Idag har frågan om skolstrukturen stått på dagordningen. Alltid när frågorna berör kommer det åhörare som vill ta del av diskussionen och samtalet.
Det jag noterade var att det spretar inom oppositionen. Den samlade oppositionen består av (C), (S), (SD), (V) och (MP).
Tidigare fanns det en samlad opposition, bestående av (S), (V) och (MP), när sedan (MP) la en egen budget utan att meddela de övriga två partierna, sparkade (S) och (V) ut (MP) med hull och hår.
Nu har frågan avseende skolstrukturer avgjorts efter ett långdraget spel, där man via partigruppernas försorg, påtvingat formuleringar till ”Beredningen för lärande” som nedläggning av de tre skolorna, Marbäck, Vegby och Dalum.
Därefter vid varje mötestillfälle vill man göra gällande att det är ”Beredningen för lärande” som formulerat denna tanke.
Nog om det, små människor driver frågorna på sådant vis för att utått sett tvätta sin byk och låta andra ta ”smällen”, men så går spelet till.
Men åter till den osamlade oppositionen, skall (S) sparka ut (V) efter detta utspel, det var en fråga som processades inför mandatperioden för att lösa en problematik, om man nu vill se det så.
Ställer man frågan i den dagern så blir det likväl en ”kabinettsfråga” inom oppositionen likväl som när (MP) gick fram med sin egna budget, iofs utan att omnämna detta som sagt ovan, det inger ingen respekt.
Framtiden får utvisa utfallet på detta drama, visst är det spännande, eller jag kanske överdriver en smula!
Alltid lika intressant att se hur ”retoriker” samlar sina argument å ena och å andra sidan, gör man det tillräckligt avancerat, slår man till slut knut på sig själv.
Frågans hanterande i debatten/diskussionen:
(C) kom med ett yrkande i debatten om att, för det första Återremiss och för det andra Avslag.
(V) anslöt sig till (C) yrkande om Avslag och allierade sig med (C).
(MP) delade till fullo (C) yrkande på Avslag, dvs gick ihop med (V) i frågan om skolstrukturen.
Inom majoriteten rörde det sig om en avvikande enskild mening från ett parti från den styrande minoriteten, med åtföljande reservation.
(KD) uttrycket att de inte vill äventyra beslutet, frågan är hur de tänkte då, utan istället lägga ned sina röster, där ser man.
Man kan notera att stora generella utsvävningar om att vi måste ta svåra och tuffa beslut, då kryper vissa in i sina hålor och gömmer sig.
Var man än bor finns det människor som berörs av beslut oavsett vad utfallet av beslutet blir. Men jag vet om människor i Ulricehamn som berörs av beslut i kommunen som gäller Dalum, Marbäck och Vegby.
Men att svära sig fri kan man aldrig, i det att man är med och rent formellt formulerar egna yrkanden, så är det.
När det gäller(KD) agerandet är det som parti ett ställningstagande som likväl (V), fem i tolv, ändrar sig och bryter en väg som man anträtt redan vid mandatperiodens ingång.
Det är ett fult spel. Det hela går ut på att spela ut SVarte Petter i det knä man så önskar, i detta fallet gör (KD) och (V) detta utifrån ett publikt intresse, kallas populism. Man vill istället lägga frågans utfall i knät på (S), (FPL) och (M).
I detta sammanhang kan man notera när (FPL), (KD) och (M) visade (C) på porten. Efter att (C) hade lämnat in en motion avseende hur man enligt detta parti skulle processa denna frågas art, karaktär samt dess utfall.
Fortsättning följer, frågan kommer upp i Kommunfullmäktige.
Är det om möjligen min närvaro på dagens kommunstyrelsemöte som fick besökarna och läsarantalet på min blogg att öka påtagligt idag, man undrar.
Äntligen omskapas Nämndhuset till boende genom detaljplaneändring.
I den moderata gruppen har jag lyft denna fråga om att förbereda Nämndhuset till försäljning, det har med ledarskap att hålla, leda och styra sakfrågorna. Då ser man först och främst om man avviker från den fastställda budgeten, löpande.
Anmälde 2011 enligt våra stadgar att jag inte deltog i beslut att höja skattesatsen med 0,50 kronor, meddelade också att utifrån detta läggs en alternativ budget, vilket också lyfts på alliansmöte. Har vi spelregler så avviker man inte från dessa regler.
Här lyfte jag utifrån vad jag tidigare framför ang effektiviseringar, så gör sakfrågorna färdiga, då ser man ett sammanhang, en strategi och en målmedvetenhet i politiken.
Det finns som det ser ut nu tre planer som har en kontext – detta för att verksamheterna inte ska dras isär.
Det är Nämndhuset, verksamheten i detta hus ska flytta och fastigheten som är tänkt är inte detaljplaneändrad, vad jag kan förstå idag. Här är det viktigt att man ställer dessa tv å frågor i en samlad kontex, allt för att hålla ihop verksamheter och förutsättningar.
En tredje del är om man nu ska genomföra en ytterligare förutsättning ute vid Ubbarp, så bör även denna detaljplan ligga i fas med ovan anförda.
Det finns inte många frågor som inte har sin kontext – håller man inte ihop sammanhangen kommer det att kosta resurser – .
Roligt att man även i detta sammanhanget gett positiva signaler till mina moderata vänner – för vi moderater bygger stad – vi håller ihop
Beredningen för lärande har 2012-01-02 lämnat sitt slutdokument till Kommunfullmäktige, vilket 2012-01-16 diariefördes hos Kommunstyrelsen.
Man kan i många goda syften framhäva olika parametrar som de viktigaste för skolans framgång, det som dokumentets slår fast i sina första tre punkter.
1. Eleverna, föräldrar och personal är stolta över sin skola.
2. Politiker har en vilja och drivkraft att skapa en grunsskola på en nationellt hög nivå.
3. Grundskolans ledare, lärare och personal är eniga om skolans mål.
Dessa tre mål utgör grunden till att vi i Ulricehamn skapar förutsättningar till elever, lärare och personal att fokusera på en god arbetsmiljö för alla.
Dokumentet som Beredningen för lärande har arbetat fram, har Kommunstyrelsen med stor respespekt bearbetat utifrån laglighet, ekonomi och konsekvenser.
Att i denna process, som tar sin ansats i andra åtgärder och planer, samt läggs fram under slutfasen i ett budgetarbete, förväntas givetvis i någon punkt lyftas upp vid budgetbeslutet i höst.
Vad vill alliansen? Det framkommer dels i Beredningen för lärande´s dokument som bygger sina ambitioner på alliansens handlingsprogram.
I många stycken rör sig utvecklingen inom verksamheten, till synens handla om resurstillskott, medan Skolverket och andra i skoldebatten talar om en förändring av arbetssätt, istället för den enkla slutsatsen resurstillskott.
Här framkommer i Kommunstyrelsens bedömningar även kostnadslägen som är av väsentlighet, det är inom målet för stöd i undervisningen: Kommunstyrelsen avsätter i en bedömd ksotnad till ca 5 miljoner kronor. Men när resurser läggs ut i verksamheterna bör man börja i rätt ände för att avlasta i den andra. Det här är ett gott omdöme av Kommunstyrelsen, att noterat behovet.
Ett uppföljningsuppdrag med återkoppling bör skrivas fram från Kommunstyrelsen till skolverksamheten, där man ser utfallet av de resurser man avsatt samt hur skolverksamheten påverkas av denna prioritering.
När man noterar Kommunstyrelsens ambition till målet avseende studie- och yrkesvägledningen, samt praoverksamheten. Här avsätter man 500 tusen kronor. Den här verksamheten bör i sin organisation och arbetssätt prioriteras. Allt som fungerar kan fungera bättre. En tydlighet kan bli än mer tydligt. Området är i många stycken viktigt för elevernas studieval utifrån intresse och målbild. Är det så att yrkesområdena har en hög pensionsavgång, eller att det är ett smalt rekryteringsbehov, bör framkomma. Väljer därefter eleven sin studieväg efter bedömning så är det med all säkerhet elevens målinriktning för arbete och eventuella fortsatta studier.
Men trots detta, en organisationanalys och en tydlig målbild för densamma. Kommer i sitt sammanhang med utbildningen ställa eleverna inför de behov avseende utbildning, kunskapskrav och måluppfyllelse för att kunna gå vidare i sin personliga utveckling.
Att kontinuerligt arbeta med en plan för hur man utvecklar och implementerar datatätheten i skolan, såväl för elev som för lärare bör i en budgetpost synliggöras. Ställer man detta till kritiken mot läromedlesanslaget, så faller kritiken. Det finns idag databaser som inom sig själva bär mycket pedagogiskt matrial som i sig stärker kontot för läromedelanslag.
Till sist, den politiska organisationen tar beslut utifrån underlag som den politiska viljan rymmer, samt utifrån ett underlag som kommunicerar med verksamheten från tjänstemännen.
Ett viktigt verktyg i detta sammanhanget är en god kommunikation av verksamhetens kvalitetsutveckling. En tydlig uppföljning och återkoppling av vad uppdraget samt resurstillskottet tillsakapat.
Ulricehamn med sin skola har lagt en grund till att utveckla skolan till en högre måluppfyllesle – ser fram emot redovisningen av utfallet.
Vi kan alla gå och fundera på vad som händer, vad som kommer att ske och varför det eller det händer och varför allt blir som det blir, detta är människans frågor runt och i livet.
Vi, Ulricehamns kommun, har som mål att bli 25 000 invånare till år 2020, och det är bra, det är alltid bra med tillväxtmål. Men det är resan dit som är viktig, hur ställer jag min färd? För min egen del tror jag att det är viktigt att titta inåt innan man tittar utåt. Det är så i livet också, vad vill jag, vad vill jag jobba med och hur vill jag utvecklas. Applicerar jag dessa frågor på Ulricehamns kommun börjar resan där vi befinner oss, vart vill vi, hur formar vi staden och kommunen och hur vill jag att staden och kommunen utvecklas.
Först och främst vår geografi är den unik, absolut inte. Inom en tiomilaomkrets ligger ett antal kommuner med samma förutsättningar, t ex Göteborg, Jönköping, Borås, Svenljunga, Tranemo etc. Tittar jag utifrån miljön är det samma sak, tittar jag på verksamheterna inom välfärdens kärna är det samma, så det är inte lätt att föra fram olika faktorer som man initialt ser som tillväxtskapande i kommunsverige, det blir mer ett mervärde för det som är avgörande.
Ser vi på vår kommun har vi två viktiga grundläggande faktorer och det är att man kan åka från och till våran kommun och vi har Åsunden men detta är inte heller så unikt i kommun Sverige. Först och främst Rv 157 och 46, mellan Falköping och Tranemo, denna linje måste förstärkas ytterligare. Kollektivtrafiken i detta avseende kopplar ihop vår möjlighet till att resa. Linje 900 gör det möjligt att nå Högskolan i Skövde inom rimlig tid, en faktor som ökar attraktionen till högre studier. Linje 900 öppnar också upp för vidare resa till Stockholm etc. För det andra Rv 40 som sträcker sig i sin förlängning mellan Göteborg och Stockholm, binder ihop Sveriges två största städer. Linje 200 och 100 gör det möjligt att nå Högskolor och Universitet i Jönköping, Borås och Göteborg.
Noterar att i ett större perspektiv har vi en närhet, genom vårt vägnät tre viktiga noder för transportsektorn, Göteborgs Hamn, Landvetter-, Säve- samt Axamo flygplatser. Här rör sig årligen ett antal tusen människor på semesterresor via flyg eller båt i detta område, vi rör på oss mer än någonsin runt om i världen. När det gäller transportsektorn rör det sig mycket gods utmed Rv 40 och här är det standarden på vägen som är av avgörande betydelse. Jag tror inte på utbyggnaden av Rv 40 till motorväg om man inte lägger kraft på att binda ihop Sverige, Stockholm med Göteborg, dvs att bygga klart sista biten mellan Ulricehamn och Jönköping, det förbättrar för transportsektorn och är tillväxtskapande.
En annan viktig faktor är vi politiker som fattar beslut blir informerade om vad som sker, vad som är på gång och att besluten håller ihop ekonomin och kommunen. Ser man det nationellt och globalt är ekonomin och att hålla ihop sina länder en viktig faktor för tillväxt, i annat fall sprider sig oron och hämmar tillväxten i ett större sammanhang. Ulricehamns kommun ska i planarbete vara längre fram i tillväxtarbetet, avseende områden för boenden och industriområden, här är det viktigt att man ställer i ordning områdena med infrastruktur avseende bredbandsnät, V A- och elnät, vägar, busshållplatser, etc.
Industriområdena bör utvecklas norr- och österut, boendeområden bör utvecklas söder- och västerut. Det om kommunen i ett övergripande perspektiv.
Ulricehamns stad ska utvecklas till ett nav för service. I utvecklingen av de framtida infrastruktursatsningarna som det arbetas och planeras för, dvs Rv 40 hela vägen till Jönköping och Götalandsbanan mellan Stockholm och Göteborg måste vi Ulricehamnare inse att det är av vikt att stärka centralorten i och med att vi blir mer rörliga i vårt beteende. Rent historiskt, har man inte stärkt sin kommundel utan lämnat den och tagit samhällsservicen från annat håll vilket resulterat i att man fått lägga ned lanthandeln, posten och banken i kransorterna. Idag har vi en utpendling av arbetskraft på ca 3 500 individer per år, förbättrar vi infrastrukturen och därmed pendlingsförutsättningarna kommer denna att öka ytterligare, vilket utgör en riskfaktor för serviceutbudet i Ulricehamn.
Stadsbiblioteket bör med fördel lokaliseras så det skapas flöden i centrala Ulricehamn, detta är stadsutveckling och med en koppling till vårt kulturella torg skapas en levande miljö, här kan en replik av den gamla kandelabern få en förnyad offentlighet. I detta perspektiv blir kommunen en aktör för att förstärka det projekt Köp- och Cityföreningen i Ulricehamn arbetar med, 25 000 kunder till år 2020. Det här är bra att näingslivet och kommunen utvecklar kommunen åt samma håll.
Vi måste inse att finns det möjliigheter, finns det också hot. Infrastruktursatsningar är en stark utvecklingsfaktor men rymmer också inom sig ett hämmande av tillväxten av den specifika orten, här måste man kommungemensamt enas om att ska vi vara attraktiva ska Ulricehamn bli stärkt i sin roll som tätort, men inte på bekostnad av landsbygden utan som en förutsättning för landsbygdens överlevnad.
Målet är satt i ett tillväxtmål, 25 000 invånare till år 2020 och detta för att stärka dels kundbasen för det serviceutbud som finns på Karlnäs, Storgatan och i Gällstad. Vi ska inte planera som om vi är ca 50 000 invånare, vi ska hålla ihop kommunen. Vi ska planera för att stärka handeln i Ulricehamn på de platser som nämnts ovan. Viktigt att vi leder Ulricehamn in i tillväxten och utvecklingen istället för tvärtom, att springa efter och lappa och laga blir panikartat. När förtätningen av centralorten genomförts kan man ta nya grepp i en fortsatt tillväxt och utveckling. Tillsammans steg för steg utvecklar vi vår kommun till att bli tillgänglig, nära och änmer attraktiv.
Jag förespråkar två parkeringsdäck i Ulricehamn, ett vid ICA och ett på Marknadsplatsen. Den utveckling som skett runt ICA krävs bättre parkeringsförutsättningar, vilket också stärker handeln i centrum. På Marknadsplatsen kan jag tänka mig att bygga ett parkeringsdäck över. I tre av de hörn som berör fastigheten kan man med fördel bygga tre flerfamiljshus vilket innebär att det är enklare för en aktör att få en ekonomisk bild på hela investeringen. Boende vid Marknadsplatsen kan rymma ett blandat boende, inte specifikt ett kategoriboende.
Bronäs, här ser jag en utveckling av boenden som dels rymmer flerfamiljshus samt eventuella enfamiljshus. I anslutning av Ätran förbereda en lagun där de boende kan äga/hyra en båtplats som är skyddad och skapar en attraktiv miljö i området. Detta innebär att bron över Boråsvägen måste förändras tillika den vid gång- och cykelbanan, så att båtar kan ta sig in och ut i Åsunden. Givetvis på ett sätt där en “strandpromenad” utmed Ätrans sträckning byggs med belysning, vilket binder samman Bronäs- med Järnvägsområdet utan några svåra trafiksituationer. Med fördel bör man bygga en rondell vid befintlig infart till Tegelbruksgatan och därigenom få en naturlig trafikplats med anknytning till Bangårdsgatan, vilket innebär att man förenklar trafiksituationen med färre anknytningar till Boråsvägen.
Grodparken, att Södra- och Norra Kullagatn stängs av för trafik. Att trafik från Bogesundsgatan till Boråsvägen stängs av. Vid början av Storgatan från Boråsvägen görs en stor vändplats med parkeringar för handikappade för att skapa tillgänglighet till servicen runt Grodparken. Vid Lilla Torget kan det med fördel byggas ett flerfamiljshus. Trafiken på Sturegatan kommer vara fortsatt öppen för trafik. Fastigheten där STUBO har sina kontor kan med fördel byggas om och förstärka Kullens boendekategori.
Stureparken, här ser man över och klipper träden samt kortar ner trädkronorna på ett attraktivt sätt. Man kan också med fördel utveckla Stureparken för ett kulturellt sammanhang t ex friluftsscen.
Att i framtiden bygga ut Sim- och Sporthallen till en evenemangsarena där anläggningen täcker det behov av tider som skolidrotten och de olika föreningarna påtalar, här finns inget utrymme för andra kategorier av idrottsutövare. En utveckling av Simhallen med fler banor med fler attraktioner för barn och ungdomar. En utveckling av Sporthallen där man kan ha mässor, evenemang, skolavslutningar och andra tillställningar i framtiden.
Utveckla ett attraktivt boendeområde vid Herralyckan, blandat med fler- och enfamiljsboenden. Borgmästarhagen, Rv 40, Jönköpingsvägen upp till “Hössnakorset”, skapa attraktiva boendmiljöer utifrån förutsättningen med den härliga topografin.
Med gräns Sträckåsvägen, väg 157 och gamla Marbäcksvägen kan man utveckla attraktiva boendemiljöer med fortsättning från Skottek till Sjö Gunnarsbo, med härliga exklusiva fastigheter. Ulricehamn med utveckling av boendemiljöer till Marbäck stärker upp och kan vara utvecklande för denna kransort, stärker landsbygdsutvecklingen.
Villastaden, området vid f d handelsträdgården kan med fördel göras om till både flerfamiljshus samt enfamiljshus, vid Brunns trafikplats kan man göra områden för boenden på båda sidor av Rv 40. Utveckling av området vid Åsabacken turistiskt eller ett åretrunt boende med bryggor och möjligheter för turbåten.
Vi politiker har en skyldighet gentemot er kommunmedborgare att skapa de bästa förutsättnigar till att kunna värna kärnan i välfärdssamhället och då är det primära att tala om tillväxt och utveckling, att skapa förutsättningar att Ulricehamn med kransorter kan är en attraktiv etableringplats för företag, industri och logistikföretag, som skapar tryck på att attraktiva boendemiljöer är planerade, samt att politikerna håller ihop kommunen i en hållbar utveckling med en god ekonomi.
Det som följer har framförts på moderaternas gruppmöten och det är av yttersta vikt att signalera sin syn på inriktningen av besluten, hur man löser konsekvenserna som uppkommer efter besluten.
Samt strategin som är tänkt för att lösa investeringsbehoven som uppkommit efter besluten, är viktigt att kommunicera, allt för att väljarna ska förstå besluten i sin helhet.
Ulricehamn är en ort som ligger mellan Borås och Jönköping, Handelshögskolan i Jönköping har i utredning uttalat att det är positivt för regionen och Ulricehamn när de resterande 4,5 milen mellan Ulricehamn – Jönköping byggs ut till fyrfältsväg.
Detta öppnar också staden och den växer i sin sträckning söderut utmed sjön Åsunden, från Ulricehamn till Marbäck.
I sammanhanget finns ett starkt kollektivstråk (209) som servar landsbygden och Ulricehamn.
Det som saknas är att vi bör lyfta en planberedskap och ett planarbete som ligger i fas med kommunens och stadens utveckling i förhållande till målet avseende befolkning.
Här ser jag en möjlig samt efterfrågad utveckling av boendeområden med gräns – Tre Rosors väg – Grönahögsvägen –– Gamla Marbäcksvägen – Marbäck.
Här kan man med fördel planera för fastigheter som kan utvecklas till t ex hästgårdar, större villafastigheter, flerfamiljsfastigheter, där man i fastighetsplaneringen använder topografin i området för att området både blir spännande och attraktivt. Genom kommunens topografiska samt geografiska förutsättningar binder vi ihop samhället och använder fastigheter inom den kommunala verksamheten på ett konstruktivt sätt, i sammanhanget Marbäcks skola.
Eleverna i Marbäcks skola kommer att söka sig in till Ulricehamns skolor.
Ulrica- och Bogesundsskolan, är inte förberedda på detta, vad jag kan förstå utifrån information.
Områden för boende måste stämma med det övergripande målet 2020, 25 000 invånare, samt hur vi använder de kommunala resurserna, slutsats – inga boendeområden, ingen befolkningsökning -.
Med tiden förändras verksamheter. Med justeringar av en fördelningsmodell utifrån kostnadsökningar i verksamheten sker obalanser i förhållande till de förändringar som behövar genomföras.
Elevunderlaget förändras över tid, lärare blir äldre och löneutvecklingen är positiv, övriga kostnadsökningar påverkar fördelningen av resurserna som får effekt mot den kvalitet i skolveksamheten som man eftersträvar.
Detta är ett uppdrag som behöver ges till tjänstemännen för att få en resursfördelning som skapar förutsättningar att stärka kvaliten i skolan, för dina och mina barn.
Att styra och leda resurser är en övergripande politisk fråga som är överordnad någon annan fråga.
De moderata politiska målen bottnar i att skapa förutsättningar till att våra elever i sina utbildningssträvanden och ambitioner blir en resurs till näringslivets kompetensförsörjning, i framtiden.
Med fokus på framtiden bygger vi morgondagens samhälle med avstamp här och nu.
(Mp) vill ha kvar E20 som 2+1 väg, för att (S) ska sitta vid rodret lämnar man tillväxt och utvecklingspolitiken och ägnar sig åt köttgrytorna istället, vi moderater ser 2+2 väg som ett mer trafiksäkert alternativ för transport och personbilstrafiken.
Därigenom stärker man också förutsättningarna runt logistiken för företagen till och från Västsverige.
Det har med stödet för arbetslinjen, transportsektorn och för näringslivets behov av logistikstöd.
När det gäller R40 står politikerna handfallna och är nöjda med 2+1 väg ändå är det samma problembild för både E20 och R40.
Frågan som väcks och har gjorts flera gånger under åren är varför man ställer sig passiv i att arbeta med att sista delen av R40 från 2+1 väg till att den byggs ut till 2+2 väg?
Tidigare beslut ang R40 utbyggnad till 2+2 väg har varit en fråga för regeringsprövning och nu är den besutad och i höst blir det med all sannolikhet uppstart.
Men 4,5 mil ska ställas som flakhals mellan Stockholm och Göteborg, det är inte konstruktivt.
Man ställer sig frågan vad och var de som förstår transportsektorns behov finns?
Näringslivets utskeppningsnoder av inkommande samt utgående gods, där Jönköpings Airport, Landvetter flygplats samt Göteborgs Hamn ligger utmed stråket E4/R40.
Ledare som talar tillväxt fokuserar på att fyra frågor måste lösas, följande:
1. Forskning och Utbildning.
2. Infrastruktur.
3. Boende och Livssmiljö
4. Kulturutbudet
Här måste vi bli bättre, vi måste stärka argumenten till vår Alliansregering samt vårat fokus på arbetslinjen, inte ramla in på att stödja (S) och spela med i spelet som drivankaret (MP) gör gent emot (S), då sätter vi oss i knät på både (MP) och (S).
Nej utveckling och tillväxt är att notera vad som exportindustrin behöver för underliggande stöd, hållbar infrastruktur som stödjer logistiken för näringslivets behov.
Basalt ligger det mot transportsektorns förutsättningar, att genom goda logistikförutsättningar stötta näringslivet i sin omsättning av sina produkter, från producent till konsument.
Höstbugeten 2012 inför 2013, kommer med all säkerhet påvisa, att det är mer nationalekonomiskt försvarbart att bygga ut och stärka transportstråken av gods på väg, tillika är det grunden för tillväxt samt utveckling.
Ett näringsliv som arbetar utifrån ett bärigheten i ett levande trustmark management knyter till sig kompetensförsörjning i sin rekrytering. Där finns det plats, där medarbetaren får förtroende, de utvecklas i och genom förtroendet, samt med företagets kompetensinvestering i medarbetarna, är och blir arbetsplatsen en växtplats för både medarbetaren och företaget.
Vad tycker vi och vad vill vi. Att tycka är något man gör i efterhand, blir lite patetiskt i längden. Men noterar att den viljan som genomsyrat beslut, får sin gestaltning och genomförande under denna mandatperiod.
Bygga monument är inte modellen, men projekt som skapar förutsättningen till en framtid, det är bra. Till detta kan vi lägga, för att visa några projekt som startade upp mellan 2006 – 2010:
Ombyggnaden av våra äldrefastigheter för att möta behovet och efterfrågan.
Lassalyckan också detta för att möta ett behov och en efterfrågan.
Det som saknas i denna fråga är ishallen och på senare tid den beslutade boulehallen.
Rönnåsens industriområde – här ser man företag som visar ett starkt intresse för en nyetablering utmed ett starkt transportstråk -.
Det man saknar i frågan Rönnåsen är den fortsatta lobbyverksamheten att bygga bort flaskhalsen Ulricehamn – Jönkping vilket skulle framför allt stärka Jönköpingsregionen men med ett mycket tydligt utfall för Västsverige som region. Vi talar om 4,5 mil motorväg där regionföreträdare sträcker sig endast till regiongränsen, det kallas ledarskap, vision samt strategiskt tänkande.
Hur binder vi ihop Sverige?
Var binder man ihop Sverige?
När binder vi ihop Sverige?
Tre viktiga frågor som kräver sina svar.
E20 är ett misserabelt projekt som (S) i avsaknad av pragmatisk hållning kan notera ett stort behov av en utbyggnad.
Ett (S) med strategiskt tänk kan verka för en omskyltning, där man delar belastningen av trafiken mellan Stockholm – Göteborg på E20 och R40/E4. Det skulle minska trycket på befintlig E20, när man nu i avsaknad av pragmatisk hållning vill bevara den som en icke trafiksäker emellanåt betraktad som kostig.
Detta visar på en underliggande tanke, att kan vi bara hålla oss kvar vid makten så söker vi inte att inta en pragmatisk hållning, intressant.
I Ulricehamn intar man en s k pragmatisk hållning för att komma till makten, vilket man idag indirekt har, utifrån ett parlamentariskt läge som är tillskapat i ett minoritetstyre 18 mandat – 31 oppositionstyre.
Noterar att (S) i sin pragmatiska hållning antagligen kommer att rösta igenom utmaningsrätten när den sakfrågan kommer på Kommunfullmäktiges bord i Ulricehamn nu i höst, eller?
Vår gruppledare Roger Wilhelmsson visar helt rätt, på att en konkurrenssituation inom de olika verksamheterna genom utmaningsrätten, stärker kvalitén och utvecklingen i densamma.
Eller bygger den pragmatiska hållningen bara från ett håll, där krav ställs mot eftergift, vem vet,? Först när besluttagits.
När (S) förra mandatperioden bytte manskap, då blev klimatet mer konstruktivt. Ibland kunde jag ana vissa blockeringar som inte ledde till något konstruktivt, det är inte bra.
Här var det (Fp), (Kd) och (C) som stod för dessa blockeringar mot (S), men se hur lätt man byter fot och ägnar sig åt isolation, av tidigare bundsförvant.
Vi ska notera att ett gott samtalsklimat är alltid bra för kommunen.
Det kanske t o m är så att man spelat in (Mp) 3 mandat på banan och med (C) 10 mandat är det 13 mandat.
Noterar att diskussioner förs mellan partierna, vad det resulterar i kan vi bara ana.
(S) och (V) har 18 mandat.
(C) och (Mp) har 13 mandat.
(M), (Fp) och (Kd) 18 mandat
Det kanske t o m visar sig att den pragmatiska hållningen som (S) intagit, avgränsar sig från det moderpartiet och de beslut som kommer från partikongressen, vem vet?
Många människor frågar varför aldrig politiker kan svara JA eller N
EJ på frågor.
De som ställer frågorna anar inte hur komplexa organisationerna är, hur sakfrågorna vävs in i olika huvudmannaskap därtill ska allt detta rymmas inom de lagar och förordningar som utgör ramverk för de olika huvudmännen.
Att göra komplexa frågor så enkela att man påvisar att det bara är att ta beslut, oavsett underlaget, då hissnar jag i min tanke.
Nu står vi här och kan inget annat göra, men, den som lever får se!
Man tar del av olika reflektioner och tankar oavsett vad de gäller, det intressanta är, hur man utifrån ganska stor informationsmassa gör enkla subjektiva bedömningar av händelser, upplevelser och ståndpunkter.
Det intressanta är har man grundat sin sakäga i en objektiv analys eller sprungit ärende.
Vad jag har förstått så samlar sig (S) rejält inför valet 2014 och det gör alla partier. Det som kommer till mig är att nu ska det bedriva(s) politik. Nu kan man vifta bort detta som om det inte vore en sanning, men det är upp till var och en.
Nu sitter vi här i Ulricehamn med ett minioritetsstyre, med 18 mandat på handen mot 31 mandat, frågan är förlitar man sig på (S) 13 mandat eller på att de som man inte har förtroende för (C) ändå ska rösta ”rätt” för det är ett borgligt parti, det innebär att man har förtroende för dem, intressant.
Vem äger då spelplanen, ja, man får räkna, analysera och komma tillslutsats.
Vad vill då (S) man kan undra för det är tyst, det de vill är att komma till regeringsmakten var den än uppkommer eller skapas, vill de göra det nu eller vid valet 2014, det är frågan.
Vilket värde har då pragmatismen som hållning? Man får saker gjorda med minsta gemensamma nämnare, men man går miste om andra värden.
Vad innebär det att vara sammarbetsvillig och pragmatisk, samtidigt som man har direktiv att profilera sig. Detta för att visa fram ett alternativt politiskt spår, man undrar. Kommer bakslaget nu eller vid valet 2014?
Tror man att man ser allt efter de knapphändiga analyser man gör, eller är det en subjektiv storytelling, som lägger saker tillrätta? För vem, vem vet.
När man följer den s k pragmatiska andan från (S), ser man genomslag av att man väntar tills (m)an blottar ryggen, detta är bara en kommun som gör samma utspel, i Ulricehamn driver man samma tes.
Den retoriska poängen som (S) använder är att utveckling kostar och så finns helt plötsligt hur mycket resurser som helst, spenderbyxorna åker på, men vem tar då ansvar för den ekonomiska politiken.
Anders Borg, Sveriges finansminister, skapar genom att hålla i tömmarna, ett reformutrymme i den svenska välfärdskärnan. Det är inget som ramlar över en, det är ett hårt arbete som ligger bakom. Ett tydligt fokus som skapar förutsättningar till det reformutrymme som kommer visa sig i höstbudgeten 2012 som har bäring på valet 2014.
Arbetslinjen har skapat ett större skatteutfall till kommunerna. Att skylla på bristande resurser, när man (s)jälv driver på att man ska spendera mer än vad man har, genom att driva tesen att utveckling kostar. Detta är inte trovärdigt.
Vad är då den pragmatiska hållningen värd, blir man förd mot skattehöjningsstupet, där det inte finns någon återvändo, eller kan man i sammanhanget se vilka resurser som moderbolaget Ulricehamn Stadshus AB rymmer, genom att se över hela koncernen.
(S) har på kort sikt genom ett idogt arbete åstadkommit en skattehöjning med en moderatledd allians samt att samma allians splittras och går skillda vägar. Då har ens syften nått vägs ände, nu kommer nästa fråga upp på dagordningen.
Vad vill (S) med sin strävan, vara den ständiga tvåan, sitta i opposition och vara samarbetsvillig och pragmatisk. Ponera att det sker en förändring, tror vi att den pragmatiska och samarbetsivern står fast. Är det enskild person som utgör ett parti eller är det en grupp, en grupp som får signaler som ska omformas till att stämma med de lokala förutsättningarna.
Den som lever får se, men att gå i ok med oppositionen innebär att taktkänslan och ideologin tappar sitt värde.
Kanske budget 2014 blir ett fokus på en skattesänkning á 0,10 kr. Budget 2014 har inom sig kostnadsökningarna första halvåret 2011, Utfallet 2012. Där till utfallet på budgeten/årsbokslutet 2013. Summan av det man åstadkommer gör att man får genomföra åtstramningar eller att man kan genomföra satsningar. Ibland undrar jag hur vi tänker och hur vi styr.
Ulricehamnsmoderaten 