Kommunstyrelsen 2013-01-07

Idag har frågan om skolstrukturen stått på dagordningen. Alltid när frågorna berör kommer det åhörare som vill ta del av diskussionen och samtalet.

Det jag noterade var att det spretar inom oppositionen. Den samlade oppositionen består av (C), (S), (SD), (V) och (MP).

Tidigare fanns det en samlad opposition, bestående av (S), (V) och (MP), när sedan (MP) la en egen budget utan att meddela de övriga två partierna, sparkade (S) och (V) ut (MP) med hull och hår.

Nu har frågan avseende skolstrukturer avgjorts efter ett långdraget spel, där man via partigruppernas försorg, påtvingat formuleringar till ”Beredningen för lärande” som nedläggning av de tre skolorna, Marbäck, Vegby och Dalum.
Därefter vid varje mötestillfälle vill man göra gällande att det är ”Beredningen för lärande” som formulerat denna tanke.

Nog om det, små människor driver frågorna på sådant vis för att utått sett tvätta sin byk och låta andra ta ”smällen”, men så går spelet till.

Men åter till den osamlade oppositionen, skall (S) sparka ut (V) efter detta utspel, det var en fråga som processades inför mandatperioden för att lösa en problematik, om man nu vill se det så.

Ställer man frågan i den dagern så blir det likväl en ”kabinettsfråga” inom oppositionen likväl som när (MP) gick fram med sin egna budget, iofs utan att omnämna detta som sagt ovan, det inger ingen respekt.

Framtiden får utvisa utfallet på detta drama, visst är det spännande, eller jag kanske överdriver en smula!

Alltid lika intressant att se hur ”retoriker” samlar sina argument å ena och å andra sidan, gör man det tillräckligt avancerat, slår man till slut knut på sig själv.

Frågans hanterande i debatten/diskussionen:

(C) kom med ett yrkande i debatten om att, för det första Återremiss och för det andra Avslag.

(V) anslöt sig till (C) yrkande om Avslag och allierade sig med (C).

(MP) delade till fullo (C) yrkande på Avslag, dvs gick ihop med (V) i frågan om skolstrukturen.

Inom majoriteten rörde det sig om en avvikande enskild mening från ett parti från den styrande minoriteten, med åtföljande reservation.

(KD) uttrycket att de inte vill äventyra beslutet, frågan är hur de tänkte då, utan istället lägga ned sina röster, där ser man.

Man kan notera att stora generella utsvävningar om att vi måste ta svåra och tuffa beslut, då kryper vissa in i sina hålor och gömmer sig.

Var man än bor finns det människor som berörs av beslut oavsett vad utfallet av beslutet blir. Men jag vet om människor i Ulricehamn som berörs av beslut i kommunen som gäller Dalum, Marbäck och Vegby.

Men att svära sig fri kan man aldrig, i det att man är med och rent formellt formulerar egna yrkanden, så är det.

När det gäller(KD) agerandet är det som parti ett ställningstagande som likväl (V), fem i tolv, ändrar sig och bryter en väg som man anträtt redan vid mandatperiodens ingång.

Det är ett fult spel. Det hela går ut på att spela ut SVarte Petter i det knä man så önskar, i detta fallet gör (KD) och (V) detta utifrån ett publikt intresse, kallas populism. Man vill istället lägga frågans utfall i knät på (S), (FPL) och (M).

I detta sammanhang kan man notera när (FPL), (KD) och (M) visade (C) på porten. Efter att (C) hade lämnat in en motion avseende hur man enligt detta parti skulle processa denna frågas art, karaktär samt dess utfall.

Fortsättning följer, frågan kommer upp i Kommunfullmäktige.

Är det om möjligen min närvaro på dagens kommunstyrelsemöte som fick besökarna och läsarantalet på min blogg att öka påtagligt idag, man undrar.

Centrala attraktiva boenden

Annexet

            Området vid annexet

 Hur det än är kostar både investeringar och underhåll resurser.

Oavsett så bildar varje enhet som samordnas en kostnadseffektivitet som är bra över tid.

           Vi kan gömma oss bakom scheman som inte kan läggas på grund av att man vill bygga en fullskalig idrottshall

på Bogesundsskolans område. Istället för att öka mervärdet på Sim- och Sporthallen.

Detsamma när det gäller området vid Stenbocksskolans annex och Solbacken.

Området är omfattande, kan rymma både park och boenden.

Det man kan skönja är ett rättvisetänk i centralorten. Om den ena skolan har det ska den andra skolan ha detsamma.

Så resonerar man inte i kommunen i sin helhet, här används begreppet kostnadseffektivitet.

Vad jag förstår uppkommer denna kostnadseffektivitet även inom tätorten Ulricehamn om man omsätter tanken

Ser med fördel på att området vid Stenbocksskolans annex och Solbacken ställs i ett större perspektiv och blir

föremål till en stadsbyggnad, där fokus blir, nu bygger vi stad.

Aktörer på bostadsmarknaden finns, frågan är om vi kan se viljan att expandera staden med förutsättningar

till boenden.

Här i detta område finns dessa förutsättningar med en fantastisk utsikt över sjön och med en topografi som stödjer

en utveckling av ett attraktivt boende med god utsikt.

Nu skapar vi framtiden och en god arbetsmiljö för både elever och lärare på Stenbockskolan.

Näringslivsfrågorna – säkrar välfärden

Näringslivsklimatet i kommunen måste bli bättre.

Företagandet är grundläggande för välfärden. Näringslivet skapar tillväxt och gör att det finns mer resurser att fördela.

Inte bara detta, en kommun med ett gott företagsklimat får ett positivt gensvar på befolkningsutvecklingen.

Det gäller att styra och leda den kommunala ekonomin, då vet man hur pengaflödet går, man når balans samt avsätter de resurser som skapar mervärde i kommunen.

Budget i balans är inget mål i sig, målet är att uppfylla den kommunala budgeten med kvalitativ verksamhet.

I budgeten framkommer viljan, visionen om de resurser som verksamheten ska fördela och driva verksamheten med och som utvecklar dess goda kvalité.

Sker avvikelser ska de vara underbyggda av konsekvensbeskrivningar som visar på orsak, åtgärd samt långsiktig lösning på avvikelsen.

Den största obalansen i en kommun är när kommunen hemfaller till att tro sig kunna göra allting själv.

Konkurrensutsättningen eller den s k utmaningsrätten skapar förutsättningar för att nå de tillväxtmål som kommunen ställer upp i ”God ekonomisk hushållning”

Konkurrensutsättningen ger ett positiva utfall, den höjer kvalitén och utvecklar den skattefinsierade välfärden.

För att konkurrensutsättningen ska fungera måste kommunen vara en professionell beställare.

Därtill är det viktigt att det är rimlig balans i upphandlingarna så att man inte slår undan förutsättningarna för mindre företagare att vara med.

Mitt i allt detta så är den viktigaste punkten ändå, attityden till näringslivet. Man kan inte säga att man har en positiv syn på näringslivet när man å andra sidan drar undan förutsättningarna och försvårar leveransförutsättningarna för dem. Det vill säga, genom strategisk analys utifrån kommunens storlek, kundunderlag, varuutbud, kundrörelser inom utbuder av den handel som finns i kommunen, ska logistik och infrastruktur stötta näringslivet

Att dra isär handeln skadar handeln både i det korta som i det långsiktiga perspektivet. Förutsättningen till utökad handel är att befolkningsmålet uppnås, då ökar kundunderlaget och grundförutsättningen till att handeln ska växa.

Kommunen måste leverera utifrån sin policy ang näringslivet, det skapar förtroende och goda förutsättningar att lyckas.

Nöjda medarbetare som utvecklas på sin arbetsplats är viktiga megafoner i marknadsföringen, en negativ personalpolitik som skapar rädsla i organisationen, ropar ut ett negativt budskap.

Nästa goda marknadsförare är kommuninvånaren.

Utifrån en god service, god kvalité i verksamheterna och en positiv personalpolitik som innebär att kommunen utvecklar en effektiv serviceanda, gör man det lilla extra, utifrån den trivseln som medarbetare i en tillåtande organisation äger.

Vi behöver inte s k ”uppfinna hjulet” en gång till – låt det goda flöda i organisationen – investera i medarbetarna – skapa förutsättningar till en god arbetsmiljö.

Om vi är en god arbetsgivare med god personalpolitik som har en strak serviceanda gentemot näringslivet – då kan vi bli, trots allt, bättre – och vi når goda resultat.

Om vi som kommun arbetar hårt för att bli bättre måste vi bli mer kommunikativa – vi kan inte passivt avvakta resultat – aktivitet är ledordet.

Fokus måste utgå från tillväxtmålen och hur vi når dit.

För stadens attraktionskraft måste logistiken fumgera – kollektivtrafik, transporter, personbiltrafiken – hela logistiken är viktig för ett samhälle ska fungera.

Här måste jag åter lyfta fram infrastrukturen – alla de branscher som är etablerade i kommunen måste få stöd av kommunen i fråga om infrastrukturen – fungerar inte denna så är det tomt i butikernas hyllor, varuutbudet blir begränsat och köpkraften lämnar staden.

Vidare är det viktigt att med förtroende fördela de resurser skattekollektivet anförtror den offentliga sektorn – en skattehöjning t ex tar mycket livskraft från den handel som kommunens politiker säger sig värna – här måste vi öka vår trovärdighet.

Om det mot all förmodan måste till en skattehöjning, skall den göra skillnad – efter en sådan åtgärd ska den kommunala ekonomin vara i balans – det är det som en skattehöjning innebär – att skapa förutsättningar till en stabilar offentlig ekonomi, blir det inte fallet är styrningen ineffektiv och resultatet blir ett minskat förtroende.

En kommunal effektiv organisation med uttalad serviceanda – utifrån en trovärdig personalpolitik – ger signaler till näringslivet, bygger det goda samhället, med de goda förutsättningarna och möjligheterna till ett positivt utfall av tillväxt och utveckling.

Jag vill vara med vill du!

Delårsrapport 2012

Måste återkomma, med en undran över delårsrapporten, visst kan man lämna saker åt sitt öde, men hur når vi balans!

Inför 2012 hade Ulricehamns kommun en intäktsida på.

1 061 500 miljoner kronor

Efter en borglig skattehöjning á 0,50 kronor – Här anmälde jag en avvikande mening till den moderata gruppen, samt om ett anförande.

19 500 miljoner kronor

Summa

1 081 000 miljoner kronor

Ny prognos 2012-02-16

1 085 868 miljoner kronor

Ny prognos 2012-04-26

1 093 451  miljoner kronor

Ny prognos 2012-06-18

1 093 451  miljoner kronor

Ny prognos 2012-09-27

1 096 005 miljoner kronor

Detta innebär att under 2012 har Ulricehamn i sin skatteprognos enligt SKL – (Sveriges Kommuner och Landsting) löpande fått en ökad skatteintäckt på 15 005 miljoner kronor, fram till 2012-09-27.

Det budgeterade resultatet på 31 063 miljoner kronor – innehåller 19 500 miljoner kronor var utifrån en skattehöjning á 0,50 kronor – därtill tillkommer enligt SKL´s skatteprognos ytterligare ett tillskott på 15 005 miljoner kronor.

Positiva skatteprognoser på 15 mkr, budgeterat resultat 31 mkr med ett utfall på 46 mkr därtill enligt Kommunstyrelsen ett utfall vid årets slut på – 7 mkr. I sammanhanget återfinns ett engångsbelopp på 19,6 miljoner kronor, återbetalade premier till kommunen från statliga avtalsgruppförsäkringar på grund av att antalet sjukskrivna och förtidspensionerade i landet minskat. Var har 72,6 mkr tagit vägen?

Läser handlingarna på sidan 18f;

”8 Allmänna kommentarer

Kommunens totala resultat efter 8 månader uppgår till + 20 mkr justerat för poster av ‘engångskaraktär’. Det redovisade resultatet uppgår vid delåret till + 34 mkr, prognos för helåret uppgår till + 21 mkr i redovisat resultat.

Vid en ‘normal’ investeringsnivå hade resultatet varit förenligt med ‘god ekonomisk hushållning’. Beakta utfallet för periodens investeringar, 67 mkr, är resultatet ca 20 mkr ‘för lågt’.

Delårsresultaet har påverkats av ett antal stora poster av engångskaraktär, vars slutliga värdering kan få betydelse för helårsresultatet och därmed även prognosen.

Dessa poster är:

– Nedskrivning av mark, belastar resultatet med ca 8 mkr.

– Återbetalning av försäkringspremier, (AFA medel), förstärker resultatet med 20 mkr.

– Extra avsättning sluttäckning av deponin, belastar resultatet med 20 mkr.

– Tillfällig återföring av semesterlöneskuld, förstärker resultatet med 22 mkr.

Markvärderingen kan påverkas av det fortsatta planarbetet. Avsättningen till deponin kan förändras om skulden fördelas mellan UEAB och kommunen. Semesterlöneskulden är låg eftersom merparten av semestern nyligen tagits ut. Beräknas på helårsbasis ej ha någon större resultatpåverkan.

Vidare kan givetvis det faktiska helårsresultatet inom verksamheterna påverka kommunens totala helårsreultat.

Av de ‘rörelsedrivande’ bolagen är det endast UEAB som redovisar positivt resultat efter 8 månader. UEAB:s resultat efter finansiella poster uppgick till + 14,1 mkr.

NUAB, i vilket ingår fusionerade UFSAB, samt Stadshus AB finansieras i huvudsak med koncernbidrag. Dessa bolag redovisar i huvudsak enligt plan.”

Visst låter det intressant en budgetpost som är en skuld förstärker resultatet, vad säger man, posten är från semesterlöneskulden på 20 mkr, drar man ut kontentan av denna bokföringstekniska kullerbytta så kan vi rädda hem ett resultat på plus/minus noll.

Nämndhuset ska bli boende

Äntligen omskapas Nämndhuset till boende genom detaljplaneändring.

I den moderata gruppen har jag lyft denna fråga om att förbereda Nämndhuset till försäljning, det har med ledarskap att hålla, leda och styra sakfrågorna. Då ser man först och främst om man avviker från den fastställda budgeten, löpande.

Anmälde 2011 enligt våra stadgar att jag inte deltog i beslut att höja skattesatsen med 0,50 kronor, meddelade också att utifrån detta läggs en alternativ budget, vilket också lyfts på alliansmöte. Har vi spelregler så avviker man inte från dessa regler.

Här lyfte jag utifrån vad jag tidigare framför ang effektiviseringar, så gör sakfrågorna färdiga, då ser man ett sammanhang, en strategi och en målmedvetenhet i politiken.

Det finns som det ser ut nu tre planer som har en kontext – detta för att verksamheterna inte ska dras isär.

Det är Nämndhuset, verksamheten i detta hus ska flytta och fastigheten som är tänkt är inte detaljplaneändrad, vad jag kan förstå idag. Här är det viktigt att man ställer dessa tv å frågor i en samlad kontex, allt för att hålla ihop verksamheter och förutsättningar.

En tredje del är om man nu ska genomföra en ytterligare förutsättning ute vid Ubbarp, så bör även denna detaljplan ligga i fas med ovan anförda.

Det finns inte många frågor som inte har sin kontext – håller man inte ihop sammanhangen kommer det att kosta resurser – .

Roligt att man även i detta sammanhanget gett positiva signaler till mina moderata vänner – för vi moderater bygger stad – vi håller ihop

Lassalyckan och Sim- och Sporthallen

Att påverka är en konst, hur lite, men ändå, verkar dock göra nytta.

Tidigare skrev jag ett svar på Facebook om varför man bakade ihop frågeunderlaget om både Lassalyckan och Sim- och Sporthallen. Här anförde jag att man borde i denna process hålla isär projekten.

Nu har det avlöpt på det sättet att de entreprenader som är under luppen, kommer att dras isär, för att göra det möjligt för fler att lägga anbud på två skillda enheter, det är bra.

Fortfarande är det rädslan och upplevelesen av det s k okända som styr allmänhetens syn på frågan.

Ställer man återigen samma fråga ang Kullen och Kullens kök, om dessa ska återgå i kommunal regi, blir det ett ramaskri.

Personal som ingår i den verksamhet vilket bedriver verksamhet till de boende är nöjda och de boende också.

Den kompetenta personal som finns på enheterna kan vara de som i sin tanke om verksamheten kan utveckla verksamheterna i enheterna på ett annat sätt än inom den kommunala hägnet – det kan t ex vara att tar man ut en hyra bör den stå i paritet med det underhåll som sker i enheten – är det bristfälligt så påverkar det definitivt hur man kan lyfta verksamheten.

Fastighetsunderhållet är en budgetfråga som måste tas i på allvar – ocg de pengarna ska gå till underhåll – inte vara en budgetregulator vid vikande resultat.

Vad är det då som gör denna rädsla – förfrågningsunderlagen kan alltid ställas utifrån vad man vill att entreprenören ska uppfylla i sin verksamhet när man lägger ut den på entreprenad.

Det finns ett visst antal parametrar som man kan mäta mot det som underlaget i anbudsförfrågan gäller, uppfyller då inte entreprenören dessa parametrar får man göra åtgärder.

Senast detta skedde, vad jag noterat är ett taxiföretag som Västtrafik återkallade entreprenad ifrån för de inte fyllde de kvalitétsparametrar som fanns i förfrågningsunderlaget avseende entrepanden.

Detta är styrning – kan även användas inom den egna verksamheten – då får man en bild av var resurserna tar vägen.

Roligt att kunna ge mina egna moderatvänner goda idéer som tas till vara på – det här blir bra.

Trubbigt verktyg – om man inte styr ekonomin

Jag är bekymrad, rättare ledsen, över att den ekonomiska bilden är kaos. I och för sig i det kinesiska teckent för kaos ryms innehållet hopp/möjligheter. Kommunen  har efter budget 2012 från ett budgeterat resultat på 31 miljoner kronor aviserat ett utfall 2012 på minus 7 miljoner kronor efter tredje kvartalet, ”om inte ytterligare åtgärder vidtas”. Plus en positiv skatteprognos från SKL på ytterligare 15 005 miljoner kronor.

Inför 2012 hade Ulricehamns kommun en intäktsida på

1 061 500 miljoner kronor

Efter en borglig skattehöjning á 0,50 kronor

19 500 miljoner kronor

Summa

1 081 000 miljoner kronor

Ny prognos 2012-02-16

1 085 868 miljoner kronor

Ny prognos 2012-04-26

1 093 451  miljoner kronor

Ny prognos 2012-06-18

1 093 451  miljoner kronor

Ny prognos 2012-09-27

1 096 005 miljoner kronor

Detta innebär att under 2012 har Ulricehamn i sin skatteprognos enligt SKL – (Sveriges Kommuner och Landsting) löpande fått en ökad skatteintäckt på 15 005 miljoner kronor, fram till 2012-09-27.

Det budgeterade resultatet på 31 063 miljoner kronor – innehåller 19 500 miljoner kronor var utifrån en skattehöjning á 0,50 kronor – därtill tillkommer enligt SKL´s skatteprognos ytterligare ett tillskott på 15 005 miljoner kronor.

Ett budgeterat resultat, plus nya positiva skatteprognoser med ett positivt utfall på 46 068 miljoner kronor därtill enligt Kommunstyrelsen ett utfall vid årets slut på minus 7 miljoner kronor. Var har 53 068 miljoner kronor tagit vägen. Till denna summa vet jag inte om engångsbelopp som återbetalade premier till kommunen från statliga avtalsgruppförsäkringar på grund av att antalet sjukskrivna och förtidspensionerade i landet minskat.

Vad blir åtgärden från politiken?

Förvaltningsledningen lägger fram förslaget om två åtgärder:

1. Införa inköpsstopp

2. Utökad anställningsrestriktivitet med beslutsmandat på högre ledningsnivå

Var har pengarna tagit vägen?

Första halvåret 2011 kostnadsökningar på 25 miljoner kronor har inte åtgärdats utan fördubblats fram till dags datum. Det gör mig ledsen och det gör mig allvarligt bekymrad över hur man kan nå och stötta en verksamhet som behöver ta till åtgärder som inte skadar kvalitén i verksamheterna.

En annan faktor som jag inte vet ligger med i dessa siffror är läraravtalet, det påverkar i så fall skolans verksamhet med ytterligare kostnader.

MEN, nu är det inte fråga om att om man ska göra åtgärder, utan hur man ska ta tag i situationen.

Stoppa alla kostnadskrävande projekt som ligger i plan – nu är det den kommunala ekonomin som ska åtgärdas -nu ska vi ta ansvar för ekonomin – nu är det allvar och då är det ledarskap och ekonomistyrning som gäller.

De politiska signalerna har varit obefintliga – förvaltningen har inte haft någon budgetdiciplin och förståelse att hålla ihop verksamheten, dvs styra och leda ekonomin utifrån Kommunfullmäktigebeslut.

I detta ledarskap så är det två personer som krävs på ledarskap: Kommunalrådet och vid hans sida ingen annan än ekonomichefen och till detta så kavlar man upp ärmarna och skrider till verket, dessa personer ska inte lämna kommandobryggan.

Det som har skapats under 2012 har sitt utfall även på verksamhetsåret 2013. Här går det inte att leka med små åtgärder som inköpsstopp och anställningsstopp och det över en tid á fyra månader- Vad är detta?

Ett inköpsstopp och anställningsstopp måste tyvärr införas, men det måste ligga fram till 2013-06-30 och vid denna datum sker en omprövning av denna åtgärd.

Alla fastigheter som kommunen inte har verksamhet i ska omdelbart försäljas, NOTERA som inte kommunen själv har verksamhet i, det blir en intäck samt minskad driftskostnad – nu är det åtgärder som gäller och då finns inga MEN.

Detta är en fråga som kräver följsamhet och stöd – för nu ska det tas beslut.

Att sälja kommunala fastigheter externt är en kortsiktig tanke, kortare än tanken

I det privata kan ett företag som behöver få loss resurser till nya investeringar sälja delar av sin produktionsenhet, till extern finansiär. Därefter bygger man ut företaget, investerar i en ny produktionslina. Lägger en ekonomisk bild av att hyra och amortera tillbaka den försålda delen av fastigheten. Detta ligger i den kalkyl utifrån den tilltänkta ökade produktionen samt försäljning som gör att affärskoncept bär sig.

Att applicera detta på den offentliga verksamheten, är en tanke som visar att man tänkt en gång för lite.

Den offentliga verksamheten har ingen produktionslina som genererar överskott som man kan bryta ned till ytterligare investeringar. Den offentliga verksamheten producerar bara tjänster och service. Säljer man ut de fasta tllgångarna för att sedan förhyra dem så vet vi att anpassningar av lokaliteter, tillika konsumentprisindex har en förmåga till ökade externa hyror, Vilket innebär ökade driftskostnader. Medan egna lokaler och fastigheter som underhålls löpande är på sikt en mer lönsam så kallat affärsbild, utifrån att verksamheten består av att man endast producerar och levererar tjänster och service.

Däremot att sälja ut fastigheter som man inte omfattar i sin verksamhetstruktur är givetvis en självklarhet!

Allt som belastar den kommunala verksamheten avseende driftkostnader har påverkan på skattebasen och där är vi vid smärtgränsen, marginalskatteeffekt på 56,6 procent, gentemot vad skattebetalaren får i gengäld i motprestationen av service och kvalité.

Visst är det lockande att sälja ut kommunala fastigheter till en extern part. Den summa man får loss i förhållande till den ökade driftskostnaden genom anpassade lokalytor, den initiala hyresnivån och den indexuppräkningen av hyreskostnaden. Det blir ett kostsamt förhållande gentemot skatteuttaget.

Att däremot kostnadseffektivisera de kommunala fastigheterna utifrån underhållsbehovet och verksamheten, gör att skattebetalaren inte läggs till last med overksamma lokalytor. Välfärdtjänsterna står inte i ett produktionsförhållande, utan till en skattefinansierad verksamhet.

Vidhåller att en kommun kan vara, trots allt, betjänt av ett fastighetsbolag som i sin profession förvalatar fastigheter. Fastigheterna står i paritet till den kvalité, arbets- och boendemiljö vilket påverkar helheten av den sammanlagda speglingen av verksamheten.

Underhållsbehovet kommer vid en dylik omstrukturering bli mer professionell, ställas mot det faktiska behovet och synliggöra fastigheternas brister. Underhållsbehovet ställs över tid i en plan som detta fastighetsbolag ska förhålla sig till.

Det vill säga, att det ansenliga värde som kommunen förvaltar åt varje skattebetalare, genom sin underhållsplan, bibehåller sitt marknadsvärde.

 

 

Framtidens skola

Beredningen för lärande har 2012-01-02 lämnat sitt slutdokument till Kommunfullmäktige, vilket 2012-01-16 diariefördes hos Kommunstyrelsen.

Man kan i många goda syften framhäva olika parametrar som de viktigaste för skolans framgång, det som dokumentets slår fast i sina första tre punkter.

1. Eleverna, föräldrar och personal är stolta över sin skola.

2. Politiker har en vilja och drivkraft att skapa en grunsskola på en nationellt hög nivå.

3. Grundskolans ledare, lärare och personal är eniga om skolans mål.

Dessa tre mål utgör grunden till att vi i Ulricehamn skapar förutsättningar till elever, lärare och personal att fokusera på en god arbetsmiljö för alla.

Dokumentet som Beredningen för lärande har arbetat fram, har Kommunstyrelsen med stor respespekt bearbetat utifrån laglighet, ekonomi och konsekvenser.

Att i denna process, som tar sin ansats i andra åtgärder och planer, samt läggs fram under slutfasen i ett budgetarbete, förväntas givetvis i någon punkt lyftas upp vid budgetbeslutet i höst.

Vad vill alliansen? Det framkommer dels i Beredningen för lärande´s dokument som bygger sina ambitioner på alliansens handlingsprogram.

I många stycken rör sig utvecklingen inom verksamheten, till synens handla om resurstillskott, medan Skolverket och andra i skoldebatten talar om en förändring av arbetssätt, istället för den enkla slutsatsen resurstillskott.

Här framkommer i Kommunstyrelsens bedömningar även kostnadslägen som är av väsentlighet, det är inom målet för stöd i undervisningen: Kommunstyrelsen avsätter i en bedömd ksotnad till ca 5 miljoner kronor. Men när resurser läggs ut i verksamheterna bör man börja i rätt ände för att avlasta i den andra. Det här är ett gott omdöme av Kommunstyrelsen, att noterat behovet.

Ett uppföljningsuppdrag med återkoppling bör skrivas fram från Kommunstyrelsen till skolverksamheten, där man ser utfallet av de resurser man avsatt samt hur skolverksamheten påverkas av denna prioritering.

När man noterar Kommunstyrelsens ambition till målet avseende studie- och yrkesvägledningen, samt praoverksamheten. Här avsätter man 500 tusen kronor. Den här verksamheten bör i sin organisation och arbetssätt prioriteras. Allt som fungerar kan fungera bättre. En tydlighet kan bli än mer tydligt. Området är i många stycken viktigt för elevernas studieval utifrån intresse och målbild. Är det så att yrkesområdena har en hög pensionsavgång, eller att det är ett smalt rekryteringsbehov, bör framkomma. Väljer därefter eleven sin studieväg efter bedömning så är det med all säkerhet elevens målinriktning för arbete och eventuella fortsatta studier.

Men trots detta, en organisationanalys och en tydlig målbild för densamma. Kommer i sitt sammanhang med utbildningen ställa eleverna inför de behov avseende utbildning, kunskapskrav och måluppfyllelse för att kunna gå vidare i sin personliga utveckling.

Att kontinuerligt arbeta med en plan för hur man utvecklar och implementerar datatätheten i skolan, såväl för elev som för lärare bör i en budgetpost synliggöras. Ställer man detta till kritiken mot läromedlesanslaget, så faller kritiken. Det finns idag databaser som inom sig själva bär mycket pedagogiskt matrial som i sig stärker kontot för läromedelanslag.

Till sist, den politiska organisationen tar beslut utifrån underlag som den politiska viljan rymmer, samt utifrån ett underlag som kommunicerar med verksamheten från tjänstemännen.

Ett viktigt verktyg i detta sammanhanget är en god kommunikation av verksamhetens kvalitetsutveckling. En tydlig uppföljning och återkoppling av vad uppdraget samt resurstillskottet tillsakapat.

Ulricehamn med sin skola har lagt en grund till att utveckla skolan till en högre måluppfyllesle – ser fram emot redovisningen av utfallet.

 

Beredningen för lärande och schablonmässiga krav från partigrupperna att namnge tre skolor till nedläggelse.

Man ska göra sitt jobb – det är en skyldighet – men ibland kan man undra om underlaget stämmer. Beredningen för lärande fick från partigrupperna att vi skulle skriva in tre skolor i underlaget, som skulle läggas ned. Det var Marbäck, Vegby och Dalums skolor. I ett lagarbete så får man böja sig när man sitter i ett arbete med ett underlag som ingår i ett övergripande arbete.

I övrigt gäller följande, utdrag ur de moderata stadgarna som berör kommunfullmäktigegrupp.

Vid gruppsammanträde skall ledamot i förekommande fall klart redovisa avvikande mening. Beslutar gruppen att rekommendera partiets ledamöter att ta viss ställning till ärende, skall ledamot som ämnar hålla anförande eller rösta på sätt som icke överensstämmer med rekommendationen, anmäla detta senast vid gruppmötet före fullmäktiges sammanträde. Ledamot som icke är närvarande vid gruppmötet, ska i god tid före fullmäktigemötet anmäla avsikt att hålla sådant anförande eller rösta på sådant sätt till ordföranden.

För några veckor sedan fick jag ett underlag till mig där det visade sig, specifikt om en skola. Prognosen som var framskriven, vet inte vem som styrt den visade på 77 elever. När man senare granskade och analyserade grunderna och matrialet en gång till, visade utfallet på en avvikelse i sammanhanget, på en hel klass! Det visade + 20 elever, ett utfall på 97 elever i samma skola.

Visst är det svårt att göra prognoser.

Men ärligt talat, vad pysslar man med, på vilka underlag driver och fattar man besluten och hur kommer det att se ut efter beslutet.

Måste något göras trots detta. ja så är det! Men besluten i framtiden måste ligga närmare sanningen och bära en historia om hur lösningarna ska gestalta sig – det ger trovärdighet