Ulricehamn saknar ett starkt regeringsalternativ

(S) i Ulricehamns kommun springer sina yviga vägar.
Frågan är vad deras syfte är med att stundom påtala att det är ett gott samarbete. Frågan som uppkommer, på vems bekostnad. (S) företrädare skriver i UT 2013-02-26 att ”Partilojaliteten kostar Ulricehamn två miljoner”.
Förståelsen att Kommun Sverige omfattar 290 kommuner saknas i den riktade kritiken och att förutsättningarna är explicit för varje kommun, det är en avsaknad hos den tillskrivne strategen.
Vet inte hur det ser ut internt inom (S), men senast i frågan skolstrukturen, så gjorde (S) ett bondeoffer, en förespråkare lämnade på grund av utvecklingen inom (S).
Det är inte bekräftat, men det är inte partipiska som gäller, det är ett historiskt gissel som viner över ryggarna i de olika frågorna.
Inom moderaterna har vi högt i tak enligt våra stadgar, själv, efter att ha meddelat gruppen, lade undertecknad fram ett eget budgetförslag, för jag stödde inte en skattehöjning inför budgetåret 2012.
Grunden var att det fanns ett behov av en genomlysning av ekonomistyrningen, förvaltningen och bolagsstrukturen, utifrån ett koncernperspektiv i Ulricehamns kommun.
I skolstrukturfrågan lade en moderat fram ett genombrytande yrkande, om avslag i frågan, vad som händer vidare, vet vi inte.

Att (S) i varje fråga utser regeringen som ansvarig, istället för att ta det ansvar man tillskapat sig i den vågmästarroll man idag innehar i Ulricehamns kommun, finns här mycket mer att önska.
Är det alltid andra som bär ansvar om resurser saknas, eller är det en blockering utifrån vågmästarrollen?

Det visar att det inte finns ett starkt regeringsalternativ, som i valet 2014, kan ta över och genom ekonomistyrning skapa förutsättningar för stabilitet, tillväxt och utveckling i Ulricehamns kommun.

Här visar också oppositionen att man inte kan samla sig och skapa ett regeringsalternativ, där tidigare (MP) föll ur och nu senast (V).
För att (S) ska få ett egenvärde på den politiska arenan måste man söndra för att härska.

Förutsättningarna som undertecknad ser det, är att allianspartierna startar ett arbete, som måste börja från dags dato.

Det gäller förhandlingar om och runt politiska sakfrågor som ska ligga till grund för ett handlingsprogram.

I detta arbete skapas förutsättningar och trygghet i det politiska arbetet, där förhållandet, förtroendet samt relationen mellan allianspartierna återskapas och stärks inför valet 2014.

Carljohan Molander (M)

Infrastruktur – boende – motorväg

Med glädje möts jag av informationen av att det första spadtaget är taget för den sista delen av R40, men i det stora perspektivet mister man bilden av att Sverige är större än Västragötalandsregionen.
Man får vara hur lyrisk som helst, men om det är bra att binda ihop regionen i detta fall Ulricehamn med Borås och Göteborg för att bilda en större arbetsmarknadsregion med motorväg.
Då, ställs frågan om R40 i förhållande till den arbetsmarknadsregion som ligger österut, Jönköpings Län hur förhåller vi oss till den.
Politik är uppdelat i kommuner, regioner och stat.
Det är viktigt att som politiker, se mer än sin egen täppa.
Sverige är i behov av en ständig utveckling och utbyggnad av infrastrukturen, när det gäller fyrfältsvägar (motorvägar), järnväg, flyg, hamn och sjöfart.
Vi är ett land som är ett starkt exportberoende och med fungerar infrastrukturstråk så stärks vår exportindustri, tillika den inhemska arbetsmarknaden.
Har sagt det förut och lyfter denna fråga igen.
Att med ett enkelt grepp, skylta vägen för godstransporter via både E20 och R40/E4 från Västragötalandsregionen till Stockholm och vise versa.
Detta innebär att behovet att ta sig genom hela Stockholm, för att leverera gods till den östra eller västra delen av vår huvudstad, reduceras och trafikmiljön i huvudstaden blir bättre.
När det gäller R40 minns jag min tidigare partikollega, vän, tyvärr bortgångne Lars Dahléns visionära arbete och den energi han lade ned i fråga.
Tittar vi på Västragötalandsregionen är det nio stråk och noder som är viktiga att de fungerar i sammanhanget Västragötalandsregionen, och det är Göteborgs Hamn, Sjöfarten, Landvetter, R40/E4, Jönköpings Airport, Västra Stambanan, E20 och E6.
Analyserar man dessa nio faktorer i ett nationellt sammanhang ser man vikten av att alla dessa faktorer fungerar utifrån den samlade godshantering som just Göteborgs Hamn hanterar in/ut ur landet under ett verksamhetsår. Tillika godstransporter som går via Jönköpings Airport och Landvetter flygplats.
Fungerar transportstråken i förhållande till dessa utskeppningspunkter vad det gäller gods, växer Västragötalandsregionen och exportindustrins förutsättningar utvecklas.
Västsverige stärks, arbetsmarknaderna blir större och vårt gemensamma nationella intresse utvecklas.
Till detta kommer en god planering för bostäder av olika slag hyresrätter, bostadsrätter och villor.
Det kräver i sin tur en framförhållning avseende planerade boendeområden.
Låt oss inte slå oss till ro och vänta in 2016 där vi inviger en fyrfältsväg som missar målet, genom att inte nå ända fram, det vill säga, R40 resterande sträcka, ca 4,5 mil 2+1 väg till Jönköping.

Carljohan Molander (M)

Lars Holmin stod ensam i Kommunfullmäktige

Igår blev många glada, mellan 650 – 700 i publiken på Kommunfullmäktige var alla engagerade, en del uppretade angående frågan om skolstrukturerna.

Man kan ställa sig frågan, var sker det och hur sker det, vad ligger bakom beslut och inriktningar.

Lars Holmin (M) sa igår: ”Ulricehamn är inte redo för de här stora förändringarna”.

Det kan vara så, men det kan också vara så att man inte förstår behovet av förändring.

Hur ser det ut befolkningsmässigt, var bosätter sig de som flyttar in i kommunen, det är en relevant fråga.

Noterar följande, de 5 845 personer som skrivit på angående kravet om folkomröstning, behövde inte gå så långt som till en dylik process.
Här noterade Holmin efter att ha lyssnat på medborgarna, att ett väljarunderlag som i stort sett är en tredjedel av väljarkåren som sagt sitt.
Här stannar Holmin upp och reflekterar över sakfrågan och lägger ett avslagsyrkande, det är det här som utgör grunden för de Nya moderaterna.

Här må man diskutera vad det var som gicks snett, jag noterar att Holmin lyssnade in medborgarna.
Lek med tanken att dessa 5 845 personer som står för ca en tredjedel av de röstberättigande, vid ett genomförande av folkomröstning, så tillkommer ytterligare personer som åberopar i detta rådgivande fora, för att bevarar den skolstruktur man idag har, det är inte en lätt balansgång.

Ytterligare att det finns partier som fem i tolv hoppar av den inslagna linjen och intar en populistisk inriktning. Där till att någon av de senare avhopparna från den inslagna linjen, uttrycker att man yrkat ca 5,5 miljoner kronor extra till skolans verksamhet, budget 2013.

Skattemedel tvättar byken och köper folkets röst?

Det som förbryllar mig mer är att Lars Holmin (M) ställdes ensam att möta den mellan 650 – 700 personer starka publiken, samt Kommunfullmäktigeledamöternas hugg och slag, där till kom medias frågor, före och efter mötet.

Här blir jag konfunderad, det saknas ett team – en känsla i en svår fråga, vart var alla partikollegor i debatten?

Dubbelseger för landsbygden uttrycker någon, är det så enkelt. Kan det vara så att det är en förlust för Ulricehamns kommun i sin helhet?

Är det någon som egentligen, vet vad som sker?

Mitt intresse för Ulricehamns kommuns utveckling är stor och jag tror på kommunen och det är väl hit man vill att alla ska komma som bor i kommunen.

En sak är att samla in 5 845 personliga underskrifter för en folkomröstning Ett annat att få samma mängd människor och fler, att från nu vara med och utveckla kommunen i sin storhet och helhet.

Men nu, när allt ska utvecklas och bli bra i hela kommunen. Finns då, det långsiktiga engagemanget, eller faller man redan på startlinjen.

Stenbockskolans Annex och Solbacken

Det som är lite trevligt när jag sitter på läktaren, men ändå ser övergripande på frågorna, när det gäller i detta fallet fastighetsfrågor. Inspirerande att se att jag haft inflytande på den moderata gruppen, ang frågan Solbacken och Stenbockskolans Annex.

Tänk om man kan sälja ut detta område till någon privat aktör till att bygga bostäder på. Se bilder:

Annexet

Solbacken

Annexet

Kommunstyrelsen 2013-01-07

Fastigheten Solbacken säljs – intressant.

Nedre delen av Stenbocksskolans Annex – Här kunde man gjort mer om man ser på lokalutnyttjande och samordning.

Om man följer min blogg så ser man hur jag resonerar runt dessa frågor.

Politik är den omöjligas konst, det intressanta är när andra människor gör frågor som väckts tidigare, till sina egna.

Kommunstyrelsen 2013-01-07

Idag har frågan om skolstrukturen stått på dagordningen. Alltid när frågorna berör kommer det åhörare som vill ta del av diskussionen och samtalet.

Det jag noterade var att det spretar inom oppositionen. Den samlade oppositionen består av (C), (S), (SD), (V) och (MP).

Tidigare fanns det en samlad opposition, bestående av (S), (V) och (MP), när sedan (MP) la en egen budget utan att meddela de övriga två partierna, sparkade (S) och (V) ut (MP) med hull och hår.

Nu har frågan avseende skolstrukturer avgjorts efter ett långdraget spel, där man via partigruppernas försorg, påtvingat formuleringar till ”Beredningen för lärande” som nedläggning av de tre skolorna, Marbäck, Vegby och Dalum.
Därefter vid varje mötestillfälle vill man göra gällande att det är ”Beredningen för lärande” som formulerat denna tanke.

Nog om det, små människor driver frågorna på sådant vis för att utått sett tvätta sin byk och låta andra ta ”smällen”, men så går spelet till.

Men åter till den osamlade oppositionen, skall (S) sparka ut (V) efter detta utspel, det var en fråga som processades inför mandatperioden för att lösa en problematik, om man nu vill se det så.

Ställer man frågan i den dagern så blir det likväl en ”kabinettsfråga” inom oppositionen likväl som när (MP) gick fram med sin egna budget, iofs utan att omnämna detta som sagt ovan, det inger ingen respekt.

Framtiden får utvisa utfallet på detta drama, visst är det spännande, eller jag kanske överdriver en smula!

Alltid lika intressant att se hur ”retoriker” samlar sina argument å ena och å andra sidan, gör man det tillräckligt avancerat, slår man till slut knut på sig själv.

Frågans hanterande i debatten/diskussionen:

(C) kom med ett yrkande i debatten om att, för det första Återremiss och för det andra Avslag.

(V) anslöt sig till (C) yrkande om Avslag och allierade sig med (C).

(MP) delade till fullo (C) yrkande på Avslag, dvs gick ihop med (V) i frågan om skolstrukturen.

Inom majoriteten rörde det sig om en avvikande enskild mening från ett parti från den styrande minoriteten, med åtföljande reservation.

(KD) uttrycket att de inte vill äventyra beslutet, frågan är hur de tänkte då, utan istället lägga ned sina röster, där ser man.

Man kan notera att stora generella utsvävningar om att vi måste ta svåra och tuffa beslut, då kryper vissa in i sina hålor och gömmer sig.

Var man än bor finns det människor som berörs av beslut oavsett vad utfallet av beslutet blir. Men jag vet om människor i Ulricehamn som berörs av beslut i kommunen som gäller Dalum, Marbäck och Vegby.

Men att svära sig fri kan man aldrig, i det att man är med och rent formellt formulerar egna yrkanden, så är det.

När det gäller(KD) agerandet är det som parti ett ställningstagande som likväl (V), fem i tolv, ändrar sig och bryter en väg som man anträtt redan vid mandatperiodens ingång.

Det är ett fult spel. Det hela går ut på att spela ut SVarte Petter i det knä man så önskar, i detta fallet gör (KD) och (V) detta utifrån ett publikt intresse, kallas populism. Man vill istället lägga frågans utfall i knät på (S), (FPL) och (M).

I detta sammanhang kan man notera när (FPL), (KD) och (M) visade (C) på porten. Efter att (C) hade lämnat in en motion avseende hur man enligt detta parti skulle processa denna frågas art, karaktär samt dess utfall.

Fortsättning följer, frågan kommer upp i Kommunfullmäktige.

Är det om möjligen min närvaro på dagens kommunstyrelsemöte som fick besökarna och läsarantalet på min blogg att öka påtagligt idag, man undrar.

Centrala attraktiva boenden

Annexet

            Området vid annexet

 Hur det än är kostar både investeringar och underhåll resurser.

Oavsett så bildar varje enhet som samordnas en kostnadseffektivitet som är bra över tid.

           Vi kan gömma oss bakom scheman som inte kan läggas på grund av att man vill bygga en fullskalig idrottshall

på Bogesundsskolans område. Istället för att öka mervärdet på Sim- och Sporthallen.

Detsamma när det gäller området vid Stenbocksskolans annex och Solbacken.

Området är omfattande, kan rymma både park och boenden.

Det man kan skönja är ett rättvisetänk i centralorten. Om den ena skolan har det ska den andra skolan ha detsamma.

Så resonerar man inte i kommunen i sin helhet, här används begreppet kostnadseffektivitet.

Vad jag förstår uppkommer denna kostnadseffektivitet även inom tätorten Ulricehamn om man omsätter tanken

Ser med fördel på att området vid Stenbocksskolans annex och Solbacken ställs i ett större perspektiv och blir

föremål till en stadsbyggnad, där fokus blir, nu bygger vi stad.

Aktörer på bostadsmarknaden finns, frågan är om vi kan se viljan att expandera staden med förutsättningar

till boenden.

Här i detta område finns dessa förutsättningar med en fantastisk utsikt över sjön och med en topografi som stödjer

en utveckling av ett attraktivt boende med god utsikt.

Nu skapar vi framtiden och en god arbetsmiljö för både elever och lärare på Stenbockskolan.

Bogesundsskolan

Har haft ett antal personer som ser samma fördel med att investera i befintlig Sim- och Sporthall istället för att bygga en fullskalig hall vid Bogesundsskolan.

Först och främst belackarna, de menar på att man kan inte förändra schemat. Jag har ställt en fråga, men har aldrig fått något relevant svar på den, det är om skolan är till för eleven eller om den är till för läraren.

Schema lägger man för att eleven ska få en god arbetsmiljö och minskad stress mellan lektionerna.

Beredningen för lärande har haft ett fokus på att kvalitén i framtidens skola. Att skolan ska fokusera elevens situation i skolan, dess miljö och hur kunskapsinlärningen fungerar.

Men nu, kort tid efter att vi lämnat in och man tittat på laglighet och ekonomi fallerar underlaget till att vi kan inte ändra schemat. Eller lägga schema utifrån att eleven ska unna gå till och från en utbyggd Sim- och Sporthall.

Visst är det fantastiskt.

Ser satsningen på att bygga ut Sim- och Sporthallen ger större mervärde, möjlighet att förränta investeringen med andra intressanta aktiviteter. Än att bygga en fullskalig hall på Bogesundsskolans område.

STUBO – en resurs till att utveckla Ulricehamns kommun i ett koncernperspektiv

Har skrivit mycket om denna fråga och nu noterar jag att mina partikamrater och min gruppledare ger mig kredit för denna lösning, det är roligt. Till detta fogar sig också Folkpartiet och Kristdemokraterna och det är bra.

Investeringar 2010-01-17.

Moderbolaget ett verktyg till utveckling 2010-04-03

Moderbolaget ett verktyg till utveckling och tillväxt 2010-04-08

Strategiska beslut resulterar i ett nytt bibliotek 2011-08-09

Förvalta eller utveckla 2011-08-18

Kortsiktig strategi 2011-09-08

Ansvarsförbindelse – pensionsskuld 2012-04-19

STUBO finansierar nytt bibliotek 2012-11-01

Det finns alltid en tid för att frågorna ska mogna, men bristen i detta förslag är att man inte tänker större och i ett mer kostnadeffektivt koncernperspektiv. Där vi löser upp många frågor t ex pensionsskulden, fastighetsunderhållet på kommunens fastigheter löses.

Det innebär att STUBO går från att vara ett bostadsbolag och omvandlas till ett fastighetsbolag – då har man löst den första frågan, bolaget. I bostadsbolaget STUBO har vi idag en moderat ordförande, hon skulle kunna fortsätta som ordförande i fastighetsbolaget STUBO och få ordning på fastighetsunderhåll, fastighetsstrukturen samt i ett strategiskt perspektiv organisera kommunens fastigheter.

I detta koncernperspektiv frigör vi resurser till att lösa ansvarsförbindelsen (pensionsskulden), fondera mer medel som ger avkastning till driften samt lösa investeringskostnaderna för ett nytt bibliotek.

Löser vi ansvarsförbindelsen har vi också löst frågan när det gäller driftskostnaderna för det nya biblioteket, eventuellt även förvärvat ICA-fastigheten som över tid blir en mer kostnadseffektiv lösning, för en icke affärsdrivande verksamhet.

Näringslivsfrågorna – säkrar välfärden

Näringslivsklimatet i kommunen måste bli bättre.

Företagandet är grundläggande för välfärden. Näringslivet skapar tillväxt och gör att det finns mer resurser att fördela.

Inte bara detta, en kommun med ett gott företagsklimat får ett positivt gensvar på befolkningsutvecklingen.

Det gäller att styra och leda den kommunala ekonomin, då vet man hur pengaflödet går, man når balans samt avsätter de resurser som skapar mervärde i kommunen.

Budget i balans är inget mål i sig, målet är att uppfylla den kommunala budgeten med kvalitativ verksamhet.

I budgeten framkommer viljan, visionen om de resurser som verksamheten ska fördela och driva verksamheten med och som utvecklar dess goda kvalité.

Sker avvikelser ska de vara underbyggda av konsekvensbeskrivningar som visar på orsak, åtgärd samt långsiktig lösning på avvikelsen.

Den största obalansen i en kommun är när kommunen hemfaller till att tro sig kunna göra allting själv.

Konkurrensutsättningen eller den s k utmaningsrätten skapar förutsättningar för att nå de tillväxtmål som kommunen ställer upp i ”God ekonomisk hushållning”

Konkurrensutsättningen ger ett positiva utfall, den höjer kvalitén och utvecklar den skattefinsierade välfärden.

För att konkurrensutsättningen ska fungera måste kommunen vara en professionell beställare.

Därtill är det viktigt att det är rimlig balans i upphandlingarna så att man inte slår undan förutsättningarna för mindre företagare att vara med.

Mitt i allt detta så är den viktigaste punkten ändå, attityden till näringslivet. Man kan inte säga att man har en positiv syn på näringslivet när man å andra sidan drar undan förutsättningarna och försvårar leveransförutsättningarna för dem. Det vill säga, genom strategisk analys utifrån kommunens storlek, kundunderlag, varuutbud, kundrörelser inom utbuder av den handel som finns i kommunen, ska logistik och infrastruktur stötta näringslivet

Att dra isär handeln skadar handeln både i det korta som i det långsiktiga perspektivet. Förutsättningen till utökad handel är att befolkningsmålet uppnås, då ökar kundunderlaget och grundförutsättningen till att handeln ska växa.

Kommunen måste leverera utifrån sin policy ang näringslivet, det skapar förtroende och goda förutsättningar att lyckas.

Nöjda medarbetare som utvecklas på sin arbetsplats är viktiga megafoner i marknadsföringen, en negativ personalpolitik som skapar rädsla i organisationen, ropar ut ett negativt budskap.

Nästa goda marknadsförare är kommuninvånaren.

Utifrån en god service, god kvalité i verksamheterna och en positiv personalpolitik som innebär att kommunen utvecklar en effektiv serviceanda, gör man det lilla extra, utifrån den trivseln som medarbetare i en tillåtande organisation äger.

Vi behöver inte s k ”uppfinna hjulet” en gång till – låt det goda flöda i organisationen – investera i medarbetarna – skapa förutsättningar till en god arbetsmiljö.

Om vi är en god arbetsgivare med god personalpolitik som har en strak serviceanda gentemot näringslivet – då kan vi bli, trots allt, bättre – och vi når goda resultat.

Om vi som kommun arbetar hårt för att bli bättre måste vi bli mer kommunikativa – vi kan inte passivt avvakta resultat – aktivitet är ledordet.

Fokus måste utgå från tillväxtmålen och hur vi når dit.

För stadens attraktionskraft måste logistiken fumgera – kollektivtrafik, transporter, personbiltrafiken – hela logistiken är viktig för ett samhälle ska fungera.

Här måste jag åter lyfta fram infrastrukturen – alla de branscher som är etablerade i kommunen måste få stöd av kommunen i fråga om infrastrukturen – fungerar inte denna så är det tomt i butikernas hyllor, varuutbudet blir begränsat och köpkraften lämnar staden.

Vidare är det viktigt att med förtroende fördela de resurser skattekollektivet anförtror den offentliga sektorn – en skattehöjning t ex tar mycket livskraft från den handel som kommunens politiker säger sig värna – här måste vi öka vår trovärdighet.

Om det mot all förmodan måste till en skattehöjning, skall den göra skillnad – efter en sådan åtgärd ska den kommunala ekonomin vara i balans – det är det som en skattehöjning innebär – att skapa förutsättningar till en stabilar offentlig ekonomi, blir det inte fallet är styrningen ineffektiv och resultatet blir ett minskat förtroende.

En kommunal effektiv organisation med uttalad serviceanda – utifrån en trovärdig personalpolitik – ger signaler till näringslivet, bygger det goda samhället, med de goda förutsättningarna och möjligheterna till ett positivt utfall av tillväxt och utveckling.

Jag vill vara med vill du!

Delårsrapport 2012

Måste återkomma, med en undran över delårsrapporten, visst kan man lämna saker åt sitt öde, men hur når vi balans!

Inför 2012 hade Ulricehamns kommun en intäktsida på.

1 061 500 miljoner kronor

Efter en borglig skattehöjning á 0,50 kronor – Här anmälde jag en avvikande mening till den moderata gruppen, samt om ett anförande.

19 500 miljoner kronor

Summa

1 081 000 miljoner kronor

Ny prognos 2012-02-16

1 085 868 miljoner kronor

Ny prognos 2012-04-26

1 093 451  miljoner kronor

Ny prognos 2012-06-18

1 093 451  miljoner kronor

Ny prognos 2012-09-27

1 096 005 miljoner kronor

Detta innebär att under 2012 har Ulricehamn i sin skatteprognos enligt SKL – (Sveriges Kommuner och Landsting) löpande fått en ökad skatteintäckt på 15 005 miljoner kronor, fram till 2012-09-27.

Det budgeterade resultatet på 31 063 miljoner kronor – innehåller 19 500 miljoner kronor var utifrån en skattehöjning á 0,50 kronor – därtill tillkommer enligt SKL´s skatteprognos ytterligare ett tillskott på 15 005 miljoner kronor.

Positiva skatteprognoser på 15 mkr, budgeterat resultat 31 mkr med ett utfall på 46 mkr därtill enligt Kommunstyrelsen ett utfall vid årets slut på – 7 mkr. I sammanhanget återfinns ett engångsbelopp på 19,6 miljoner kronor, återbetalade premier till kommunen från statliga avtalsgruppförsäkringar på grund av att antalet sjukskrivna och förtidspensionerade i landet minskat. Var har 72,6 mkr tagit vägen?

Läser handlingarna på sidan 18f;

”8 Allmänna kommentarer

Kommunens totala resultat efter 8 månader uppgår till + 20 mkr justerat för poster av ‘engångskaraktär’. Det redovisade resultatet uppgår vid delåret till + 34 mkr, prognos för helåret uppgår till + 21 mkr i redovisat resultat.

Vid en ‘normal’ investeringsnivå hade resultatet varit förenligt med ‘god ekonomisk hushållning’. Beakta utfallet för periodens investeringar, 67 mkr, är resultatet ca 20 mkr ‘för lågt’.

Delårsresultaet har påverkats av ett antal stora poster av engångskaraktär, vars slutliga värdering kan få betydelse för helårsresultatet och därmed även prognosen.

Dessa poster är:

– Nedskrivning av mark, belastar resultatet med ca 8 mkr.

– Återbetalning av försäkringspremier, (AFA medel), förstärker resultatet med 20 mkr.

– Extra avsättning sluttäckning av deponin, belastar resultatet med 20 mkr.

– Tillfällig återföring av semesterlöneskuld, förstärker resultatet med 22 mkr.

Markvärderingen kan påverkas av det fortsatta planarbetet. Avsättningen till deponin kan förändras om skulden fördelas mellan UEAB och kommunen. Semesterlöneskulden är låg eftersom merparten av semestern nyligen tagits ut. Beräknas på helårsbasis ej ha någon större resultatpåverkan.

Vidare kan givetvis det faktiska helårsresultatet inom verksamheterna påverka kommunens totala helårsreultat.

Av de ‘rörelsedrivande’ bolagen är det endast UEAB som redovisar positivt resultat efter 8 månader. UEAB:s resultat efter finansiella poster uppgick till + 14,1 mkr.

NUAB, i vilket ingår fusionerade UFSAB, samt Stadshus AB finansieras i huvudsak med koncernbidrag. Dessa bolag redovisar i huvudsak enligt plan.”

Visst låter det intressant en budgetpost som är en skuld förstärker resultatet, vad säger man, posten är från semesterlöneskulden på 20 mkr, drar man ut kontentan av denna bokföringstekniska kullerbytta så kan vi rädda hem ett resultat på plus/minus noll.