Ulricehamn saknar ett starkt regeringsalternativ

(S) i Ulricehamns kommun springer sina yviga vägar.
Frågan är vad deras syfte är med att stundom påtala att det är ett gott samarbete. Frågan som uppkommer, på vems bekostnad. (S) företrädare skriver i UT 2013-02-26 att ”Partilojaliteten kostar Ulricehamn två miljoner”.
Förståelsen att Kommun Sverige omfattar 290 kommuner saknas i den riktade kritiken och att förutsättningarna är explicit för varje kommun, det är en avsaknad hos den tillskrivne strategen.
Vet inte hur det ser ut internt inom (S), men senast i frågan skolstrukturen, så gjorde (S) ett bondeoffer, en förespråkare lämnade på grund av utvecklingen inom (S).
Det är inte bekräftat, men det är inte partipiska som gäller, det är ett historiskt gissel som viner över ryggarna i de olika frågorna.
Inom moderaterna har vi högt i tak enligt våra stadgar, själv, efter att ha meddelat gruppen, lade undertecknad fram ett eget budgetförslag, för jag stödde inte en skattehöjning inför budgetåret 2012.
Grunden var att det fanns ett behov av en genomlysning av ekonomistyrningen, förvaltningen och bolagsstrukturen, utifrån ett koncernperspektiv i Ulricehamns kommun.
I skolstrukturfrågan lade en moderat fram ett genombrytande yrkande, om avslag i frågan, vad som händer vidare, vet vi inte.

Att (S) i varje fråga utser regeringen som ansvarig, istället för att ta det ansvar man tillskapat sig i den vågmästarroll man idag innehar i Ulricehamns kommun, finns här mycket mer att önska.
Är det alltid andra som bär ansvar om resurser saknas, eller är det en blockering utifrån vågmästarrollen?

Det visar att det inte finns ett starkt regeringsalternativ, som i valet 2014, kan ta över och genom ekonomistyrning skapa förutsättningar för stabilitet, tillväxt och utveckling i Ulricehamns kommun.

Här visar också oppositionen att man inte kan samla sig och skapa ett regeringsalternativ, där tidigare (MP) föll ur och nu senast (V).
För att (S) ska få ett egenvärde på den politiska arenan måste man söndra för att härska.

Förutsättningarna som undertecknad ser det, är att allianspartierna startar ett arbete, som måste börja från dags dato.

Det gäller förhandlingar om och runt politiska sakfrågor som ska ligga till grund för ett handlingsprogram.

I detta arbete skapas förutsättningar och trygghet i det politiska arbetet, där förhållandet, förtroendet samt relationen mellan allianspartierna återskapas och stärks inför valet 2014.

Carljohan Molander (M)

Infrastruktur – boende – motorväg

Med glädje möts jag av informationen av att det första spadtaget är taget för den sista delen av R40, men i det stora perspektivet mister man bilden av att Sverige är större än Västragötalandsregionen.
Man får vara hur lyrisk som helst, men om det är bra att binda ihop regionen i detta fall Ulricehamn med Borås och Göteborg för att bilda en större arbetsmarknadsregion med motorväg.
Då, ställs frågan om R40 i förhållande till den arbetsmarknadsregion som ligger österut, Jönköpings Län hur förhåller vi oss till den.
Politik är uppdelat i kommuner, regioner och stat.
Det är viktigt att som politiker, se mer än sin egen täppa.
Sverige är i behov av en ständig utveckling och utbyggnad av infrastrukturen, när det gäller fyrfältsvägar (motorvägar), järnväg, flyg, hamn och sjöfart.
Vi är ett land som är ett starkt exportberoende och med fungerar infrastrukturstråk så stärks vår exportindustri, tillika den inhemska arbetsmarknaden.
Har sagt det förut och lyfter denna fråga igen.
Att med ett enkelt grepp, skylta vägen för godstransporter via både E20 och R40/E4 från Västragötalandsregionen till Stockholm och vise versa.
Detta innebär att behovet att ta sig genom hela Stockholm, för att leverera gods till den östra eller västra delen av vår huvudstad, reduceras och trafikmiljön i huvudstaden blir bättre.
När det gäller R40 minns jag min tidigare partikollega, vän, tyvärr bortgångne Lars Dahléns visionära arbete och den energi han lade ned i fråga.
Tittar vi på Västragötalandsregionen är det nio stråk och noder som är viktiga att de fungerar i sammanhanget Västragötalandsregionen, och det är Göteborgs Hamn, Sjöfarten, Landvetter, R40/E4, Jönköpings Airport, Västra Stambanan, E20 och E6.
Analyserar man dessa nio faktorer i ett nationellt sammanhang ser man vikten av att alla dessa faktorer fungerar utifrån den samlade godshantering som just Göteborgs Hamn hanterar in/ut ur landet under ett verksamhetsår. Tillika godstransporter som går via Jönköpings Airport och Landvetter flygplats.
Fungerar transportstråken i förhållande till dessa utskeppningspunkter vad det gäller gods, växer Västragötalandsregionen och exportindustrins förutsättningar utvecklas.
Västsverige stärks, arbetsmarknaderna blir större och vårt gemensamma nationella intresse utvecklas.
Till detta kommer en god planering för bostäder av olika slag hyresrätter, bostadsrätter och villor.
Det kräver i sin tur en framförhållning avseende planerade boendeområden.
Låt oss inte slå oss till ro och vänta in 2016 där vi inviger en fyrfältsväg som missar målet, genom att inte nå ända fram, det vill säga, R40 resterande sträcka, ca 4,5 mil 2+1 väg till Jönköping.

Carljohan Molander (M)

Lars Holmin stod ensam i Kommunfullmäktige

Igår blev många glada, mellan 650 – 700 i publiken på Kommunfullmäktige var alla engagerade, en del uppretade angående frågan om skolstrukturerna.

Man kan ställa sig frågan, var sker det och hur sker det, vad ligger bakom beslut och inriktningar.

Lars Holmin (M) sa igår: ”Ulricehamn är inte redo för de här stora förändringarna”.

Det kan vara så, men det kan också vara så att man inte förstår behovet av förändring.

Hur ser det ut befolkningsmässigt, var bosätter sig de som flyttar in i kommunen, det är en relevant fråga.

Noterar följande, de 5 845 personer som skrivit på angående kravet om folkomröstning, behövde inte gå så långt som till en dylik process.
Här noterade Holmin efter att ha lyssnat på medborgarna, att ett väljarunderlag som i stort sett är en tredjedel av väljarkåren som sagt sitt.
Här stannar Holmin upp och reflekterar över sakfrågan och lägger ett avslagsyrkande, det är det här som utgör grunden för de Nya moderaterna.

Här må man diskutera vad det var som gicks snett, jag noterar att Holmin lyssnade in medborgarna.
Lek med tanken att dessa 5 845 personer som står för ca en tredjedel av de röstberättigande, vid ett genomförande av folkomröstning, så tillkommer ytterligare personer som åberopar i detta rådgivande fora, för att bevarar den skolstruktur man idag har, det är inte en lätt balansgång.

Ytterligare att det finns partier som fem i tolv hoppar av den inslagna linjen och intar en populistisk inriktning. Där till att någon av de senare avhopparna från den inslagna linjen, uttrycker att man yrkat ca 5,5 miljoner kronor extra till skolans verksamhet, budget 2013.

Skattemedel tvättar byken och köper folkets röst?

Det som förbryllar mig mer är att Lars Holmin (M) ställdes ensam att möta den mellan 650 – 700 personer starka publiken, samt Kommunfullmäktigeledamöternas hugg och slag, där till kom medias frågor, före och efter mötet.

Här blir jag konfunderad, det saknas ett team – en känsla i en svår fråga, vart var alla partikollegor i debatten?

Dubbelseger för landsbygden uttrycker någon, är det så enkelt. Kan det vara så att det är en förlust för Ulricehamns kommun i sin helhet?

Är det någon som egentligen, vet vad som sker?

Mitt intresse för Ulricehamns kommuns utveckling är stor och jag tror på kommunen och det är väl hit man vill att alla ska komma som bor i kommunen.

En sak är att samla in 5 845 personliga underskrifter för en folkomröstning Ett annat att få samma mängd människor och fler, att från nu vara med och utveckla kommunen i sin storhet och helhet.

Men nu, när allt ska utvecklas och bli bra i hela kommunen. Finns då, det långsiktiga engagemanget, eller faller man redan på startlinjen.

Budgeten 2014

En budgetprocess har dragit igång, inför 2014. Det är alltid bra att vara ute i god tid, ska bli intressant när förvaltningen parallellt ska lägga internbudget 2013. Men det finns inga problem, dygnet har 24 timmar.

När man tittar på budgetprocessen och kompromisser utifrån den förhandling som påtalas varit för handen, bör avtrycket vara mer än att oppositionen är orolig över vårdnadsbidraget och glad över att stoppa en försäljning av bostadsbolaget STUBO.

Säger då de.

Ett intressant inlägg i debatten från (S) var att (MP) omdisponerat resurser från ”sluttäckningen av deponin”, vilket utgjorde en engångspost och blev ett problem för (S), intressant. När man tittar vidare på den budget som (S) stödjer så ingår där en ”social fond”, vilket har ett gått syfte. Men basen i den utgörs av återbetalningar från (AFA), avtalsförsäkringar. Återbetalningen är ca 20 mnkr. Här återfann inte oppositionsledaren från (S) samma problematik utifrån vad som gällde för (MP) budgetdisponering.

Nu är det väl så, att ser man på utfallet av budgetåret 2012, ingången i budgetåret 2013 och processen budget 2014, noterar man att budget är ett kontextuellt sammanhang som återverkar och påverkar varandra i sitt utfall.

Slutsatsen är att politik är de möjligaste konst, någon uttalade att det var de omöjligas konst.

Ser nog att det bör vara relevanta underlag, med faktabaserade siffror för att kunna bygga en budget utifrån politiskaprioriteringar av utveckling i kommunen.

Inför 2013 – utifrån budgetsignaler

Vi kan se en bekymmersam situation i Kommunfullmäktige, men det finns inget som är omöjligt. Förhandlingar har blivit ett måste, istället för budgetsamtal inom alliansen. I dessa samtal kan man öppna för en dialog med oppositionen och det är viktigt.

Det jag kan notera är att vi i detta sammanhang måste se hela bilden av samhällsstrukturen och hur man strategiskt förhåller sig till denna för att skapa tillväxt och utveckling samhället.

Att vara stillasittande och passiv i den värld som rusar förbi är inte en modell där man styr utveckling till det samhälle som man vill skapa till ett tryggt och säkert samhälle.

När frågan om skolstrukturen kom upp på agendan efter att Beredningen för lärande släppte sitt underlag. Blev efter att partigrupperna sagt sitt, att tre skolor skulle omnämnas, ämne till att bli nedlagda på landsbygden.

Vad jag kan notera fanns inga lösningar till ett dylikt förslag, vilket är och var märkligt, energin har svalnat.

Nu ser jag i det förslag som ligger från förvaltningen att det kommer inte bli några skolor som läggs ned. Vilket man med emfas och höga röster framförde, utifrån att man måste vara beslutsbenägen.

Nu blir det inte så, som det ser ut och det eftertanke, dels till elevprognoser och hur vi vill bygga samhälle.

Tillika startar man inte processen att frigöra investeringskapital till ett nytt stadsbibliotek, det kan i och för sig ligga i fas med planläggningen av de tre områden som är i fråga för att komma till en lösning.

Har hävdat och nu blir det så, att Nämndhuset planläggs för boenden, ICA planläggs för ett förändrat användningsområde av fastigheten och planläggning vid Ubbarp genomförs på ett sammanhållande sätt för att kapa ledtider i genomförandet av de tre olika projekten. Nu är vi i fas med den strategin, känns bra.

Bostäder i Nämndhuset är bra. Stadsbibliotek vid ICA är bra, härtill är det viktigt att ett bibliotek som inte är en affärsdrivande verksamhet bör ligga i en egen ägd fastighet för att skapa kostnadseffektiva lokaler. ICA vid Ubbarp kommer öppna för nya influenser i och runt handel i Ulricehamn.

Centrala attraktiva boenden

Annexet

            Området vid annexet

 Hur det än är kostar både investeringar och underhåll resurser.

Oavsett så bildar varje enhet som samordnas en kostnadseffektivitet som är bra över tid.

           Vi kan gömma oss bakom scheman som inte kan läggas på grund av att man vill bygga en fullskalig idrottshall

på Bogesundsskolans område. Istället för att öka mervärdet på Sim- och Sporthallen.

Detsamma när det gäller området vid Stenbocksskolans annex och Solbacken.

Området är omfattande, kan rymma både park och boenden.

Det man kan skönja är ett rättvisetänk i centralorten. Om den ena skolan har det ska den andra skolan ha detsamma.

Så resonerar man inte i kommunen i sin helhet, här används begreppet kostnadseffektivitet.

Vad jag förstår uppkommer denna kostnadseffektivitet även inom tätorten Ulricehamn om man omsätter tanken

Ser med fördel på att området vid Stenbocksskolans annex och Solbacken ställs i ett större perspektiv och blir

föremål till en stadsbyggnad, där fokus blir, nu bygger vi stad.

Aktörer på bostadsmarknaden finns, frågan är om vi kan se viljan att expandera staden med förutsättningar

till boenden.

Här i detta område finns dessa förutsättningar med en fantastisk utsikt över sjön och med en topografi som stödjer

en utveckling av ett attraktivt boende med god utsikt.

Nu skapar vi framtiden och en god arbetsmiljö för både elever och lärare på Stenbockskolan.

Bogesundsskolan

Har haft ett antal personer som ser samma fördel med att investera i befintlig Sim- och Sporthall istället för att bygga en fullskalig hall vid Bogesundsskolan.

Först och främst belackarna, de menar på att man kan inte förändra schemat. Jag har ställt en fråga, men har aldrig fått något relevant svar på den, det är om skolan är till för eleven eller om den är till för läraren.

Schema lägger man för att eleven ska få en god arbetsmiljö och minskad stress mellan lektionerna.

Beredningen för lärande har haft ett fokus på att kvalitén i framtidens skola. Att skolan ska fokusera elevens situation i skolan, dess miljö och hur kunskapsinlärningen fungerar.

Men nu, kort tid efter att vi lämnat in och man tittat på laglighet och ekonomi fallerar underlaget till att vi kan inte ändra schemat. Eller lägga schema utifrån att eleven ska unna gå till och från en utbyggd Sim- och Sporthall.

Visst är det fantastiskt.

Ser satsningen på att bygga ut Sim- och Sporthallen ger större mervärde, möjlighet att förränta investeringen med andra intressanta aktiviteter. Än att bygga en fullskalig hall på Bogesundsskolans område.

Sim- och Sporthallen i ett större sammanhang

Bogesundsskolans utveckling hör väl ihop med Ulricaskolans utveckling och centralorten. Att på något vis styra innerstadens stadsutveckling till att bli något mer, stödjer Ulricehamns kommuns utveckling i sin helhet.

Visst kan man tycka att man ska investera i en fullskalig idrottshall vid Bogesundsskolan. Men samtidigt väcks frågan varför? Noterar att i investeringsbudgeten till skolområdet avsätts 50 mkr på två år. Om man gör det enkelt för sig i resonemanget så kan vi lägga ca 25 mkr på matsal och kök i området och resterande resurser på idrottshallen. Så kan jag se en fördel för Ulricehamn som kommun istället avsätter dessa resurser till Sim- och Sporthallen. Att bygga ut den till en dubbelhall med teleskopsläktare och vikvägg som avdelar när skolidrotten och rymmer andra aktiviteter när det så kräver.

Skolidrotten har ett behov av att få bättre förutsättningar. Att bygga ut Sim- och Sporthallen ger fler vinster till kommunen. Dels får vi goda förutsättningar för skolidrotten. Dels får vi goda förutsättningar inom samma penning till idrottsföreningarna. Det som genom denna lösning skapar mervärde för kommunen är att vi får ett större sammanhang. Den kan fungera till både idrotts-, mäss- och evenemangsarena i kommunen. Det vi ska ha med oss i detta är att vi runt om Sim- och Sporthallen, här har vi parkeringsmöjligheter som underlättar förutsättningar vid både mäss-, artist- och idrottsevenemang.

Vill ställa tre frågor:

Är avstånd till och från aktiviteter i Ulricehamns stad ett problem?

Har Ulricehamn kommun ett behov av en lokal som kan fungera i olika sammanhang, t ex en utbyggd Sim- och Sporthall?

Är behovet egentligen en idrottshall på skolområdet Bogesund, eller är det primärt ett behov att samla de ökade antalet elever i en god skolstruktur?

Carljohan Molander (M)

Vindkraft

Funderar ibland om det är sant det man läser, men när man därtill varit med om att höra klubban slå för koncernbudgeten så faller mina tvivel.

Man kan uttrycka sig på följande sätt – HAR ULRICEHAMNS KOMMUN TAGIT BESLUT OM ATT STARTA UPP ETT PRODUKTIONSBOLAG – läser i koncernbudgeten att ”UEAB utreder möjligheten till ett uppförande av vindkraftverk på deponin”.

Varför och jag upprepar frågan Varför?

Upplåt marken till en aktör som kan verksamheten. För något år sedan försäljde UEAB sina sista aktier i 7 H Kraft för det stämde inte med UEAB´s profil.

Nu funderar ”UEAB att uppföra ett eget vindkraftverk på deponin”.

Jag återkommer till UEAB´s obeskattade reserver skulle enligt plan dessa uppgå till ca 115 379 mkr 2012. Enligt delårsrapporten uppgick de obeskattade reserverna till ca 106 000 mkr efter ny avsättning till detta konto på ca 9,5 mkr, vi får se vad utfallet blir.

Men dessa medel kan användas till något kommunutvecklande projekt, utbyggnad av fjärrvärme, bredband eller varför inte upprustning av va-och elnätet.

Eller något annat av mervärde.

Det kan vara intressant att arrendera ut mark till ett ex antal vindmöllor för att t ex täcka kostnader för sluttäckningen av deponin, visst är det intressant.

Blir man fartblind av alla de resurser man förfogar över eller är det brist på styrning av de medel och resurser som trots allt är ändliga.

Men vindkraft på deponin, i UEAB´s regi, vad är detta för något. Finns det inga aktörer inom denna branch förutom UEAB – man undrar.

STUBO – en resurs till att utveckla Ulricehamns kommun i ett koncernperspektiv

Har skrivit mycket om denna fråga och nu noterar jag att mina partikamrater och min gruppledare ger mig kredit för denna lösning, det är roligt. Till detta fogar sig också Folkpartiet och Kristdemokraterna och det är bra.

Investeringar 2010-01-17.

Moderbolaget ett verktyg till utveckling 2010-04-03

Moderbolaget ett verktyg till utveckling och tillväxt 2010-04-08

Strategiska beslut resulterar i ett nytt bibliotek 2011-08-09

Förvalta eller utveckla 2011-08-18

Kortsiktig strategi 2011-09-08

Ansvarsförbindelse – pensionsskuld 2012-04-19

STUBO finansierar nytt bibliotek 2012-11-01

Det finns alltid en tid för att frågorna ska mogna, men bristen i detta förslag är att man inte tänker större och i ett mer kostnadeffektivt koncernperspektiv. Där vi löser upp många frågor t ex pensionsskulden, fastighetsunderhållet på kommunens fastigheter löses.

Det innebär att STUBO går från att vara ett bostadsbolag och omvandlas till ett fastighetsbolag – då har man löst den första frågan, bolaget. I bostadsbolaget STUBO har vi idag en moderat ordförande, hon skulle kunna fortsätta som ordförande i fastighetsbolaget STUBO och få ordning på fastighetsunderhåll, fastighetsstrukturen samt i ett strategiskt perspektiv organisera kommunens fastigheter.

I detta koncernperspektiv frigör vi resurser till att lösa ansvarsförbindelsen (pensionsskulden), fondera mer medel som ger avkastning till driften samt lösa investeringskostnaderna för ett nytt bibliotek.

Löser vi ansvarsförbindelsen har vi också löst frågan när det gäller driftskostnaderna för det nya biblioteket, eventuellt även förvärvat ICA-fastigheten som över tid blir en mer kostnadseffektiv lösning, för en icke affärsdrivande verksamhet.