Archive for the ‘Politik’ Category

Infrastruktur – boende – motorväg

2013/02/21

Med glädje möts jag av informationen av att det första spadtaget är taget för den sista delen av R40, men i det stora perspektivet mister man bilden av att Sverige är större än Västragötalandsregionen.
Man får vara hur lyrisk som helst, men om det är bra att binda ihop regionen i detta fall Ulricehamn med Borås och Göteborg för att bilda en större arbetsmarknadsregion med motorväg.
Då, ställs frågan om R40 i förhållande till den arbetsmarknadsregion som ligger österut, Jönköpings Län hur förhåller vi oss till den.
Politik är uppdelat i kommuner, regioner och stat.
Det är viktigt att som politiker, se mer än sin egen täppa.
Sverige är i behov av en ständig utveckling och utbyggnad av infrastrukturen, när det gäller fyrfältsvägar (motorvägar), järnväg, flyg, hamn och sjöfart.
Vi är ett land som är ett starkt exportberoende och med fungerar infrastrukturstråk så stärks vår exportindustri, tillika den inhemska arbetsmarknaden.
Har sagt det förut och lyfter denna fråga igen.
Att med ett enkelt grepp, skylta vägen för godstransporter via både E20 och R40/E4 från Västragötalandsregionen till Stockholm och vise versa.
Detta innebär att behovet att ta sig genom hela Stockholm, för att leverera gods till den östra eller västra delen av vår huvudstad, reduceras och trafikmiljön i huvudstaden blir bättre.
När det gäller R40 minns jag min tidigare partikollega, vän, tyvärr bortgångne Lars Dahléns visionära arbete och den energi han lade ned i fråga.
Tittar vi på Västragötalandsregionen är det nio stråk och noder som är viktiga att de fungerar i sammanhanget Västragötalandsregionen, och det är Göteborgs Hamn, Sjöfarten, Landvetter, R40/E4, Jönköpings Airport, Västra Stambanan, E20 och E6.
Analyserar man dessa nio faktorer i ett nationellt sammanhang ser man vikten av att alla dessa faktorer fungerar utifrån den samlade godshantering som just Göteborgs Hamn hanterar in/ut ur landet under ett verksamhetsår. Tillika godstransporter som går via Jönköpings Airport och Landvetter flygplats.
Fungerar transportstråken i förhållande till dessa utskeppningspunkter vad det gäller gods, växer Västragötalandsregionen och exportindustrins förutsättningar utvecklas.
Västsverige stärks, arbetsmarknaderna blir större och vårt gemensamma nationella intresse utvecklas.
Till detta kommer en god planering för bostäder av olika slag hyresrätter, bostadsrätter och villor.
Det kräver i sin tur en framförhållning avseende planerade boendeområden.
Låt oss inte slå oss till ro och vänta in 2016 där vi inviger en fyrfältsväg som missar målet, genom att inte nå ända fram, det vill säga, R40 resterande sträcka, ca 4,5 mil 2+1 väg till Jönköping.

Carljohan Molander (M)

Skolstrukturerna

2013/01/28

Oavsett vilken falang man stödjer så är det alltid utifrån hur förslagen ser ut och hur de levereras som kan ge stöd för ett genomförande.
Nu står vi här med mössan i hand och alla undrar, hur kommer det att gå, ja säg det.

Förslag från (S), jag säger då de, vad är det som säger att man ska behålla en skola, utreda en annan och avveckla en tredje, är inte det lite krystat, vad är det man vinner på ett sådant beslut. Det var ju klockrent för bara någon vecka sedan att tre skolor skulle läggas ned, det svänger på toppen.

Vad kan man göra i det läge som har uppstått, kanske kan man skönja en osäker bild av underlaget.

Kanske kan man sakna en fullständig strategi i genomförandet.

Kankse kan man i ett sammanhang, inte se hur lösningarna på kärnfrågan ska lösas, frågan håller inte ihop.

Frågorna man ställer sig är – Hur gör vi nu – Tänk om – Kan vara så – Är det bra eller är det dåligt – ja säg det.

Läget är kaotiskt, vad jag kan notera.

Men lek med tanken – backa hela ärendet. Bygg ett beslutsunderlag som har fokus på Strategigenomförandettidsplanenkonsekvensen -.

Passivitet är aldrig bra – aktivitet är att under alla omständigheter ska beslut genomföras, det är inte heller bra – aktivitet bör i det läge som nu har uppstått präglas av någon form av passivitet – där man ställer frågan i ett annat fokus utifrån en strategi som är bärande.

Oavsett vilket beslut som fattas i Kommunfllmäktige i denna fråga kan jag skönja att båda sidor har goda intentioner, bara man inte står där med ett populistiskt leende i sista ändan och resurserna inte räcker till.

Budgeten 2014

2012/11/30

En budgetprocess har dragit igång, inför 2014. Det är alltid bra att vara ute i god tid, ska bli intressant när förvaltningen parallellt ska lägga internbudget 2013. Men det finns inga problem, dygnet har 24 timmar.

När man tittar på budgetprocessen och kompromisser utifrån den förhandling som påtalas varit för handen, bör avtrycket vara mer än att oppositionen är orolig över vårdnadsbidraget och glad över att stoppa en försäljning av bostadsbolaget STUBO.

Säger då de.

Ett intressant inlägg i debatten från (S) var att (MP) omdisponerat resurser från ”sluttäckningen av deponin”, vilket utgjorde en engångspost och blev ett problem för (S), intressant. När man tittar vidare på den budget som (S) stödjer så ingår där en ”social fond”, vilket har ett gått syfte. Men basen i den utgörs av återbetalningar från (AFA), avtalsförsäkringar. Återbetalningen är ca 20 mnkr. Här återfann inte oppositionsledaren från (S) samma problematik utifrån vad som gällde för (MP) budgetdisponering.

Nu är det väl så, att ser man på utfallet av budgetåret 2012, ingången i budgetåret 2013 och processen budget 2014, noterar man att budget är ett kontextuellt sammanhang som återverkar och påverkar varandra i sitt utfall.

Slutsatsen är att politik är de möjligaste konst, någon uttalade att det var de omöjligas konst.

Ser nog att det bör vara relevanta underlag, med faktabaserade siffror för att kunna bygga en budget utifrån politiskaprioriteringar av utveckling i kommunen.

Inför 2013 – utifrån budgetsignaler

2012/11/24

Vi kan se en bekymmersam situation i Kommunfullmäktige, men det finns inget som är omöjligt. Förhandlingar har blivit ett måste, istället för budgetsamtal inom alliansen. I dessa samtal kan man öppna för en dialog med oppositionen och det är viktigt.

Det jag kan notera är att vi i detta sammanhang måste se hela bilden av samhällsstrukturen och hur man strategiskt förhåller sig till denna för att skapa tillväxt och utveckling samhället.

Att vara stillasittande och passiv i den värld som rusar förbi är inte en modell där man styr utveckling till det samhälle som man vill skapa till ett tryggt och säkert samhälle.

När frågan om skolstrukturen kom upp på agendan efter att Beredningen för lärande släppte sitt underlag. Blev efter att partigrupperna sagt sitt, att tre skolor skulle omnämnas, ämne till att bli nedlagda på landsbygden.

Vad jag kan notera fanns inga lösningar till ett dylikt förslag, vilket är och var märkligt, energin har svalnat.

Nu ser jag i det förslag som ligger från förvaltningen att det kommer inte bli några skolor som läggs ned. Vilket man med emfas och höga röster framförde, utifrån att man måste vara beslutsbenägen.

Nu blir det inte så, som det ser ut och det eftertanke, dels till elevprognoser och hur vi vill bygga samhälle.

Tillika startar man inte processen att frigöra investeringskapital till ett nytt stadsbibliotek, det kan i och för sig ligga i fas med planläggningen av de tre områden som är i fråga för att komma till en lösning.

Har hävdat och nu blir det så, att Nämndhuset planläggs för boenden, ICA planläggs för ett förändrat användningsområde av fastigheten och planläggning vid Ubbarp genomförs på ett sammanhållande sätt för att kapa ledtider i genomförandet av de tre olika projekten. Nu är vi i fas med den strategin, känns bra.

Bostäder i Nämndhuset är bra. Stadsbibliotek vid ICA är bra, härtill är det viktigt att ett bibliotek som inte är en affärsdrivande verksamhet bör ligga i en egen ägd fastighet för att skapa kostnadseffektiva lokaler. ICA vid Ubbarp kommer öppna för nya influenser i och runt handel i Ulricehamn.

Sim- och Sporthallen i ett större sammanhang

2012/11/08

Bogesundsskolans utveckling hör väl ihop med Ulricaskolans utveckling och centralorten. Att på något vis styra innerstadens stadsutveckling till att bli något mer, stödjer Ulricehamns kommuns utveckling i sin helhet.

Visst kan man tycka att man ska investera i en fullskalig idrottshall vid Bogesundsskolan. Men samtidigt väcks frågan varför? Noterar att i investeringsbudgeten till skolområdet avsätts 50 mkr på två år. Om man gör det enkelt för sig i resonemanget så kan vi lägga ca 25 mkr på matsal och kök i området och resterande resurser på idrottshallen. Så kan jag se en fördel för Ulricehamn som kommun istället avsätter dessa resurser till Sim- och Sporthallen. Att bygga ut den till en dubbelhall med teleskopsläktare och vikvägg som avdelar när skolidrotten och rymmer andra aktiviteter när det så kräver.

Skolidrotten har ett behov av att få bättre förutsättningar. Att bygga ut Sim- och Sporthallen ger fler vinster till kommunen. Dels får vi goda förutsättningar för skolidrotten. Dels får vi goda förutsättningar inom samma penning till idrottsföreningarna. Det som genom denna lösning skapar mervärde för kommunen är att vi får ett större sammanhang. Den kan fungera till både idrotts-, mäss- och evenemangsarena i kommunen. Det vi ska ha med oss i detta är att vi runt om Sim- och Sporthallen, här har vi parkeringsmöjligheter som underlättar förutsättningar vid både mäss-, artist- och idrottsevenemang.

Vill ställa tre frågor:

Är avstånd till och från aktiviteter i Ulricehamns stad ett problem?

Har Ulricehamn kommun ett behov av en lokal som kan fungera i olika sammanhang, t ex en utbyggd Sim- och Sporthall?

Är behovet egentligen en idrottshall på skolområdet Bogesund, eller är det primärt ett behov att samla de ökade antalet elever i en god skolstruktur?

Carljohan Molander (M)

Vindkraft

2012/11/05

Funderar ibland om det är sant det man läser, men när man därtill varit med om att höra klubban slå för koncernbudgeten så faller mina tvivel.

Man kan uttrycka sig på följande sätt – HAR ULRICEHAMNS KOMMUN TAGIT BESLUT OM ATT STARTA UPP ETT PRODUKTIONSBOLAG – läser i koncernbudgeten att ”UEAB utreder möjligheten till ett uppförande av vindkraftverk på deponin”.

Varför och jag upprepar frågan Varför?

Upplåt marken till en aktör som kan verksamheten. För något år sedan försäljde UEAB sina sista aktier i 7 H Kraft för det stämde inte med UEAB´s profil.

Nu funderar ”UEAB att uppföra ett eget vindkraftverk på deponin”.

Jag återkommer till UEAB´s obeskattade reserver skulle enligt plan dessa uppgå till ca 115 379 mkr 2012. Enligt delårsrapporten uppgick de obeskattade reserverna till ca 106 000 mkr efter ny avsättning till detta konto på ca 9,5 mkr, vi får se vad utfallet blir.

Men dessa medel kan användas till något kommunutvecklande projekt, utbyggnad av fjärrvärme, bredband eller varför inte upprustning av va-och elnätet.

Eller något annat av mervärde.

Det kan vara intressant att arrendera ut mark till ett ex antal vindmöllor för att t ex täcka kostnader för sluttäckningen av deponin, visst är det intressant.

Blir man fartblind av alla de resurser man förfogar över eller är det brist på styrning av de medel och resurser som trots allt är ändliga.

Men vindkraft på deponin, i UEAB´s regi, vad är detta för något. Finns det inga aktörer inom denna branch förutom UEAB – man undrar.

STUBO – enligt (S) en aktör som ska konkurrera med näringslivet ang boende och byggmarknaden

2012/10/30

Ulricehamns kommun är i tillväxt och utveckling, en fantastisk kommun att vara med och utveckla samt bo i.

Här är det viktigt att de boendeområden som finns i kommunens plankatalog färdigställs, här kan man med fördel se områden i så kallade stadsnära landsbygd, söderut från staden.

Att förstärka kommunens företagsklimat skapar ytterligare förutsättningar till en positiv befolkningsutveckling.

Näringslivet i Ulricehamn är rikt och kreativt, det visar de planer och de nyinvesteringar som görs. Här utgör både Vist och Rönnåsen intressanta områden.

Näringslivets förutsättningar stärks ytterligare om vi arbetar aktivt för att de 4,5 mil mellan Jönköping – Ulricehamn istället för 2+1 väg, byggs ut till en 2+2 väg.

Noterar att (S) vill framstå som ett pragmatiskt parti, helt plötsligt lyfts Tvingen 9 och 10 fram som en god förebild avseende de utökade byggklara bostäder i kommunen. Det svänger, i ett två års intervall på toppen.

Vi är en kommun på ca 23 000 invånare, låt oss strategiskt leda kommunen i en hållbar utveckling.

En sammanhållen kommun och stadsutveckling avseende boende, service, näringsliv och handel är viktigt i en tillväxt och utvecklingsfas, det stärker hela kommunen. De privata aktörerna på bostadsmarknaden är aktiva.

(S) skriver i UT 18/10 och uppmanar, att det kommunala bostadsbolaget ska börja konkurrera på bostadsmarknaden, det är förvånansvärt.

Men det står i förhållande till att (S) inte ser positivt på entreprenader, konkurrensutsättning eller de privata aktörerna angående boenden samt välfärdstjänsterna. Men, den nya lagen som reglerar allmännyttiga bostadsbolag talar om att bolagen skulle vara både affärsmässiga och marknadsmässiga.

Enligt (S) är inte borgensavgift på 0,60 procent marknadsmässig, den skulle äventyra förutsättningarna inom bostadsbolaget.

Blir bekymrad när (S) i sin insändare vill belåna STUBO med ytterligare 50 miljoner.

Vem ska täcka förräntningen av dessa miljoner, när man enligt (S) inte klarar en tidigare borgensavgift på 0,60 procent.

Hur påverkar detta agerande den totala bostadsutveckling som sker i kommunen.

Ska bostadsbolaget aktivt konkurrera inom bostadssektorn.

Därtill vill (S) att STUBO ska ge sig in i byggmarknaden, det rimmar ännu sämre mot ett positivt näringslivsklimat, men ligger väl i fas med (V) politik. I kommunen finns privata fastighetsägare som etablerat sig, med goda och starka stadsutvecklingsplaner, och de agerar på denna marknad, vad är då syftet med att aktivt konkurrera i detta läge.

Villkoren för företagande är grundläggande för vår välfärd.

Tillväxten gör att det finns fler resurser att fördela.

Det är när tillväxten uteblir som grupper i samhället ställs emot varandra. Det finns ett tydligt samband mellan gott företagsklimat, kommunal ekonomi i balans och en positiv befolkningsutveckling.

Detta är tre goda skäl att förbättra företagsklimatet än mer, istället för att aktivt gå ut och konkurrera med näringslivet, vad det gäller specifikt boende- och byggmarknaden.

Tre frågor utifrån ovanstående till (S):

Hur ser (S) på boendeområden och avgränsningar i stadsnära landsbygd när det gäller utvecklingen av staden?

Hur kommer (S) agerar utifrån sin rigida hållning vad det gäller entreprenader, specifikt entreprenören på Kullen, när ny upphandling ska ske?

Hur ser (S) på STUBO och bolagets marknads- och affärsmässighet gentemot de privata aktörerna.

 

Lassalyckan och Sim- och Sporthallen

2012/10/08

Att påverka är en konst, hur lite, men ändå, verkar dock göra nytta.

Tidigare skrev jag ett svar på Facebook om varför man bakade ihop frågeunderlaget om både Lassalyckan och Sim- och Sporthallen. Här anförde jag att man borde i denna process hålla isär projekten.

Nu har det avlöpt på det sättet att de entreprenader som är under luppen, kommer att dras isär, för att göra det möjligt för fler att lägga anbud på två skillda enheter, det är bra.

Fortfarande är det rädslan och upplevelesen av det s k okända som styr allmänhetens syn på frågan.

Ställer man återigen samma fråga ang Kullen och Kullens kök, om dessa ska återgå i kommunal regi, blir det ett ramaskri.

Personal som ingår i den verksamhet vilket bedriver verksamhet till de boende är nöjda och de boende också.

Den kompetenta personal som finns på enheterna kan vara de som i sin tanke om verksamheten kan utveckla verksamheterna i enheterna på ett annat sätt än inom den kommunala hägnet – det kan t ex vara att tar man ut en hyra bör den stå i paritet med det underhåll som sker i enheten – är det bristfälligt så påverkar det definitivt hur man kan lyfta verksamheten.

Fastighetsunderhållet är en budgetfråga som måste tas i på allvar – ocg de pengarna ska gå till underhåll – inte vara en budgetregulator vid vikande resultat.

Vad är det då som gör denna rädsla – förfrågningsunderlagen kan alltid ställas utifrån vad man vill att entreprenören ska uppfylla i sin verksamhet när man lägger ut den på entreprenad.

Det finns ett visst antal parametrar som man kan mäta mot det som underlaget i anbudsförfrågan gäller, uppfyller då inte entreprenören dessa parametrar får man göra åtgärder.

Senast detta skedde, vad jag noterat är ett taxiföretag som Västtrafik återkallade entreprenad ifrån för de inte fyllde de kvalitétsparametrar som fanns i förfrågningsunderlaget avseende entrepanden.

Detta är styrning – kan även användas inom den egna verksamheten – då får man en bild av var resurserna tar vägen.

Roligt att kunna ge mina egna moderatvänner goda idéer som tas till vara på – det här blir bra.

När resurser går upp i rök på grund av ett gott samarbete med (S)

2012/10/06

Har funderat under dagen. Blir inte klok på hur man utåt talar om samstämmighet och gott samarbetsklimat.

Är det gott när man talar om att ”all utveckling kostar pengar” och därefter tillåter man ekonomin halka rejält utför.

Den man har gott samarbete med (S), ses aldrig stå för beslutens konsekvenser. Socialdemokraterna, mer glider undan idag och väntar in valet. Kommunstyrelsen på måndag kommer visa hur trovärdigt detta samarbete är.

Varför uppkommer tankarna, det är utifrån den ekonomiska situationen:

1. Ett budgeterat resultat på 31 miljoner kronor.

2. Ökade skatteintäckter enligt SKL´s prognoser på 15 miljoner kronor.

3. Utbetalde engångsbelopp på ???

4. Enligt prognos på helår på minus 7 miljoner.

Men, vart har pengarna tagit vägen!!!???!!!???

Var finns det goda samarbetsklimatet nu?

Var finns samstämmiga synen på frågorna nu, räckte den inte till de ekonomiska frågorna?

Av intresse för kommunmedborgarna, kanske de båda kommunalråden – i samförståndsandan – gå ut och tala om var pengarna tagit vägen.

Nu krävs det inget samarvetsklimat av lull-lull karaktär – nu krävs handlingskraft med åtföljande tuffa beslut om samarbetsklimatet är av godo – det har det bara talats om, men verkstaden har inte byggts upp än.

Ulricehamn en kommun med och i framtiden

2012/09/25

 

Vi kan alla gå och fundera på vad som händer, vad som kommer att ske och varför det eller det händer och varför allt blir som det blir, detta är människans frågor runt och i livet.

Vi, Ulricehamns kommun, har som mål att bli 25 000 invånare till år 2020, och det är bra, det är alltid bra med tillväxtmål. Men det är resan dit som är viktig, hur ställer jag min färd? För min egen del tror jag att det är viktigt att titta inåt innan man tittar utåt. Det är så i livet också, vad vill jag, vad vill jag jobba med och hur vill jag utvecklas. Applicerar jag dessa frågor på Ulricehamns kommun börjar resan där vi befinner oss, vart vill vi, hur formar vi staden och kommunen och hur vill jag att staden och kommunen utvecklas.

Först och främst vår geografi är den unik, absolut inte. Inom en tiomilaomkrets ligger ett antal kommuner med samma förutsättningar, t ex Göteborg, Jönköping, Borås, Svenljunga, Tranemo etc. Tittar jag utifrån miljön är det samma sak, tittar jag på verksamheterna inom välfärdens kärna är det samma, så det är inte lätt att föra fram olika faktorer som man initialt ser som tillväxtskapande i kommunsverige, det blir mer ett mervärde för det som är avgörande.

Ser vi på vår kommun har vi två viktiga grundläggande faktorer och det är att man kan åka från och till våran kommun och vi har Åsunden men detta är inte heller så unikt i kommun Sverige. Först och främst Rv 157 och 46, mellan Falköping och Tranemo, denna linje måste förstärkas ytterligare. Kollektivtrafiken i detta avseende kopplar ihop vår möjlighet till att resa. Linje 900 gör det möjligt att nå Högskolan i Skövde inom rimlig tid, en faktor som ökar attraktionen till högre studier. Linje 900 öppnar också upp för vidare resa till Stockholm etc. För det andra Rv 40 som sträcker sig i sin förlängning mellan Göteborg och Stockholm, binder ihop Sveriges två största städer. Linje 200 och 100 gör det möjligt att nå Högskolor och Universitet i Jönköping, Borås och Göteborg.

Noterar att i ett större perspektiv har vi en närhet, genom vårt vägnät tre viktiga noder för transportsektorn, Göteborgs Hamn, Landvetter-, Säve- samt Axamo flygplatser. Här rör sig årligen ett antal tusen människor på semesterresor via flyg eller båt i detta område, vi rör på oss mer än någonsin runt om i världen. När det gäller transportsektorn rör det sig mycket gods utmed Rv 40 och här är det standarden på vägen som är av avgörande betydelse. Jag tror inte på utbyggnaden av Rv 40 till motorväg om man inte lägger kraft på att binda ihop Sverige, Stockholm med Göteborg, dvs att bygga klart sista biten mellan Ulricehamn och Jönköping, det förbättrar för transportsektorn och är tillväxtskapande.

En annan viktig faktor är vi politiker som fattar beslut blir informerade om vad som sker, vad som är på gång och att besluten håller ihop ekonomin och kommunen. Ser man det nationellt och globalt är ekonomin och att hålla ihop sina länder en viktig faktor för tillväxt, i annat fall sprider sig oron och hämmar tillväxten i ett större sammanhang. Ulricehamns kommun ska i planarbete vara längre fram i tillväxtarbetet, avseende områden för boenden och industriområden, här är det viktigt att man ställer i ordning områdena med infrastruktur avseende bredbandsnät, V A- och elnät, vägar, busshållplatser, etc.

Industriområdena bör utvecklas norr- och österut, boendeområden bör utvecklas söder- och västerut. Det om kommunen i ett övergripande perspektiv.

Ulricehamns stad ska utvecklas till ett nav för service. I utvecklingen av de framtida infrastruktursatsningarna som det arbetas och planeras för, dvs Rv 40 hela vägen till Jönköping och Götalandsbanan mellan Stockholm och Göteborg måste vi Ulricehamnare inse att det är av vikt att stärka centralorten i och med att vi blir mer rörliga i vårt beteende. Rent historiskt, har man inte stärkt sin kommundel utan lämnat den och tagit samhällsservicen från annat håll vilket resulterat i att man fått lägga ned lanthandeln, posten och banken i kransorterna. Idag har vi en utpendling av arbetskraft på ca 3 500 individer per år, förbättrar vi infrastrukturen och därmed pendlingsförutsättningarna kommer denna att öka ytterligare, vilket utgör en riskfaktor för serviceutbudet i Ulricehamn.

Stadsbiblioteket bör med fördel lokaliseras så det skapas flöden i centrala Ulricehamn, detta är stadsutveckling och med en koppling till vårt kulturella torg skapas en levande miljö, här kan en replik av den gamla kandelabern få en förnyad offentlighet. I detta perspektiv blir kommunen en aktör för att förstärka det projekt Köp- och Cityföreningen i Ulricehamn arbetar med, 25 000 kunder till år 2020. Det här är bra att näingslivet och kommunen utvecklar kommunen åt samma håll.

Vi måste inse att finns det möjliigheter, finns det också hot. Infrastruktursatsningar är en stark utvecklingsfaktor men rymmer också inom sig ett hämmande av tillväxten av den specifika orten, här måste man kommungemensamt enas om att ska vi vara attraktiva ska Ulricehamn bli stärkt i sin roll som tätort, men inte på bekostnad av landsbygden utan som en förutsättning för landsbygdens överlevnad.

Målet är satt i ett tillväxtmål, 25 000 invånare till år 2020 och detta för att stärka dels kundbasen för det serviceutbud som finns på Karlnäs, Storgatan och i Gällstad. Vi ska inte planera som om vi är ca 50 000 invånare, vi ska hålla ihop kommunen. Vi ska planera för att stärka handeln i Ulricehamn på de platser som nämnts ovan. Viktigt att vi leder Ulricehamn in i tillväxten och utvecklingen istället för tvärtom, att springa efter och lappa och laga blir panikartat. När förtätningen av centralorten genomförts kan man ta nya grepp i en fortsatt tillväxt och utveckling. Tillsammans steg för steg utvecklar vi vår kommun till att bli tillgänglig, nära och änmer attraktiv.

Jag förespråkar två parkeringsdäck i Ulricehamn, ett vid ICA och ett på Marknadsplatsen. Den utveckling som skett runt ICA krävs bättre parkeringsförutsättningar, vilket också stärker handeln i centrum. På Marknadsplatsen kan jag tänka mig att bygga ett parkeringsdäck över. I tre av de hörn som berör fastigheten kan man med fördel bygga tre flerfamiljshus vilket innebär att det är enklare för en aktör att få en ekonomisk bild på hela investeringen. Boende vid Marknadsplatsen kan rymma ett blandat boende, inte specifikt ett kategoriboende.

Bronäs, här ser jag en utveckling av boenden som dels rymmer flerfamiljshus samt eventuella enfamiljshus. I anslutning av Ätran förbereda en lagun där de boende kan äga/hyra en båtplats som är skyddad och skapar en attraktiv miljö i området. Detta innebär att bron över Boråsvägen måste förändras tillika den vid gång- och cykelbanan, så att båtar kan ta sig in och ut i Åsunden. Givetvis på ett sätt där en “strandpromenad” utmed Ätrans sträckning byggs med belysning, vilket binder samman Bronäs- med Järnvägsområdet utan några svåra trafiksituationer. Med fördel bör man bygga en rondell vid befintlig infart till Tegelbruksgatan och därigenom få en naturlig trafikplats med anknytning till Bangårdsgatan, vilket innebär att man förenklar trafiksituationen med färre anknytningar till Boråsvägen.

Grodparken, att Södra- och Norra Kullagatn  stängs av för trafik. Att trafik från Bogesundsgatan till Boråsvägen stängs av. Vid början av Storgatan från Boråsvägen görs en stor vändplats med parkeringar för handikappade för att skapa tillgänglighet till servicen runt Grodparken. Vid Lilla Torget kan det med fördel byggas ett flerfamiljshus. Trafiken på Sturegatan kommer vara fortsatt öppen för trafik. Fastigheten där STUBO har sina kontor kan med fördel byggas om och förstärka Kullens boendekategori.

Stureparken, här ser man över och klipper träden samt kortar ner trädkronorna på ett attraktivt sätt. Man kan också med fördel utveckla Stureparken för ett kulturellt sammanhang t ex friluftsscen.

Att i framtiden bygga ut Sim- och Sporthallen till en evenemangsarena där anläggningen täcker det behov av tider som skolidrotten och de olika föreningarna påtalar, här finns inget utrymme för andra kategorier av idrottsutövare. En utveckling av Simhallen med fler banor med fler attraktioner för barn och ungdomar. En utveckling av Sporthallen där man kan ha mässor, evenemang, skolavslutningar och andra tillställningar i framtiden.

Utveckla ett attraktivt boendeområde vid Herralyckan, blandat med fler- och enfamiljsboenden. Borgmästarhagen, Rv 40, Jönköpingsvägen upp till “Hössnakorset”, skapa attraktiva boendmiljöer utifrån förutsättningen med den härliga topografin.

Med gräns Sträckåsvägen, väg 157 och gamla Marbäcksvägen kan man utveckla attraktiva boendemiljöer med fortsättning från Skottek till Sjö Gunnarsbo, med härliga exklusiva fastigheter. Ulricehamn med utveckling av boendemiljöer till Marbäck stärker upp och kan vara utvecklande för denna kransort, stärker landsbygdsutvecklingen.

Villastaden, området vid f d handelsträdgården kan med fördel göras om till både flerfamiljshus samt enfamiljshus, vid Brunns trafikplats kan man göra områden för boenden på båda sidor av Rv 40. Utveckling av området vid Åsabacken turistiskt eller ett åretrunt boende med bryggor och möjligheter för turbåten.

Vi politiker har en skyldighet gentemot er kommunmedborgare att skapa de bästa förutsättnigar till att kunna värna kärnan i välfärdssamhället och då är det primära att tala om tillväxt och utveckling, att skapa förutsättningar att Ulricehamn med kransorter kan är en attraktiv etableringplats för företag, industri och logistikföretag, som skapar tryck på att attraktiva boendemiljöer är planerade, samt att politikerna håller ihop kommunen i en hållbar utveckling med en god ekonomi.