Archive for the ‘Skatter’ Category

Obeskattade reserver – igen

2013/01/28

Återkommer angående UEAB´s relation till de avskrivningar som bolag lägger upp i kontot obeskattade reserver.

I detta ingår en skatteskuld enligt gällande skattelagstiftningen.

Hade avskrivningen ställts i förhållande till bolagets investeringsbehov inom sina olika affärsområden kunde det ses som en tanke och strategi från bolagets sida.
Men när det nu, vad jag kan förstå bara är en ”fiktiv” summa, som ”bara” inrymmer en skatteskuld och inget mer, blir det kontraproduktiv hantering av skattemedel.

En annan bild av detta är varför UEAB skriver av belopp och lägger i obeskattade reserven utan att ställa dessa medel till det investeringsbehov bolaget i sig påtalar, här måste man ställa denna fråga och den är relevant.

Om bolaget istället inom kommunkoncernen använde sitt resultat för att klara investeringsbehoven utifrån en investeringensbudget som pekar på en strategi över tid, hade man kunnat förstå detta i ett sammanhang.

Där till skulle bolaget kunna reglera ett högre totalt resultat för att leverera ett högre koncernbidrag till Ulricehamns kommun, UEAB´s hundraprocentiga ägare.

Inte ens här finns en koncernbild av faktorerna resurser och verksamhet.

Visst ska bolaget vara strukturerat och effektivt men inte på bekostnad av sina affärsområden samt ägaren, båda står lidande på grund av regleringar av resurserna.

Så här finns mer att förvänta, utifrån koncernbildningens optimala ekonomistyrning

Budgeten 2014

2012/11/30

En budgetprocess har dragit igång, inför 2014. Det är alltid bra att vara ute i god tid, ska bli intressant när förvaltningen parallellt ska lägga internbudget 2013. Men det finns inga problem, dygnet har 24 timmar.

När man tittar på budgetprocessen och kompromisser utifrån den förhandling som påtalas varit för handen, bör avtrycket vara mer än att oppositionen är orolig över vårdnadsbidraget och glad över att stoppa en försäljning av bostadsbolaget STUBO.

Säger då de.

Ett intressant inlägg i debatten från (S) var att (MP) omdisponerat resurser från ”sluttäckningen av deponin”, vilket utgjorde en engångspost och blev ett problem för (S), intressant. När man tittar vidare på den budget som (S) stödjer så ingår där en ”social fond”, vilket har ett gått syfte. Men basen i den utgörs av återbetalningar från (AFA), avtalsförsäkringar. Återbetalningen är ca 20 mnkr. Här återfann inte oppositionsledaren från (S) samma problematik utifrån vad som gällde för (MP) budgetdisponering.

Nu är det väl så, att ser man på utfallet av budgetåret 2012, ingången i budgetåret 2013 och processen budget 2014, noterar man att budget är ett kontextuellt sammanhang som återverkar och påverkar varandra i sitt utfall.

Slutsatsen är att politik är de möjligaste konst, någon uttalade att det var de omöjligas konst.

Ser nog att det bör vara relevanta underlag, med faktabaserade siffror för att kunna bygga en budget utifrån politiskaprioriteringar av utveckling i kommunen.

Sim- och Sporthallen i ett större sammanhang

2012/11/08

Bogesundsskolans utveckling hör väl ihop med Ulricaskolans utveckling och centralorten. Att på något vis styra innerstadens stadsutveckling till att bli något mer, stödjer Ulricehamns kommuns utveckling i sin helhet.

Visst kan man tycka att man ska investera i en fullskalig idrottshall vid Bogesundsskolan. Men samtidigt väcks frågan varför? Noterar att i investeringsbudgeten till skolområdet avsätts 50 mkr på två år. Om man gör det enkelt för sig i resonemanget så kan vi lägga ca 25 mkr på matsal och kök i området och resterande resurser på idrottshallen. Så kan jag se en fördel för Ulricehamn som kommun istället avsätter dessa resurser till Sim- och Sporthallen. Att bygga ut den till en dubbelhall med teleskopsläktare och vikvägg som avdelar när skolidrotten och rymmer andra aktiviteter när det så kräver.

Skolidrotten har ett behov av att få bättre förutsättningar. Att bygga ut Sim- och Sporthallen ger fler vinster till kommunen. Dels får vi goda förutsättningar för skolidrotten. Dels får vi goda förutsättningar inom samma penning till idrottsföreningarna. Det som genom denna lösning skapar mervärde för kommunen är att vi får ett större sammanhang. Den kan fungera till både idrotts-, mäss- och evenemangsarena i kommunen. Det vi ska ha med oss i detta är att vi runt om Sim- och Sporthallen, här har vi parkeringsmöjligheter som underlättar förutsättningar vid både mäss-, artist- och idrottsevenemang.

Vill ställa tre frågor:

Är avstånd till och från aktiviteter i Ulricehamns stad ett problem?

Har Ulricehamn kommun ett behov av en lokal som kan fungera i olika sammanhang, t ex en utbyggd Sim- och Sporthall?

Är behovet egentligen en idrottshall på skolområdet Bogesund, eller är det primärt ett behov att samla de ökade antalet elever i en god skolstruktur?

Carljohan Molander (M)

Näringslivsfrågorna – säkrar välfärden

2012/10/17

Näringslivsklimatet i kommunen måste bli bättre.

Företagandet är grundläggande för välfärden. Näringslivet skapar tillväxt och gör att det finns mer resurser att fördela.

Inte bara detta, en kommun med ett gott företagsklimat får ett positivt gensvar på befolkningsutvecklingen.

Det gäller att styra och leda den kommunala ekonomin, då vet man hur pengaflödet går, man når balans samt avsätter de resurser som skapar mervärde i kommunen.

Budget i balans är inget mål i sig, målet är att uppfylla den kommunala budgeten med kvalitativ verksamhet.

I budgeten framkommer viljan, visionen om de resurser som verksamheten ska fördela och driva verksamheten med och som utvecklar dess goda kvalité.

Sker avvikelser ska de vara underbyggda av konsekvensbeskrivningar som visar på orsak, åtgärd samt långsiktig lösning på avvikelsen.

Den största obalansen i en kommun är när kommunen hemfaller till att tro sig kunna göra allting själv.

Konkurrensutsättningen eller den s k utmaningsrätten skapar förutsättningar för att nå de tillväxtmål som kommunen ställer upp i ”God ekonomisk hushållning”

Konkurrensutsättningen ger ett positiva utfall, den höjer kvalitén och utvecklar den skattefinsierade välfärden.

För att konkurrensutsättningen ska fungera måste kommunen vara en professionell beställare.

Därtill är det viktigt att det är rimlig balans i upphandlingarna så att man inte slår undan förutsättningarna för mindre företagare att vara med.

Mitt i allt detta så är den viktigaste punkten ändå, attityden till näringslivet. Man kan inte säga att man har en positiv syn på näringslivet när man å andra sidan drar undan förutsättningarna och försvårar leveransförutsättningarna för dem. Det vill säga, genom strategisk analys utifrån kommunens storlek, kundunderlag, varuutbud, kundrörelser inom utbuder av den handel som finns i kommunen, ska logistik och infrastruktur stötta näringslivet

Att dra isär handeln skadar handeln både i det korta som i det långsiktiga perspektivet. Förutsättningen till utökad handel är att befolkningsmålet uppnås, då ökar kundunderlaget och grundförutsättningen till att handeln ska växa.

Kommunen måste leverera utifrån sin policy ang näringslivet, det skapar förtroende och goda förutsättningar att lyckas.

Nöjda medarbetare som utvecklas på sin arbetsplats är viktiga megafoner i marknadsföringen, en negativ personalpolitik som skapar rädsla i organisationen, ropar ut ett negativt budskap.

Nästa goda marknadsförare är kommuninvånaren.

Utifrån en god service, god kvalité i verksamheterna och en positiv personalpolitik som innebär att kommunen utvecklar en effektiv serviceanda, gör man det lilla extra, utifrån den trivseln som medarbetare i en tillåtande organisation äger.

Vi behöver inte s k ”uppfinna hjulet” en gång till – låt det goda flöda i organisationen – investera i medarbetarna – skapa förutsättningar till en god arbetsmiljö.

Om vi är en god arbetsgivare med god personalpolitik som har en strak serviceanda gentemot näringslivet – då kan vi bli, trots allt, bättre – och vi når goda resultat.

Om vi som kommun arbetar hårt för att bli bättre måste vi bli mer kommunikativa – vi kan inte passivt avvakta resultat – aktivitet är ledordet.

Fokus måste utgå från tillväxtmålen och hur vi når dit.

För stadens attraktionskraft måste logistiken fumgera – kollektivtrafik, transporter, personbiltrafiken – hela logistiken är viktig för ett samhälle ska fungera.

Här måste jag åter lyfta fram infrastrukturen – alla de branscher som är etablerade i kommunen måste få stöd av kommunen i fråga om infrastrukturen – fungerar inte denna så är det tomt i butikernas hyllor, varuutbudet blir begränsat och köpkraften lämnar staden.

Vidare är det viktigt att med förtroende fördela de resurser skattekollektivet anförtror den offentliga sektorn – en skattehöjning t ex tar mycket livskraft från den handel som kommunens politiker säger sig värna – här måste vi öka vår trovärdighet.

Om det mot all förmodan måste till en skattehöjning, skall den göra skillnad – efter en sådan åtgärd ska den kommunala ekonomin vara i balans – det är det som en skattehöjning innebär – att skapa förutsättningar till en stabilar offentlig ekonomi, blir det inte fallet är styrningen ineffektiv och resultatet blir ett minskat förtroende.

En kommunal effektiv organisation med uttalad serviceanda – utifrån en trovärdig personalpolitik – ger signaler till näringslivet, bygger det goda samhället, med de goda förutsättningarna och möjligheterna till ett positivt utfall av tillväxt och utveckling.

Jag vill vara med vill du!

Delårsrapport 2012

2012/10/09

Måste återkomma, med en undran över delårsrapporten, visst kan man lämna saker åt sitt öde, men hur når vi balans!

Inför 2012 hade Ulricehamns kommun en intäktsida på.

1 061 500 miljoner kronor

Efter en borglig skattehöjning á 0,50 kronor – Här anmälde jag en avvikande mening till den moderata gruppen, samt om ett anförande.

19 500 miljoner kronor

Summa

1 081 000 miljoner kronor

Ny prognos 2012-02-16

1 085 868 miljoner kronor

Ny prognos 2012-04-26

1 093 451  miljoner kronor

Ny prognos 2012-06-18

1 093 451  miljoner kronor

Ny prognos 2012-09-27

1 096 005 miljoner kronor

Detta innebär att under 2012 har Ulricehamn i sin skatteprognos enligt SKL – (Sveriges Kommuner och Landsting) löpande fått en ökad skatteintäckt på 15 005 miljoner kronor, fram till 2012-09-27.

Det budgeterade resultatet på 31 063 miljoner kronor – innehåller 19 500 miljoner kronor var utifrån en skattehöjning á 0,50 kronor – därtill tillkommer enligt SKL´s skatteprognos ytterligare ett tillskott på 15 005 miljoner kronor.

Positiva skatteprognoser på 15 mkr, budgeterat resultat 31 mkr med ett utfall på 46 mkr därtill enligt Kommunstyrelsen ett utfall vid årets slut på – 7 mkr. I sammanhanget återfinns ett engångsbelopp på 19,6 miljoner kronor, återbetalade premier till kommunen från statliga avtalsgruppförsäkringar på grund av att antalet sjukskrivna och förtidspensionerade i landet minskat. Var har 72,6 mkr tagit vägen?

Läser handlingarna på sidan 18f;

”8 Allmänna kommentarer

Kommunens totala resultat efter 8 månader uppgår till + 20 mkr justerat för poster av ‘engångskaraktär’. Det redovisade resultatet uppgår vid delåret till + 34 mkr, prognos för helåret uppgår till + 21 mkr i redovisat resultat.

Vid en ‘normal’ investeringsnivå hade resultatet varit förenligt med ‘god ekonomisk hushållning’. Beakta utfallet för periodens investeringar, 67 mkr, är resultatet ca 20 mkr ‘för lågt’.

Delårsresultaet har påverkats av ett antal stora poster av engångskaraktär, vars slutliga värdering kan få betydelse för helårsresultatet och därmed även prognosen.

Dessa poster är:

– Nedskrivning av mark, belastar resultatet med ca 8 mkr.

– Återbetalning av försäkringspremier, (AFA medel), förstärker resultatet med 20 mkr.

– Extra avsättning sluttäckning av deponin, belastar resultatet med 20 mkr.

– Tillfällig återföring av semesterlöneskuld, förstärker resultatet med 22 mkr.

Markvärderingen kan påverkas av det fortsatta planarbetet. Avsättningen till deponin kan förändras om skulden fördelas mellan UEAB och kommunen. Semesterlöneskulden är låg eftersom merparten av semestern nyligen tagits ut. Beräknas på helårsbasis ej ha någon större resultatpåverkan.

Vidare kan givetvis det faktiska helårsresultatet inom verksamheterna påverka kommunens totala helårsreultat.

Av de ‘rörelsedrivande’ bolagen är det endast UEAB som redovisar positivt resultat efter 8 månader. UEAB:s resultat efter finansiella poster uppgick till + 14,1 mkr.

NUAB, i vilket ingår fusionerade UFSAB, samt Stadshus AB finansieras i huvudsak med koncernbidrag. Dessa bolag redovisar i huvudsak enligt plan.”

Visst låter det intressant en budgetpost som är en skuld förstärker resultatet, vad säger man, posten är från semesterlöneskulden på 20 mkr, drar man ut kontentan av denna bokföringstekniska kullerbytta så kan vi rädda hem ett resultat på plus/minus noll.

Nämndhuset ska bli boende

2012/10/08

Äntligen omskapas Nämndhuset till boende genom detaljplaneändring.

I den moderata gruppen har jag lyft denna fråga om att förbereda Nämndhuset till försäljning, det har med ledarskap att hålla, leda och styra sakfrågorna. Då ser man först och främst om man avviker från den fastställda budgeten, löpande.

Anmälde 2011 enligt våra stadgar att jag inte deltog i beslut att höja skattesatsen med 0,50 kronor, meddelade också att utifrån detta läggs en alternativ budget, vilket också lyfts på alliansmöte. Har vi spelregler så avviker man inte från dessa regler.

Här lyfte jag utifrån vad jag tidigare framför ang effektiviseringar, så gör sakfrågorna färdiga, då ser man ett sammanhang, en strategi och en målmedvetenhet i politiken.

Det finns som det ser ut nu tre planer som har en kontext – detta för att verksamheterna inte ska dras isär.

Det är Nämndhuset, verksamheten i detta hus ska flytta och fastigheten som är tänkt är inte detaljplaneändrad, vad jag kan förstå idag. Här är det viktigt att man ställer dessa tv å frågor i en samlad kontex, allt för att hålla ihop verksamheter och förutsättningar.

En tredje del är om man nu ska genomföra en ytterligare förutsättning ute vid Ubbarp, så bör även denna detaljplan ligga i fas med ovan anförda.

Det finns inte många frågor som inte har sin kontext – håller man inte ihop sammanhangen kommer det att kosta resurser – .

Roligt att man även i detta sammanhanget gett positiva signaler till mina moderata vänner – för vi moderater bygger stad – vi håller ihop

När resurser går upp i rök på grund av ett gott samarbete med (S)

2012/10/06

Har funderat under dagen. Blir inte klok på hur man utåt talar om samstämmighet och gott samarbetsklimat.

Är det gott när man talar om att ”all utveckling kostar pengar” och därefter tillåter man ekonomin halka rejält utför.

Den man har gott samarbete med (S), ses aldrig stå för beslutens konsekvenser. Socialdemokraterna, mer glider undan idag och väntar in valet. Kommunstyrelsen på måndag kommer visa hur trovärdigt detta samarbete är.

Varför uppkommer tankarna, det är utifrån den ekonomiska situationen:

1. Ett budgeterat resultat på 31 miljoner kronor.

2. Ökade skatteintäckter enligt SKL´s prognoser på 15 miljoner kronor.

3. Utbetalde engångsbelopp på ???

4. Enligt prognos på helår på minus 7 miljoner.

Men, vart har pengarna tagit vägen!!!???!!!???

Var finns det goda samarbetsklimatet nu?

Var finns samstämmiga synen på frågorna nu, räckte den inte till de ekonomiska frågorna?

Av intresse för kommunmedborgarna, kanske de båda kommunalråden – i samförståndsandan – gå ut och tala om var pengarna tagit vägen.

Nu krävs det inget samarvetsklimat av lull-lull karaktär – nu krävs handlingskraft med åtföljande tuffa beslut om samarbetsklimatet är av godo – det har det bara talats om, men verkstaden har inte byggts upp än.

Gör STUBO till ett fastighetsbolag och frigör 160 miljoner kronor

2012/10/06

Det är av yttersta vikt att signalera sin syn på inriktningen i besluten och konsekvenserna.

Det som följer har framförts tidigare på moderaternas gruppmöten. Strategin som är tänkt, av lösningar i beslutunderlagen är också viktiga att kommunicera, för att väljarna ska förstå besluten i sin helhet och dess innehåll.

När motorvägsbygget kommer igång blir förutsättningarna för Ulricehamns kommun att växa och utvecklas starkare. När man därtill arbetar för att få in sista delen av 2+1 vägen mellan Jönköping – Ulricehamn till att bli fyrfältsväg, förstärks förutsättningarna än mer att bli 25 000 invånare i kommunen.

Dessa två mål finns i alliansens handlingsprogram.

Moderbolaget är ett verktyg för kommunens utveckling och tillväxt.

Att frigöra bundna tillgångar till investeringar är att utveckla kommunen och göra den än mer attraktiv.

Tanken att bilda ett moderbolag var bra, men inte bara till att fördela koncernbidrag.

Men vad är strategin, hur tänker vi i Ulricehamns Stadshus AB?

Att använda tillgångar till att reinvestera i andra projekt är en bra strategi, det avlastar kommunen samt kommuninvånarna, att bli belånade eller mer beskattade. Gör man en omstrukturering av bolagen, i detta fall STUBO, frigörs det resurser, med all säkerhet mellan 140 – 160 miljoner kronor.

Delar av resurserna kan fonderas.

Den finansiella förvaltningen stärker driftbudgeten i verksamheterna.

Vilken väg kommunen väljer är en fråga av strategisk karaktär. Den kommer att ligga till grund för beslut i kommunens framtida arbete för tillskapandet av mervärde, tillväxt och utveckling. Hör åter att resurser saknas, vilket är långt ifrån sanningen.

Det finns resurser till att genomföra flera av de större investeringar som ligger i investeringsplanen! Att använda det kommunala moderbolaget, genomlysa de kommunala bolagen samt genomföra förändring i bolagsstrukturen, frigör ansenliga resurser.

En strukturförändring av STUBO från bostads- till fastighetsbolag, kan innebära att man säljer hyresrätterna och det nya fastighetsbolaget köper in alla kommunens fastigheter.

Då fylls begreppet “god ekonomisk hushållning” med ett strategiskt innehåll.

Man skapar balans i det redan kritiserade och eftersatta underhållet på kommunens fastighetsbestånd.

Man kan reglera delar av pensionsskulden som årligen belastar den kommunala driftsbudgeten.

Ställer fyra frågor som är av intresse:

Varför har man ett kommunalt bostadsbolag, specifikt i Ulricehamn, med ett förvaltande syfte?

Varför ska kommunen vara en förvaltare på bostadsmarknaden och konkurrera mot de privata bostadsbolagen?

Är det egentligen inom den kommunala kompetensen att förvalta bostäder i konkurrens med de privata bostadsbolagen?

Utifrån den nya lagstiftningen hur har man anpassat det kommunala bostadsbolaget avseende affärsmässigheten – dvs. borgensavgift och den marknadsmässiga utdelningen i detalj?

Trubbigt verktyg – om man inte styr ekonomin

2012/10/05

Jag är bekymrad, rättare ledsen, över att den ekonomiska bilden är kaos. I och för sig i det kinesiska teckent för kaos ryms innehållet hopp/möjligheter. Kommunen  har efter budget 2012 från ett budgeterat resultat på 31 miljoner kronor aviserat ett utfall 2012 på minus 7 miljoner kronor efter tredje kvartalet, ”om inte ytterligare åtgärder vidtas”. Plus en positiv skatteprognos från SKL på ytterligare 15 005 miljoner kronor.

Inför 2012 hade Ulricehamns kommun en intäktsida på

1 061 500 miljoner kronor

Efter en borglig skattehöjning á 0,50 kronor

19 500 miljoner kronor

Summa

1 081 000 miljoner kronor

Ny prognos 2012-02-16

1 085 868 miljoner kronor

Ny prognos 2012-04-26

1 093 451  miljoner kronor

Ny prognos 2012-06-18

1 093 451  miljoner kronor

Ny prognos 2012-09-27

1 096 005 miljoner kronor

Detta innebär att under 2012 har Ulricehamn i sin skatteprognos enligt SKL – (Sveriges Kommuner och Landsting) löpande fått en ökad skatteintäckt på 15 005 miljoner kronor, fram till 2012-09-27.

Det budgeterade resultatet på 31 063 miljoner kronor – innehåller 19 500 miljoner kronor var utifrån en skattehöjning á 0,50 kronor – därtill tillkommer enligt SKL´s skatteprognos ytterligare ett tillskott på 15 005 miljoner kronor.

Ett budgeterat resultat, plus nya positiva skatteprognoser med ett positivt utfall på 46 068 miljoner kronor därtill enligt Kommunstyrelsen ett utfall vid årets slut på minus 7 miljoner kronor. Var har 53 068 miljoner kronor tagit vägen. Till denna summa vet jag inte om engångsbelopp som återbetalade premier till kommunen från statliga avtalsgruppförsäkringar på grund av att antalet sjukskrivna och förtidspensionerade i landet minskat.

Vad blir åtgärden från politiken?

Förvaltningsledningen lägger fram förslaget om två åtgärder:

1. Införa inköpsstopp

2. Utökad anställningsrestriktivitet med beslutsmandat på högre ledningsnivå

Var har pengarna tagit vägen?

Första halvåret 2011 kostnadsökningar på 25 miljoner kronor har inte åtgärdats utan fördubblats fram till dags datum. Det gör mig ledsen och det gör mig allvarligt bekymrad över hur man kan nå och stötta en verksamhet som behöver ta till åtgärder som inte skadar kvalitén i verksamheterna.

En annan faktor som jag inte vet ligger med i dessa siffror är läraravtalet, det påverkar i så fall skolans verksamhet med ytterligare kostnader.

MEN, nu är det inte fråga om att om man ska göra åtgärder, utan hur man ska ta tag i situationen.

Stoppa alla kostnadskrävande projekt som ligger i plan – nu är det den kommunala ekonomin som ska åtgärdas -nu ska vi ta ansvar för ekonomin – nu är det allvar och då är det ledarskap och ekonomistyrning som gäller.

De politiska signalerna har varit obefintligaförvaltningen har inte haft någon budgetdiciplin och förståelse att hålla ihop verksamheten, dvs styra och leda ekonomin utifrån Kommunfullmäktigebeslut.

I detta ledarskap så är det två personer som krävs på ledarskap: Kommunalrådet och vid hans sida ingen annan än ekonomichefen och till detta så kavlar man upp ärmarna och skrider till verket, dessa personer ska inte lämna kommandobryggan.

Det som har skapats under 2012 har sitt utfall även på verksamhetsåret 2013. Här går det inte att leka med små åtgärder som inköpsstopp och anställningsstopp och det över en tid á fyra månader- Vad är detta?

Ett inköpsstopp och anställningsstopp måste tyvärr införas, men det måste ligga fram till 2013-06-30 och vid denna datum sker en omprövning av denna åtgärd.

Alla fastigheter som kommunen inte har verksamhet i ska omdelbart försäljas, NOTERA som inte kommunen själv har verksamhet i, det blir en intäck samt minskad driftskostnad – nu är det åtgärder som gäller och då finns inga MEN.

Detta är en fråga som kräver följsamhet och stöd – för nu ska det tas beslut.

Att sälja kommunala fastigheter externt är en kortsiktig tanke, kortare än tanken

2012/10/04

I det privata kan ett företag som behöver få loss resurser till nya investeringar sälja delar av sin produktionsenhet, till extern finansiär. Därefter bygger man ut företaget, investerar i en ny produktionslina. Lägger en ekonomisk bild av att hyra och amortera tillbaka den försålda delen av fastigheten. Detta ligger i den kalkyl utifrån den tilltänkta ökade produktionen samt försäljning som gör att affärskoncept bär sig.

Att applicera detta på den offentliga verksamheten, är en tanke som visar att man tänkt en gång för lite.

Den offentliga verksamheten har ingen produktionslina som genererar överskott som man kan bryta ned till ytterligare investeringar. Den offentliga verksamheten producerar bara tjänster och service. Säljer man ut de fasta tllgångarna för att sedan förhyra dem så vet vi att anpassningar av lokaliteter, tillika konsumentprisindex har en förmåga till ökade externa hyror, Vilket innebär ökade driftskostnader. Medan egna lokaler och fastigheter som underhålls löpande är på sikt en mer lönsam så kallat affärsbild, utifrån att verksamheten består av att man endast producerar och levererar tjänster och service.

Däremot att sälja ut fastigheter som man inte omfattar i sin verksamhetstruktur är givetvis en självklarhet!

Allt som belastar den kommunala verksamheten avseende driftkostnader har påverkan på skattebasen och där är vi vid smärtgränsen, marginalskatteeffekt på 56,6 procent, gentemot vad skattebetalaren får i gengäld i motprestationen av service och kvalité.

Visst är det lockande att sälja ut kommunala fastigheter till en extern part. Den summa man får loss i förhållande till den ökade driftskostnaden genom anpassade lokalytor, den initiala hyresnivån och den indexuppräkningen av hyreskostnaden. Det blir ett kostsamt förhållande gentemot skatteuttaget.

Att däremot kostnadseffektivisera de kommunala fastigheterna utifrån underhållsbehovet och verksamheten, gör att skattebetalaren inte läggs till last med overksamma lokalytor. Välfärdtjänsterna står inte i ett produktionsförhållande, utan till en skattefinansierad verksamhet.

Vidhåller att en kommun kan vara, trots allt, betjänt av ett fastighetsbolag som i sin profession förvalatar fastigheter. Fastigheterna står i paritet till den kvalité, arbets- och boendemiljö vilket påverkar helheten av den sammanlagda speglingen av verksamheten.

Underhållsbehovet kommer vid en dylik omstrukturering bli mer professionell, ställas mot det faktiska behovet och synliggöra fastigheternas brister. Underhållsbehovet ställs över tid i en plan som detta fastighetsbolag ska förhålla sig till.

Det vill säga, att det ansenliga värde som kommunen förvaltar åt varje skattebetalare, genom sin underhållsplan, bibehåller sitt marknadsvärde.