Infrastruktur – boende – motorväg

Med glädje möts jag av informationen av att det första spadtaget är taget för den sista delen av R40, men i det stora perspektivet mister man bilden av att Sverige är större än Västragötalandsregionen.
Man får vara hur lyrisk som helst, men om det är bra att binda ihop regionen i detta fall Ulricehamn med Borås och Göteborg för att bilda en större arbetsmarknadsregion med motorväg.
Då, ställs frågan om R40 i förhållande till den arbetsmarknadsregion som ligger österut, Jönköpings Län hur förhåller vi oss till den.
Politik är uppdelat i kommuner, regioner och stat.
Det är viktigt att som politiker, se mer än sin egen täppa.
Sverige är i behov av en ständig utveckling och utbyggnad av infrastrukturen, när det gäller fyrfältsvägar (motorvägar), järnväg, flyg, hamn och sjöfart.
Vi är ett land som är ett starkt exportberoende och med fungerar infrastrukturstråk så stärks vår exportindustri, tillika den inhemska arbetsmarknaden.
Har sagt det förut och lyfter denna fråga igen.
Att med ett enkelt grepp, skylta vägen för godstransporter via både E20 och R40/E4 från Västragötalandsregionen till Stockholm och vise versa.
Detta innebär att behovet att ta sig genom hela Stockholm, för att leverera gods till den östra eller västra delen av vår huvudstad, reduceras och trafikmiljön i huvudstaden blir bättre.
När det gäller R40 minns jag min tidigare partikollega, vän, tyvärr bortgångne Lars Dahléns visionära arbete och den energi han lade ned i fråga.
Tittar vi på Västragötalandsregionen är det nio stråk och noder som är viktiga att de fungerar i sammanhanget Västragötalandsregionen, och det är Göteborgs Hamn, Sjöfarten, Landvetter, R40/E4, Jönköpings Airport, Västra Stambanan, E20 och E6.
Analyserar man dessa nio faktorer i ett nationellt sammanhang ser man vikten av att alla dessa faktorer fungerar utifrån den samlade godshantering som just Göteborgs Hamn hanterar in/ut ur landet under ett verksamhetsår. Tillika godstransporter som går via Jönköpings Airport och Landvetter flygplats.
Fungerar transportstråken i förhållande till dessa utskeppningspunkter vad det gäller gods, växer Västragötalandsregionen och exportindustrins förutsättningar utvecklas.
Västsverige stärks, arbetsmarknaderna blir större och vårt gemensamma nationella intresse utvecklas.
Till detta kommer en god planering för bostäder av olika slag hyresrätter, bostadsrätter och villor.
Det kräver i sin tur en framförhållning avseende planerade boendeområden.
Låt oss inte slå oss till ro och vänta in 2016 där vi inviger en fyrfältsväg som missar målet, genom att inte nå ända fram, det vill säga, R40 resterande sträcka, ca 4,5 mil 2+1 väg till Jönköping.

Carljohan Molander (M)

Inför 2013 – utifrån budgetsignaler

Vi kan se en bekymmersam situation i Kommunfullmäktige, men det finns inget som är omöjligt. Förhandlingar har blivit ett måste, istället för budgetsamtal inom alliansen. I dessa samtal kan man öppna för en dialog med oppositionen och det är viktigt.

Det jag kan notera är att vi i detta sammanhang måste se hela bilden av samhällsstrukturen och hur man strategiskt förhåller sig till denna för att skapa tillväxt och utveckling samhället.

Att vara stillasittande och passiv i den värld som rusar förbi är inte en modell där man styr utveckling till det samhälle som man vill skapa till ett tryggt och säkert samhälle.

När frågan om skolstrukturen kom upp på agendan efter att Beredningen för lärande släppte sitt underlag. Blev efter att partigrupperna sagt sitt, att tre skolor skulle omnämnas, ämne till att bli nedlagda på landsbygden.

Vad jag kan notera fanns inga lösningar till ett dylikt förslag, vilket är och var märkligt, energin har svalnat.

Nu ser jag i det förslag som ligger från förvaltningen att det kommer inte bli några skolor som läggs ned. Vilket man med emfas och höga röster framförde, utifrån att man måste vara beslutsbenägen.

Nu blir det inte så, som det ser ut och det eftertanke, dels till elevprognoser och hur vi vill bygga samhälle.

Tillika startar man inte processen att frigöra investeringskapital till ett nytt stadsbibliotek, det kan i och för sig ligga i fas med planläggningen av de tre områden som är i fråga för att komma till en lösning.

Har hävdat och nu blir det så, att Nämndhuset planläggs för boenden, ICA planläggs för ett förändrat användningsområde av fastigheten och planläggning vid Ubbarp genomförs på ett sammanhållande sätt för att kapa ledtider i genomförandet av de tre olika projekten. Nu är vi i fas med den strategin, känns bra.

Bostäder i Nämndhuset är bra. Stadsbibliotek vid ICA är bra, härtill är det viktigt att ett bibliotek som inte är en affärsdrivande verksamhet bör ligga i en egen ägd fastighet för att skapa kostnadseffektiva lokaler. ICA vid Ubbarp kommer öppna för nya influenser i och runt handel i Ulricehamn.

Centrala attraktiva boenden

Annexet

            Området vid annexet

 Hur det än är kostar både investeringar och underhåll resurser.

Oavsett så bildar varje enhet som samordnas en kostnadseffektivitet som är bra över tid.

           Vi kan gömma oss bakom scheman som inte kan läggas på grund av att man vill bygga en fullskalig idrottshall

på Bogesundsskolans område. Istället för att öka mervärdet på Sim- och Sporthallen.

Detsamma när det gäller området vid Stenbocksskolans annex och Solbacken.

Området är omfattande, kan rymma både park och boenden.

Det man kan skönja är ett rättvisetänk i centralorten. Om den ena skolan har det ska den andra skolan ha detsamma.

Så resonerar man inte i kommunen i sin helhet, här används begreppet kostnadseffektivitet.

Vad jag förstår uppkommer denna kostnadseffektivitet även inom tätorten Ulricehamn om man omsätter tanken

Ser med fördel på att området vid Stenbocksskolans annex och Solbacken ställs i ett större perspektiv och blir

föremål till en stadsbyggnad, där fokus blir, nu bygger vi stad.

Aktörer på bostadsmarknaden finns, frågan är om vi kan se viljan att expandera staden med förutsättningar

till boenden.

Här i detta område finns dessa förutsättningar med en fantastisk utsikt över sjön och med en topografi som stödjer

en utveckling av ett attraktivt boende med god utsikt.

Nu skapar vi framtiden och en god arbetsmiljö för både elever och lärare på Stenbockskolan.

Bogesundsskolan

Har haft ett antal personer som ser samma fördel med att investera i befintlig Sim- och Sporthall istället för att bygga en fullskalig hall vid Bogesundsskolan.

Först och främst belackarna, de menar på att man kan inte förändra schemat. Jag har ställt en fråga, men har aldrig fått något relevant svar på den, det är om skolan är till för eleven eller om den är till för läraren.

Schema lägger man för att eleven ska få en god arbetsmiljö och minskad stress mellan lektionerna.

Beredningen för lärande har haft ett fokus på att kvalitén i framtidens skola. Att skolan ska fokusera elevens situation i skolan, dess miljö och hur kunskapsinlärningen fungerar.

Men nu, kort tid efter att vi lämnat in och man tittat på laglighet och ekonomi fallerar underlaget till att vi kan inte ändra schemat. Eller lägga schema utifrån att eleven ska unna gå till och från en utbyggd Sim- och Sporthall.

Visst är det fantastiskt.

Ser satsningen på att bygga ut Sim- och Sporthallen ger större mervärde, möjlighet att förränta investeringen med andra intressanta aktiviteter. Än att bygga en fullskalig hall på Bogesundsskolans område.

STUBO – enligt (S) en aktör som ska konkurrera med näringslivet ang boende och byggmarknaden

Ulricehamns kommun är i tillväxt och utveckling, en fantastisk kommun att vara med och utveckla samt bo i.

Här är det viktigt att de boendeområden som finns i kommunens plankatalog färdigställs, här kan man med fördel se områden i så kallade stadsnära landsbygd, söderut från staden.

Att förstärka kommunens företagsklimat skapar ytterligare förutsättningar till en positiv befolkningsutveckling.

Näringslivet i Ulricehamn är rikt och kreativt, det visar de planer och de nyinvesteringar som görs. Här utgör både Vist och Rönnåsen intressanta områden.

Näringslivets förutsättningar stärks ytterligare om vi arbetar aktivt för att de 4,5 mil mellan Jönköping – Ulricehamn istället för 2+1 väg, byggs ut till en 2+2 väg.

Noterar att (S) vill framstå som ett pragmatiskt parti, helt plötsligt lyfts Tvingen 9 och 10 fram som en god förebild avseende de utökade byggklara bostäder i kommunen. Det svänger, i ett två års intervall på toppen.

Vi är en kommun på ca 23 000 invånare, låt oss strategiskt leda kommunen i en hållbar utveckling.

En sammanhållen kommun och stadsutveckling avseende boende, service, näringsliv och handel är viktigt i en tillväxt och utvecklingsfas, det stärker hela kommunen. De privata aktörerna på bostadsmarknaden är aktiva.

(S) skriver i UT 18/10 och uppmanar, att det kommunala bostadsbolaget ska börja konkurrera på bostadsmarknaden, det är förvånansvärt.

Men det står i förhållande till att (S) inte ser positivt på entreprenader, konkurrensutsättning eller de privata aktörerna angående boenden samt välfärdstjänsterna. Men, den nya lagen som reglerar allmännyttiga bostadsbolag talar om att bolagen skulle vara både affärsmässiga och marknadsmässiga.

Enligt (S) är inte borgensavgift på 0,60 procent marknadsmässig, den skulle äventyra förutsättningarna inom bostadsbolaget.

Blir bekymrad när (S) i sin insändare vill belåna STUBO med ytterligare 50 miljoner.

Vem ska täcka förräntningen av dessa miljoner, när man enligt (S) inte klarar en tidigare borgensavgift på 0,60 procent.

Hur påverkar detta agerande den totala bostadsutveckling som sker i kommunen.

Ska bostadsbolaget aktivt konkurrera inom bostadssektorn.

Därtill vill (S) att STUBO ska ge sig in i byggmarknaden, det rimmar ännu sämre mot ett positivt näringslivsklimat, men ligger väl i fas med (V) politik. I kommunen finns privata fastighetsägare som etablerat sig, med goda och starka stadsutvecklingsplaner, och de agerar på denna marknad, vad är då syftet med att aktivt konkurrera i detta läge.

Villkoren för företagande är grundläggande för vår välfärd.

Tillväxten gör att det finns fler resurser att fördela.

Det är när tillväxten uteblir som grupper i samhället ställs emot varandra. Det finns ett tydligt samband mellan gott företagsklimat, kommunal ekonomi i balans och en positiv befolkningsutveckling.

Detta är tre goda skäl att förbättra företagsklimatet än mer, istället för att aktivt gå ut och konkurrera med näringslivet, vad det gäller specifikt boende- och byggmarknaden.

Tre frågor utifrån ovanstående till (S):

Hur ser (S) på boendeområden och avgränsningar i stadsnära landsbygd när det gäller utvecklingen av staden?

Hur kommer (S) agerar utifrån sin rigida hållning vad det gäller entreprenader, specifikt entreprenören på Kullen, när ny upphandling ska ske?

Hur ser (S) på STUBO och bolagets marknads- och affärsmässighet gentemot de privata aktörerna.

 

Näringslivsfrågorna – säkrar välfärden

Näringslivsklimatet i kommunen måste bli bättre.

Företagandet är grundläggande för välfärden. Näringslivet skapar tillväxt och gör att det finns mer resurser att fördela.

Inte bara detta, en kommun med ett gott företagsklimat får ett positivt gensvar på befolkningsutvecklingen.

Det gäller att styra och leda den kommunala ekonomin, då vet man hur pengaflödet går, man når balans samt avsätter de resurser som skapar mervärde i kommunen.

Budget i balans är inget mål i sig, målet är att uppfylla den kommunala budgeten med kvalitativ verksamhet.

I budgeten framkommer viljan, visionen om de resurser som verksamheten ska fördela och driva verksamheten med och som utvecklar dess goda kvalité.

Sker avvikelser ska de vara underbyggda av konsekvensbeskrivningar som visar på orsak, åtgärd samt långsiktig lösning på avvikelsen.

Den största obalansen i en kommun är när kommunen hemfaller till att tro sig kunna göra allting själv.

Konkurrensutsättningen eller den s k utmaningsrätten skapar förutsättningar för att nå de tillväxtmål som kommunen ställer upp i ”God ekonomisk hushållning”

Konkurrensutsättningen ger ett positiva utfall, den höjer kvalitén och utvecklar den skattefinsierade välfärden.

För att konkurrensutsättningen ska fungera måste kommunen vara en professionell beställare.

Därtill är det viktigt att det är rimlig balans i upphandlingarna så att man inte slår undan förutsättningarna för mindre företagare att vara med.

Mitt i allt detta så är den viktigaste punkten ändå, attityden till näringslivet. Man kan inte säga att man har en positiv syn på näringslivet när man å andra sidan drar undan förutsättningarna och försvårar leveransförutsättningarna för dem. Det vill säga, genom strategisk analys utifrån kommunens storlek, kundunderlag, varuutbud, kundrörelser inom utbuder av den handel som finns i kommunen, ska logistik och infrastruktur stötta näringslivet

Att dra isär handeln skadar handeln både i det korta som i det långsiktiga perspektivet. Förutsättningen till utökad handel är att befolkningsmålet uppnås, då ökar kundunderlaget och grundförutsättningen till att handeln ska växa.

Kommunen måste leverera utifrån sin policy ang näringslivet, det skapar förtroende och goda förutsättningar att lyckas.

Nöjda medarbetare som utvecklas på sin arbetsplats är viktiga megafoner i marknadsföringen, en negativ personalpolitik som skapar rädsla i organisationen, ropar ut ett negativt budskap.

Nästa goda marknadsförare är kommuninvånaren.

Utifrån en god service, god kvalité i verksamheterna och en positiv personalpolitik som innebär att kommunen utvecklar en effektiv serviceanda, gör man det lilla extra, utifrån den trivseln som medarbetare i en tillåtande organisation äger.

Vi behöver inte s k ”uppfinna hjulet” en gång till – låt det goda flöda i organisationen – investera i medarbetarna – skapa förutsättningar till en god arbetsmiljö.

Om vi är en god arbetsgivare med god personalpolitik som har en strak serviceanda gentemot näringslivet – då kan vi bli, trots allt, bättre – och vi når goda resultat.

Om vi som kommun arbetar hårt för att bli bättre måste vi bli mer kommunikativa – vi kan inte passivt avvakta resultat – aktivitet är ledordet.

Fokus måste utgå från tillväxtmålen och hur vi når dit.

För stadens attraktionskraft måste logistiken fumgera – kollektivtrafik, transporter, personbiltrafiken – hela logistiken är viktig för ett samhälle ska fungera.

Här måste jag åter lyfta fram infrastrukturen – alla de branscher som är etablerade i kommunen måste få stöd av kommunen i fråga om infrastrukturen – fungerar inte denna så är det tomt i butikernas hyllor, varuutbudet blir begränsat och köpkraften lämnar staden.

Vidare är det viktigt att med förtroende fördela de resurser skattekollektivet anförtror den offentliga sektorn – en skattehöjning t ex tar mycket livskraft från den handel som kommunens politiker säger sig värna – här måste vi öka vår trovärdighet.

Om det mot all förmodan måste till en skattehöjning, skall den göra skillnad – efter en sådan åtgärd ska den kommunala ekonomin vara i balans – det är det som en skattehöjning innebär – att skapa förutsättningar till en stabilar offentlig ekonomi, blir det inte fallet är styrningen ineffektiv och resultatet blir ett minskat förtroende.

En kommunal effektiv organisation med uttalad serviceanda – utifrån en trovärdig personalpolitik – ger signaler till näringslivet, bygger det goda samhället, med de goda förutsättningarna och möjligheterna till ett positivt utfall av tillväxt och utveckling.

Jag vill vara med vill du!

Lassalyckan och Sim- och Sporthallen

Att påverka är en konst, hur lite, men ändå, verkar dock göra nytta.

Tidigare skrev jag ett svar på Facebook om varför man bakade ihop frågeunderlaget om både Lassalyckan och Sim- och Sporthallen. Här anförde jag att man borde i denna process hålla isär projekten.

Nu har det avlöpt på det sättet att de entreprenader som är under luppen, kommer att dras isär, för att göra det möjligt för fler att lägga anbud på två skillda enheter, det är bra.

Fortfarande är det rädslan och upplevelesen av det s k okända som styr allmänhetens syn på frågan.

Ställer man återigen samma fråga ang Kullen och Kullens kök, om dessa ska återgå i kommunal regi, blir det ett ramaskri.

Personal som ingår i den verksamhet vilket bedriver verksamhet till de boende är nöjda och de boende också.

Den kompetenta personal som finns på enheterna kan vara de som i sin tanke om verksamheten kan utveckla verksamheterna i enheterna på ett annat sätt än inom den kommunala hägnet – det kan t ex vara att tar man ut en hyra bör den stå i paritet med det underhåll som sker i enheten – är det bristfälligt så påverkar det definitivt hur man kan lyfta verksamheten.

Fastighetsunderhållet är en budgetfråga som måste tas i på allvar – ocg de pengarna ska gå till underhåll – inte vara en budgetregulator vid vikande resultat.

Vad är det då som gör denna rädsla – förfrågningsunderlagen kan alltid ställas utifrån vad man vill att entreprenören ska uppfylla i sin verksamhet när man lägger ut den på entreprenad.

Det finns ett visst antal parametrar som man kan mäta mot det som underlaget i anbudsförfrågan gäller, uppfyller då inte entreprenören dessa parametrar får man göra åtgärder.

Senast detta skedde, vad jag noterat är ett taxiföretag som Västtrafik återkallade entreprenad ifrån för de inte fyllde de kvalitétsparametrar som fanns i förfrågningsunderlaget avseende entrepanden.

Detta är styrning – kan även användas inom den egna verksamheten – då får man en bild av var resurserna tar vägen.

Roligt att kunna ge mina egna moderatvänner goda idéer som tas till vara på – det här blir bra.

Olika boendeformer

Vi har tre olika boendeformer i Sverige – villa, hyresrätt och bostadsrätt. Ägarlägenhet är något som finns på marknaden men inte fått något större gensvar på marknaden.

Som enskild fastighetsägare eller bostadsrättinnehavare har man möjlighet att använda ROT-avdrag. I denna fråga ligger också ett enskilt ansvar för enskild egendom, när det gäller bostadsrätt, att du köpt en enskild option att disponera en lägenhet i en större fastighet.

Här tillkommer att du själv bekostar allt underhåll på och i din lägenhet och villa. Och som enskild disponerar du möjligheten att göra ROT-avdrag.

Att föra över detta till att enskild hyresrättsinnehavare är en märklig retorik. Här finns en privat fastighetsägare som står för förändringar inom fastigheten och boendet inom sitt fastighetsbolag. Här finns det också att hyresgästen disponerar det som hyresvärden erbjuder och detta konfirmerar man genom kontraktskrivning.

Härtill har man också valt en service från hyresvärden som den som innehar en bostadsrätt eller villa bekostar själva.

Här är det från de som söker boenden valfritt, antingen väljer man hyresrätt och då finns ett fastighetsbolag som står för service till sina hyresgäster, samt står risken om det dyker upp stora investeringsbehov och reparationer.

De som i sitt sökande efter boenden väljer bostadsrätt, villa eller ägarlägenhet. Står själva för servicen, risken, investeringsbehov och kostnader för omfattande reparationer.

Att jämföra något som man själv valt bort är en märklig retorik, vill man ha förändringar i sin lägenhet talar man med sin fastighetsägare om denna åtgärd. Fastighetsägaren utför förändringen och man reglerar investeringen i lägenheten med en hyresreglering.

I annat fall, de som driver denna fråga, sätter en annan marknadskraft i rörelse. det är att vid avflytt ”sälja” sin investering i någon annans fastighet, till nästa hyresgäst, det blir en märklig hantering av enskild egendom som ställs ut för att disponeras som under viss tid ska hyra en lägenhet i denna enskilda egendom, märklig retorik.

Ett annat resultat är att det kommer ske en markand i andra hand som ska regleras genom en andra handel på markanden avseende hyresrätter som ska reglera den enskilde individens investering i en annans individs enskilda egendom. Vilket också kommer att bromsa upp det enkla hyresförfarandet som så många efterfrågar, enligt hörsägen. Utifrån att man inte vill binda sig i en bostadsrätt och att man inte orkar med en villa på grund av olika orsaker, där du kan disponera din enskilda egendom efter i stort sett eget tycke.

Om man tar med behovet av renoveringar som berör det så kallade ”miljonprogrammet” synliggör man att de offentliga fastighetsbolagen inte tagit sitt ansvar för sina innehav av hus som står i behov av omfattande renoveringar. Här finns en åtskillnad av kommunala och privata bostadsbolag. De offentliga är hyresättande inom ramen av någon form av ”allmännytta”. Medan de privata bostadsbolagen själva bär sina kostnader inom ramen av vad ”allmännyttan” reglerat på hyresrättsmarknaden.

Att hålla en fastighets ”flytande” så länge som möjligt och ta ut en hyra som i paritet till kvalité på boendestandard är en kassako, så länge detta förhållande håller och innan bubblan brister. De kommunala bostadsbolagen har här dragit sina investeringsbehov in i absurdum och ropar därefter att någon annan ska rädda dem, ett märkligt sätt att leda bolagen om det har uppstått stora investerings- och underhållsbehov. Att man löpande inte sett behovet komma efter år som ligger bakom ca 50 år tillbaka i tiden, är en signal att man behöver en ny tingens ordning, man kan börja med en ny styrelse.

ROT-avdrag hör alltså inte hemma inom boendeformen som rymmer hyresrätter.

Beredningen för lärande och schablonmässiga krav från partigrupperna att namnge tre skolor till nedläggelse.

Man ska göra sitt jobb – det är en skyldighet – men ibland kan man undra om underlaget stämmer. Beredningen för lärande fick från partigrupperna att vi skulle skriva in tre skolor i underlaget, som skulle läggas ned. Det var Marbäck, Vegby och Dalums skolor. I ett lagarbete så får man böja sig när man sitter i ett arbete med ett underlag som ingår i ett övergripande arbete.

I övrigt gäller följande, utdrag ur de moderata stadgarna som berör kommunfullmäktigegrupp.

Vid gruppsammanträde skall ledamot i förekommande fall klart redovisa avvikande mening. Beslutar gruppen att rekommendera partiets ledamöter att ta viss ställning till ärende, skall ledamot som ämnar hålla anförande eller rösta på sätt som icke överensstämmer med rekommendationen, anmäla detta senast vid gruppmötet före fullmäktiges sammanträde. Ledamot som icke är närvarande vid gruppmötet, ska i god tid före fullmäktigemötet anmäla avsikt att hålla sådant anförande eller rösta på sådant sätt till ordföranden.

För några veckor sedan fick jag ett underlag till mig där det visade sig, specifikt om en skola. Prognosen som var framskriven, vet inte vem som styrt den visade på 77 elever. När man senare granskade och analyserade grunderna och matrialet en gång till, visade utfallet på en avvikelse i sammanhanget, på en hel klass! Det visade + 20 elever, ett utfall på 97 elever i samma skola.

Visst är det svårt att göra prognoser.

Men ärligt talat, vad pysslar man med, på vilka underlag driver och fattar man besluten och hur kommer det att se ut efter beslutet.

Måste något göras trots detta. ja så är det! Men besluten i framtiden måste ligga närmare sanningen och bära en historia om hur lösningarna ska gestalta sig – det ger trovärdighet

Ulricehamn en kommun med och i framtiden

 

Vi kan alla gå och fundera på vad som händer, vad som kommer att ske och varför det eller det händer och varför allt blir som det blir, detta är människans frågor runt och i livet.

Vi, Ulricehamns kommun, har som mål att bli 25 000 invånare till år 2020, och det är bra, det är alltid bra med tillväxtmål. Men det är resan dit som är viktig, hur ställer jag min färd? För min egen del tror jag att det är viktigt att titta inåt innan man tittar utåt. Det är så i livet också, vad vill jag, vad vill jag jobba med och hur vill jag utvecklas. Applicerar jag dessa frågor på Ulricehamns kommun börjar resan där vi befinner oss, vart vill vi, hur formar vi staden och kommunen och hur vill jag att staden och kommunen utvecklas.

Först och främst vår geografi är den unik, absolut inte. Inom en tiomilaomkrets ligger ett antal kommuner med samma förutsättningar, t ex Göteborg, Jönköping, Borås, Svenljunga, Tranemo etc. Tittar jag utifrån miljön är det samma sak, tittar jag på verksamheterna inom välfärdens kärna är det samma, så det är inte lätt att föra fram olika faktorer som man initialt ser som tillväxtskapande i kommunsverige, det blir mer ett mervärde för det som är avgörande.

Ser vi på vår kommun har vi två viktiga grundläggande faktorer och det är att man kan åka från och till våran kommun och vi har Åsunden men detta är inte heller så unikt i kommun Sverige. Först och främst Rv 157 och 46, mellan Falköping och Tranemo, denna linje måste förstärkas ytterligare. Kollektivtrafiken i detta avseende kopplar ihop vår möjlighet till att resa. Linje 900 gör det möjligt att nå Högskolan i Skövde inom rimlig tid, en faktor som ökar attraktionen till högre studier. Linje 900 öppnar också upp för vidare resa till Stockholm etc. För det andra Rv 40 som sträcker sig i sin förlängning mellan Göteborg och Stockholm, binder ihop Sveriges två största städer. Linje 200 och 100 gör det möjligt att nå Högskolor och Universitet i Jönköping, Borås och Göteborg.

Noterar att i ett större perspektiv har vi en närhet, genom vårt vägnät tre viktiga noder för transportsektorn, Göteborgs Hamn, Landvetter-, Säve- samt Axamo flygplatser. Här rör sig årligen ett antal tusen människor på semesterresor via flyg eller båt i detta område, vi rör på oss mer än någonsin runt om i världen. När det gäller transportsektorn rör det sig mycket gods utmed Rv 40 och här är det standarden på vägen som är av avgörande betydelse. Jag tror inte på utbyggnaden av Rv 40 till motorväg om man inte lägger kraft på att binda ihop Sverige, Stockholm med Göteborg, dvs att bygga klart sista biten mellan Ulricehamn och Jönköping, det förbättrar för transportsektorn och är tillväxtskapande.

En annan viktig faktor är vi politiker som fattar beslut blir informerade om vad som sker, vad som är på gång och att besluten håller ihop ekonomin och kommunen. Ser man det nationellt och globalt är ekonomin och att hålla ihop sina länder en viktig faktor för tillväxt, i annat fall sprider sig oron och hämmar tillväxten i ett större sammanhang. Ulricehamns kommun ska i planarbete vara längre fram i tillväxtarbetet, avseende områden för boenden och industriområden, här är det viktigt att man ställer i ordning områdena med infrastruktur avseende bredbandsnät, V A- och elnät, vägar, busshållplatser, etc.

Industriområdena bör utvecklas norr- och österut, boendeområden bör utvecklas söder- och västerut. Det om kommunen i ett övergripande perspektiv.

Ulricehamns stad ska utvecklas till ett nav för service. I utvecklingen av de framtida infrastruktursatsningarna som det arbetas och planeras för, dvs Rv 40 hela vägen till Jönköping och Götalandsbanan mellan Stockholm och Göteborg måste vi Ulricehamnare inse att det är av vikt att stärka centralorten i och med att vi blir mer rörliga i vårt beteende. Rent historiskt, har man inte stärkt sin kommundel utan lämnat den och tagit samhällsservicen från annat håll vilket resulterat i att man fått lägga ned lanthandeln, posten och banken i kransorterna. Idag har vi en utpendling av arbetskraft på ca 3 500 individer per år, förbättrar vi infrastrukturen och därmed pendlingsförutsättningarna kommer denna att öka ytterligare, vilket utgör en riskfaktor för serviceutbudet i Ulricehamn.

Stadsbiblioteket bör med fördel lokaliseras så det skapas flöden i centrala Ulricehamn, detta är stadsutveckling och med en koppling till vårt kulturella torg skapas en levande miljö, här kan en replik av den gamla kandelabern få en förnyad offentlighet. I detta perspektiv blir kommunen en aktör för att förstärka det projekt Köp- och Cityföreningen i Ulricehamn arbetar med, 25 000 kunder till år 2020. Det här är bra att näingslivet och kommunen utvecklar kommunen åt samma håll.

Vi måste inse att finns det möjliigheter, finns det också hot. Infrastruktursatsningar är en stark utvecklingsfaktor men rymmer också inom sig ett hämmande av tillväxten av den specifika orten, här måste man kommungemensamt enas om att ska vi vara attraktiva ska Ulricehamn bli stärkt i sin roll som tätort, men inte på bekostnad av landsbygden utan som en förutsättning för landsbygdens överlevnad.

Målet är satt i ett tillväxtmål, 25 000 invånare till år 2020 och detta för att stärka dels kundbasen för det serviceutbud som finns på Karlnäs, Storgatan och i Gällstad. Vi ska inte planera som om vi är ca 50 000 invånare, vi ska hålla ihop kommunen. Vi ska planera för att stärka handeln i Ulricehamn på de platser som nämnts ovan. Viktigt att vi leder Ulricehamn in i tillväxten och utvecklingen istället för tvärtom, att springa efter och lappa och laga blir panikartat. När förtätningen av centralorten genomförts kan man ta nya grepp i en fortsatt tillväxt och utveckling. Tillsammans steg för steg utvecklar vi vår kommun till att bli tillgänglig, nära och änmer attraktiv.

Jag förespråkar två parkeringsdäck i Ulricehamn, ett vid ICA och ett på Marknadsplatsen. Den utveckling som skett runt ICA krävs bättre parkeringsförutsättningar, vilket också stärker handeln i centrum. På Marknadsplatsen kan jag tänka mig att bygga ett parkeringsdäck över. I tre av de hörn som berör fastigheten kan man med fördel bygga tre flerfamiljshus vilket innebär att det är enklare för en aktör att få en ekonomisk bild på hela investeringen. Boende vid Marknadsplatsen kan rymma ett blandat boende, inte specifikt ett kategoriboende.

Bronäs, här ser jag en utveckling av boenden som dels rymmer flerfamiljshus samt eventuella enfamiljshus. I anslutning av Ätran förbereda en lagun där de boende kan äga/hyra en båtplats som är skyddad och skapar en attraktiv miljö i området. Detta innebär att bron över Boråsvägen måste förändras tillika den vid gång- och cykelbanan, så att båtar kan ta sig in och ut i Åsunden. Givetvis på ett sätt där en “strandpromenad” utmed Ätrans sträckning byggs med belysning, vilket binder samman Bronäs- med Järnvägsområdet utan några svåra trafiksituationer. Med fördel bör man bygga en rondell vid befintlig infart till Tegelbruksgatan och därigenom få en naturlig trafikplats med anknytning till Bangårdsgatan, vilket innebär att man förenklar trafiksituationen med färre anknytningar till Boråsvägen.

Grodparken, att Södra- och Norra Kullagatn  stängs av för trafik. Att trafik från Bogesundsgatan till Boråsvägen stängs av. Vid början av Storgatan från Boråsvägen görs en stor vändplats med parkeringar för handikappade för att skapa tillgänglighet till servicen runt Grodparken. Vid Lilla Torget kan det med fördel byggas ett flerfamiljshus. Trafiken på Sturegatan kommer vara fortsatt öppen för trafik. Fastigheten där STUBO har sina kontor kan med fördel byggas om och förstärka Kullens boendekategori.

Stureparken, här ser man över och klipper träden samt kortar ner trädkronorna på ett attraktivt sätt. Man kan också med fördel utveckla Stureparken för ett kulturellt sammanhang t ex friluftsscen.

Att i framtiden bygga ut Sim- och Sporthallen till en evenemangsarena där anläggningen täcker det behov av tider som skolidrotten och de olika föreningarna påtalar, här finns inget utrymme för andra kategorier av idrottsutövare. En utveckling av Simhallen med fler banor med fler attraktioner för barn och ungdomar. En utveckling av Sporthallen där man kan ha mässor, evenemang, skolavslutningar och andra tillställningar i framtiden.

Utveckla ett attraktivt boendeområde vid Herralyckan, blandat med fler- och enfamiljsboenden. Borgmästarhagen, Rv 40, Jönköpingsvägen upp till “Hössnakorset”, skapa attraktiva boendmiljöer utifrån förutsättningen med den härliga topografin.

Med gräns Sträckåsvägen, väg 157 och gamla Marbäcksvägen kan man utveckla attraktiva boendemiljöer med fortsättning från Skottek till Sjö Gunnarsbo, med härliga exklusiva fastigheter. Ulricehamn med utveckling av boendemiljöer till Marbäck stärker upp och kan vara utvecklande för denna kransort, stärker landsbygdsutvecklingen.

Villastaden, området vid f d handelsträdgården kan med fördel göras om till både flerfamiljshus samt enfamiljshus, vid Brunns trafikplats kan man göra områden för boenden på båda sidor av Rv 40. Utveckling av området vid Åsabacken turistiskt eller ett åretrunt boende med bryggor och möjligheter för turbåten.

Vi politiker har en skyldighet gentemot er kommunmedborgare att skapa de bästa förutsättnigar till att kunna värna kärnan i välfärdssamhället och då är det primära att tala om tillväxt och utveckling, att skapa förutsättningar att Ulricehamn med kransorter kan är en attraktiv etableringplats för företag, industri och logistikföretag, som skapar tryck på att attraktiva boendemiljöer är planerade, samt att politikerna håller ihop kommunen i en hållbar utveckling med en god ekonomi.