verksamhet bör ligga i en egen ägd fastighet för att skapa kostnadseffektiva lokaler. ICA vid Ubbarp kommer öppna för nya influenser i och runt handel i Ulricehamn.

Näringslivsfrågorna – säkrar välfärden

Näringslivsklimatet i kommunen måste bli bättre.

Företagandet är grundläggande för välfärden. Näringslivet skapar tillväxt och gör att det finns mer resurser att fördela.

Inte bara detta, en kommun med ett gott företagsklimat får ett positivt gensvar på befolkningsutvecklingen.

Det gäller att styra och leda den kommunala ekonomin, då vet man hur pengaflödet går, man når balans samt avsätter de resurser som skapar mervärde i kommunen.

Budget i balans är inget mål i sig, målet är att uppfylla den kommunala budgeten med kvalitativ verksamhet.

I budgeten framkommer viljan, visionen om de resurser som verksamheten ska fördela och driva verksamheten med och som utvecklar dess goda kvalité.

Sker avvikelser ska de vara underbyggda av konsekvensbeskrivningar som visar på orsak, åtgärd samt långsiktig lösning på avvikelsen.

Den största obalansen i en kommun är när kommunen hemfaller till att tro sig kunna göra allting själv.

Konkurrensutsättningen eller den s k utmaningsrätten skapar förutsättningar för att nå de tillväxtmål som kommunen ställer upp i ”God ekonomisk hushållning”

Konkurrensutsättningen ger ett positiva utfall, den höjer kvalitén och utvecklar den skattefinsierade välfärden.

För att konkurrensutsättningen ska fungera måste kommunen vara en professionell beställare.

Därtill är det viktigt att det är rimlig balans i upphandlingarna så att man inte slår undan förutsättningarna för mindre företagare att vara med.

Mitt i allt detta så är den viktigaste punkten ändå, attityden till näringslivet. Man kan inte säga att man har en positiv syn på näringslivet när man å andra sidan drar undan förutsättningarna och försvårar leveransförutsättningarna för dem. Det vill säga, genom strategisk analys utifrån kommunens storlek, kundunderlag, varuutbud, kundrörelser inom utbuder av den handel som finns i kommunen, ska logistik och infrastruktur stötta näringslivet

Att dra isär handeln skadar handeln både i det korta som i det långsiktiga perspektivet. Förutsättningen till utökad handel är att befolkningsmålet uppnås, då ökar kundunderlaget och grundförutsättningen till att handeln ska växa.

Kommunen måste leverera utifrån sin policy ang näringslivet, det skapar förtroende och goda förutsättningar att lyckas.

Nöjda medarbetare som utvecklas på sin arbetsplats är viktiga megafoner i marknadsföringen, en negativ personalpolitik som skapar rädsla i organisationen, ropar ut ett negativt budskap.

Nästa goda marknadsförare är kommuninvånaren.

Utifrån en god service, god kvalité i verksamheterna och en positiv personalpolitik som innebär att kommunen utvecklar en effektiv serviceanda, gör man det lilla extra, utifrån den trivseln som medarbetare i en tillåtande organisation äger.

Vi behöver inte s k ”uppfinna hjulet” en gång till – låt det goda flöda i organisationen – investera i medarbetarna – skapa förutsättningar till en god arbetsmiljö.

Om vi är en god arbetsgivare med god personalpolitik som har en strak serviceanda gentemot näringslivet – då kan vi bli, trots allt, bättre – och vi når goda resultat.

Om vi som kommun arbetar hårt för att bli bättre måste vi bli mer kommunikativa – vi kan inte passivt avvakta resultat – aktivitet är ledordet.

Fokus måste utgå från tillväxtmålen och hur vi når dit.

För stadens attraktionskraft måste logistiken fumgera – kollektivtrafik, transporter, personbiltrafiken – hela logistiken är viktig för ett samhälle ska fungera.

Här måste jag åter lyfta fram infrastrukturen – alla de branscher som är etablerade i kommunen måste få stöd av kommunen i fråga om infrastrukturen – fungerar inte denna så är det tomt i butikernas hyllor, varuutbudet blir begränsat och köpkraften lämnar staden.

Vidare är det viktigt att med förtroende fördela de resurser skattekollektivet anförtror den offentliga sektorn – en skattehöjning t ex tar mycket livskraft från den handel som kommunens politiker säger sig värna – här måste vi öka vår trovärdighet.

Om det mot all förmodan måste till en skattehöjning, skall den göra skillnad – efter en sådan åtgärd ska den kommunala ekonomin vara i balans – det är det som en skattehöjning innebär – att skapa förutsättningar till en stabilar offentlig ekonomi, blir det inte fallet är styrningen ineffektiv och resultatet blir ett minskat förtroende.

En kommunal effektiv organisation med uttalad serviceanda – utifrån en trovärdig personalpolitik – ger signaler till näringslivet, bygger det goda samhället, med de goda förutsättningarna och möjligheterna till ett positivt utfall av tillväxt och utveckling.

Jag vill vara med vill du!

Delårsrapport 2012

Måste återkomma, med en undran över delårsrapporten, visst kan man lämna saker åt sitt öde, men hur når vi balans!

Inför 2012 hade Ulricehamns kommun en intäktsida på.

1 061 500 miljoner kronor

Efter en borglig skattehöjning á 0,50 kronor – Här anmälde jag en avvikande mening till den moderata gruppen, samt om ett anförande.

19 500 miljoner kronor

Summa

1 081 000 miljoner kronor

Ny prognos 2012-02-16

1 085 868 miljoner kronor

Ny prognos 2012-04-26

1 093 451  miljoner kronor

Ny prognos 2012-06-18

1 093 451  miljoner kronor

Ny prognos 2012-09-27

1 096 005 miljoner kronor

Detta innebär att under 2012 har Ulricehamn i sin skatteprognos enligt SKL – (Sveriges Kommuner och Landsting) löpande fått en ökad skatteintäckt på 15 005 miljoner kronor, fram till 2012-09-27.

Det budgeterade resultatet på 31 063 miljoner kronor – innehåller 19 500 miljoner kronor var utifrån en skattehöjning á 0,50 kronor – därtill tillkommer enligt SKL´s skatteprognos ytterligare ett tillskott på 15 005 miljoner kronor.

Positiva skatteprognoser på 15 mkr, budgeterat resultat 31 mkr med ett utfall på 46 mkr därtill enligt Kommunstyrelsen ett utfall vid årets slut på – 7 mkr. I sammanhanget återfinns ett engångsbelopp på 19,6 miljoner kronor, återbetalade premier till kommunen från statliga avtalsgruppförsäkringar på grund av att antalet sjukskrivna och förtidspensionerade i landet minskat. Var har 72,6 mkr tagit vägen?

Läser handlingarna på sidan 18f;

”8 Allmänna kommentarer

Kommunens totala resultat efter 8 månader uppgår till + 20 mkr justerat för poster av ‘engångskaraktär’. Det redovisade resultatet uppgår vid delåret till + 34 mkr, prognos för helåret uppgår till + 21 mkr i redovisat resultat.

Vid en ‘normal’ investeringsnivå hade resultatet varit förenligt med ‘god ekonomisk hushållning’. Beakta utfallet för periodens investeringar, 67 mkr, är resultatet ca 20 mkr ‘för lågt’.

Delårsresultaet har påverkats av ett antal stora poster av engångskaraktär, vars slutliga värdering kan få betydelse för helårsresultatet och därmed även prognosen.

Dessa poster är:

– Nedskrivning av mark, belastar resultatet med ca 8 mkr.

– Återbetalning av försäkringspremier, (AFA medel), förstärker resultatet med 20 mkr.

– Extra avsättning sluttäckning av deponin, belastar resultatet med 20 mkr.

– Tillfällig återföring av semesterlöneskuld, förstärker resultatet med 22 mkr.

Markvärderingen kan påverkas av det fortsatta planarbetet. Avsättningen till deponin kan förändras om skulden fördelas mellan UEAB och kommunen. Semesterlöneskulden är låg eftersom merparten av semestern nyligen tagits ut. Beräknas på helårsbasis ej ha någon större resultatpåverkan.

Vidare kan givetvis det faktiska helårsresultatet inom verksamheterna påverka kommunens totala helårsreultat.

Av de ‘rörelsedrivande’ bolagen är det endast UEAB som redovisar positivt resultat efter 8 månader. UEAB:s resultat efter finansiella poster uppgick till + 14,1 mkr.

NUAB, i vilket ingår fusionerade UFSAB, samt Stadshus AB finansieras i huvudsak med koncernbidrag. Dessa bolag redovisar i huvudsak enligt plan.”

Visst låter det intressant en budgetpost som är en skuld förstärker resultatet, vad säger man, posten är från semesterlöneskulden på 20 mkr, drar man ut kontentan av denna bokföringstekniska kullerbytta så kan vi rädda hem ett resultat på plus/minus noll.