Ulricehamn saknar ett starkt regeringsalternativ

(S) i Ulricehamns kommun springer sina yviga vägar.
Frågan är vad deras syfte är med att stundom påtala att det är ett gott samarbete. Frågan som uppkommer, på vems bekostnad. (S) företrädare skriver i UT 2013-02-26 att ”Partilojaliteten kostar Ulricehamn två miljoner”.
Förståelsen att Kommun Sverige omfattar 290 kommuner saknas i den riktade kritiken och att förutsättningarna är explicit för varje kommun, det är en avsaknad hos den tillskrivne strategen.
Vet inte hur det ser ut internt inom (S), men senast i frågan skolstrukturen, så gjorde (S) ett bondeoffer, en förespråkare lämnade på grund av utvecklingen inom (S).
Det är inte bekräftat, men det är inte partipiska som gäller, det är ett historiskt gissel som viner över ryggarna i de olika frågorna.
Inom moderaterna har vi högt i tak enligt våra stadgar, själv, efter att ha meddelat gruppen, lade undertecknad fram ett eget budgetförslag, för jag stödde inte en skattehöjning inför budgetåret 2012.
Grunden var att det fanns ett behov av en genomlysning av ekonomistyrningen, förvaltningen och bolagsstrukturen, utifrån ett koncernperspektiv i Ulricehamns kommun.
I skolstrukturfrågan lade en moderat fram ett genombrytande yrkande, om avslag i frågan, vad som händer vidare, vet vi inte.

Att (S) i varje fråga utser regeringen som ansvarig, istället för att ta det ansvar man tillskapat sig i den vågmästarroll man idag innehar i Ulricehamns kommun, finns här mycket mer att önska.
Är det alltid andra som bär ansvar om resurser saknas, eller är det en blockering utifrån vågmästarrollen?

Det visar att det inte finns ett starkt regeringsalternativ, som i valet 2014, kan ta över och genom ekonomistyrning skapa förutsättningar för stabilitet, tillväxt och utveckling i Ulricehamns kommun.

Här visar också oppositionen att man inte kan samla sig och skapa ett regeringsalternativ, där tidigare (MP) föll ur och nu senast (V).
För att (S) ska få ett egenvärde på den politiska arenan måste man söndra för att härska.

Förutsättningarna som undertecknad ser det, är att allianspartierna startar ett arbete, som måste börja från dags dato.

Det gäller förhandlingar om och runt politiska sakfrågor som ska ligga till grund för ett handlingsprogram.

I detta arbete skapas förutsättningar och trygghet i det politiska arbetet, där förhållandet, förtroendet samt relationen mellan allianspartierna återskapas och stärks inför valet 2014.

Carljohan Molander (M)

Obeskattade reserver – igen

Återkommer angående UEAB´s relation till de avskrivningar som bolag lägger upp i kontot obeskattade reserver.

I detta ingår en skatteskuld enligt gällande skattelagstiftningen.

Hade avskrivningen ställts i förhållande till bolagets investeringsbehov inom sina olika affärsområden kunde det ses som en tanke och strategi från bolagets sida.
Men när det nu, vad jag kan förstå bara är en ”fiktiv” summa, som ”bara” inrymmer en skatteskuld och inget mer, blir det kontraproduktiv hantering av skattemedel.

En annan bild av detta är varför UEAB skriver av belopp och lägger i obeskattade reserven utan att ställa dessa medel till det investeringsbehov bolaget i sig påtalar, här måste man ställa denna fråga och den är relevant.

Om bolaget istället inom kommunkoncernen använde sitt resultat för att klara investeringsbehoven utifrån en investeringensbudget som pekar på en strategi över tid, hade man kunnat förstå detta i ett sammanhang.

Där till skulle bolaget kunna reglera ett högre totalt resultat för att leverera ett högre koncernbidrag till Ulricehamns kommun, UEAB´s hundraprocentiga ägare.

Inte ens här finns en koncernbild av faktorerna resurser och verksamhet.

Visst ska bolaget vara strukturerat och effektivt men inte på bekostnad av sina affärsområden samt ägaren, båda står lidande på grund av regleringar av resurserna.

Så här finns mer att förvänta, utifrån koncernbildningens optimala ekonomistyrning

Stenbockskolans Annex och Solbacken

Det som är lite trevligt när jag sitter på läktaren, men ändå ser övergripande på frågorna, när det gäller i detta fallet fastighetsfrågor. Inspirerande att se att jag haft inflytande på den moderata gruppen, ang frågan Solbacken och Stenbockskolans Annex.

Tänk om man kan sälja ut detta område till någon privat aktör till att bygga bostäder på. Se bilder:

Annexet

Solbacken

Annexet

Kommunstyrelsen 2013-01-07

Fastigheten Solbacken säljs – intressant.

Nedre delen av Stenbocksskolans Annex – Här kunde man gjort mer om man ser på lokalutnyttjande och samordning.

Om man följer min blogg så ser man hur jag resonerar runt dessa frågor.

Politik är den omöjligas konst, det intressanta är när andra människor gör frågor som väckts tidigare, till sina egna.

Kommunstyrelsen 2013-01-07

Idag har frågan om skolstrukturen stått på dagordningen. Alltid när frågorna berör kommer det åhörare som vill ta del av diskussionen och samtalet.

Det jag noterade var att det spretar inom oppositionen. Den samlade oppositionen består av (C), (S), (SD), (V) och (MP).

Tidigare fanns det en samlad opposition, bestående av (S), (V) och (MP), när sedan (MP) la en egen budget utan att meddela de övriga två partierna, sparkade (S) och (V) ut (MP) med hull och hår.

Nu har frågan avseende skolstrukturer avgjorts efter ett långdraget spel, där man via partigruppernas försorg, påtvingat formuleringar till ”Beredningen för lärande” som nedläggning av de tre skolorna, Marbäck, Vegby och Dalum.
Därefter vid varje mötestillfälle vill man göra gällande att det är ”Beredningen för lärande” som formulerat denna tanke.

Nog om det, små människor driver frågorna på sådant vis för att utått sett tvätta sin byk och låta andra ta ”smällen”, men så går spelet till.

Men åter till den osamlade oppositionen, skall (S) sparka ut (V) efter detta utspel, det var en fråga som processades inför mandatperioden för att lösa en problematik, om man nu vill se det så.

Ställer man frågan i den dagern så blir det likväl en ”kabinettsfråga” inom oppositionen likväl som när (MP) gick fram med sin egna budget, iofs utan att omnämna detta som sagt ovan, det inger ingen respekt.

Framtiden får utvisa utfallet på detta drama, visst är det spännande, eller jag kanske överdriver en smula!

Alltid lika intressant att se hur ”retoriker” samlar sina argument å ena och å andra sidan, gör man det tillräckligt avancerat, slår man till slut knut på sig själv.

Frågans hanterande i debatten/diskussionen:

(C) kom med ett yrkande i debatten om att, för det första Återremiss och för det andra Avslag.

(V) anslöt sig till (C) yrkande om Avslag och allierade sig med (C).

(MP) delade till fullo (C) yrkande på Avslag, dvs gick ihop med (V) i frågan om skolstrukturen.

Inom majoriteten rörde det sig om en avvikande enskild mening från ett parti från den styrande minoriteten, med åtföljande reservation.

(KD) uttrycket att de inte vill äventyra beslutet, frågan är hur de tänkte då, utan istället lägga ned sina röster, där ser man.

Man kan notera att stora generella utsvävningar om att vi måste ta svåra och tuffa beslut, då kryper vissa in i sina hålor och gömmer sig.

Var man än bor finns det människor som berörs av beslut oavsett vad utfallet av beslutet blir. Men jag vet om människor i Ulricehamn som berörs av beslut i kommunen som gäller Dalum, Marbäck och Vegby.

Men att svära sig fri kan man aldrig, i det att man är med och rent formellt formulerar egna yrkanden, så är det.

När det gäller(KD) agerandet är det som parti ett ställningstagande som likväl (V), fem i tolv, ändrar sig och bryter en väg som man anträtt redan vid mandatperiodens ingång.

Det är ett fult spel. Det hela går ut på att spela ut SVarte Petter i det knä man så önskar, i detta fallet gör (KD) och (V) detta utifrån ett publikt intresse, kallas populism. Man vill istället lägga frågans utfall i knät på (S), (FPL) och (M).

I detta sammanhang kan man notera när (FPL), (KD) och (M) visade (C) på porten. Efter att (C) hade lämnat in en motion avseende hur man enligt detta parti skulle processa denna frågas art, karaktär samt dess utfall.

Fortsättning följer, frågan kommer upp i Kommunfullmäktige.

Är det om möjligen min närvaro på dagens kommunstyrelsemöte som fick besökarna och läsarantalet på min blogg att öka påtagligt idag, man undrar.

Sim- och Sporthallen i ett större sammanhang

Bogesundsskolans utveckling hör väl ihop med Ulricaskolans utveckling och centralorten. Att på något vis styra innerstadens stadsutveckling till att bli något mer, stödjer Ulricehamns kommuns utveckling i sin helhet.

Visst kan man tycka att man ska investera i en fullskalig idrottshall vid Bogesundsskolan. Men samtidigt väcks frågan varför? Noterar att i investeringsbudgeten till skolområdet avsätts 50 mkr på två år. Om man gör det enkelt för sig i resonemanget så kan vi lägga ca 25 mkr på matsal och kök i området och resterande resurser på idrottshallen. Så kan jag se en fördel för Ulricehamn som kommun istället avsätter dessa resurser till Sim- och Sporthallen. Att bygga ut den till en dubbelhall med teleskopsläktare och vikvägg som avdelar när skolidrotten och rymmer andra aktiviteter när det så kräver.

Skolidrotten har ett behov av att få bättre förutsättningar. Att bygga ut Sim- och Sporthallen ger fler vinster till kommunen. Dels får vi goda förutsättningar för skolidrotten. Dels får vi goda förutsättningar inom samma penning till idrottsföreningarna. Det som genom denna lösning skapar mervärde för kommunen är att vi får ett större sammanhang. Den kan fungera till både idrotts-, mäss- och evenemangsarena i kommunen. Det vi ska ha med oss i detta är att vi runt om Sim- och Sporthallen, här har vi parkeringsmöjligheter som underlättar förutsättningar vid både mäss-, artist- och idrottsevenemang.

Vill ställa tre frågor:

Är avstånd till och från aktiviteter i Ulricehamns stad ett problem?

Har Ulricehamn kommun ett behov av en lokal som kan fungera i olika sammanhang, t ex en utbyggd Sim- och Sporthall?

Är behovet egentligen en idrottshall på skolområdet Bogesund, eller är det primärt ett behov att samla de ökade antalet elever i en god skolstruktur?

Carljohan Molander (M)

Vindkraft

Funderar ibland om det är sant det man läser, men när man därtill varit med om att höra klubban slå för koncernbudgeten så faller mina tvivel.

Man kan uttrycka sig på följande sätt – HAR ULRICEHAMNS KOMMUN TAGIT BESLUT OM ATT STARTA UPP ETT PRODUKTIONSBOLAG – läser i koncernbudgeten att ”UEAB utreder möjligheten till ett uppförande av vindkraftverk på deponin”.

Varför och jag upprepar frågan Varför?

Upplåt marken till en aktör som kan verksamheten. För något år sedan försäljde UEAB sina sista aktier i 7 H Kraft för det stämde inte med UEAB´s profil.

Nu funderar ”UEAB att uppföra ett eget vindkraftverk på deponin”.

Jag återkommer till UEAB´s obeskattade reserver skulle enligt plan dessa uppgå till ca 115 379 mkr 2012. Enligt delårsrapporten uppgick de obeskattade reserverna till ca 106 000 mkr efter ny avsättning till detta konto på ca 9,5 mkr, vi får se vad utfallet blir.

Men dessa medel kan användas till något kommunutvecklande projekt, utbyggnad av fjärrvärme, bredband eller varför inte upprustning av va-och elnätet.

Eller något annat av mervärde.

Det kan vara intressant att arrendera ut mark till ett ex antal vindmöllor för att t ex täcka kostnader för sluttäckningen av deponin, visst är det intressant.

Blir man fartblind av alla de resurser man förfogar över eller är det brist på styrning av de medel och resurser som trots allt är ändliga.

Men vindkraft på deponin, i UEAB´s regi, vad är detta för något. Finns det inga aktörer inom denna branch förutom UEAB – man undrar.

STUBO – en resurs till att utveckla Ulricehamns kommun i ett koncernperspektiv

Har skrivit mycket om denna fråga och nu noterar jag att mina partikamrater och min gruppledare ger mig kredit för denna lösning, det är roligt. Till detta fogar sig också Folkpartiet och Kristdemokraterna och det är bra.

Investeringar 2010-01-17.

Moderbolaget ett verktyg till utveckling 2010-04-03

Moderbolaget ett verktyg till utveckling och tillväxt 2010-04-08

Strategiska beslut resulterar i ett nytt bibliotek 2011-08-09

Förvalta eller utveckla 2011-08-18

Kortsiktig strategi 2011-09-08

Ansvarsförbindelse – pensionsskuld 2012-04-19

STUBO finansierar nytt bibliotek 2012-11-01

Det finns alltid en tid för att frågorna ska mogna, men bristen i detta förslag är att man inte tänker större och i ett mer kostnadeffektivt koncernperspektiv. Där vi löser upp många frågor t ex pensionsskulden, fastighetsunderhållet på kommunens fastigheter löses.

Det innebär att STUBO går från att vara ett bostadsbolag och omvandlas till ett fastighetsbolag – då har man löst den första frågan, bolaget. I bostadsbolaget STUBO har vi idag en moderat ordförande, hon skulle kunna fortsätta som ordförande i fastighetsbolaget STUBO och få ordning på fastighetsunderhåll, fastighetsstrukturen samt i ett strategiskt perspektiv organisera kommunens fastigheter.

I detta koncernperspektiv frigör vi resurser till att lösa ansvarsförbindelsen (pensionsskulden), fondera mer medel som ger avkastning till driften samt lösa investeringskostnaderna för ett nytt bibliotek.

Löser vi ansvarsförbindelsen har vi också löst frågan när det gäller driftskostnaderna för det nya biblioteket, eventuellt även förvärvat ICA-fastigheten som över tid blir en mer kostnadseffektiv lösning, för en icke affärsdrivande verksamhet.

Näringslivsfrågorna – säkrar välfärden

Näringslivsklimatet i kommunen måste bli bättre.

Företagandet är grundläggande för välfärden. Näringslivet skapar tillväxt och gör att det finns mer resurser att fördela.

Inte bara detta, en kommun med ett gott företagsklimat får ett positivt gensvar på befolkningsutvecklingen.

Det gäller att styra och leda den kommunala ekonomin, då vet man hur pengaflödet går, man når balans samt avsätter de resurser som skapar mervärde i kommunen.

Budget i balans är inget mål i sig, målet är att uppfylla den kommunala budgeten med kvalitativ verksamhet.

I budgeten framkommer viljan, visionen om de resurser som verksamheten ska fördela och driva verksamheten med och som utvecklar dess goda kvalité.

Sker avvikelser ska de vara underbyggda av konsekvensbeskrivningar som visar på orsak, åtgärd samt långsiktig lösning på avvikelsen.

Den största obalansen i en kommun är när kommunen hemfaller till att tro sig kunna göra allting själv.

Konkurrensutsättningen eller den s k utmaningsrätten skapar förutsättningar för att nå de tillväxtmål som kommunen ställer upp i ”God ekonomisk hushållning”

Konkurrensutsättningen ger ett positiva utfall, den höjer kvalitén och utvecklar den skattefinsierade välfärden.

För att konkurrensutsättningen ska fungera måste kommunen vara en professionell beställare.

Därtill är det viktigt att det är rimlig balans i upphandlingarna så att man inte slår undan förutsättningarna för mindre företagare att vara med.

Mitt i allt detta så är den viktigaste punkten ändå, attityden till näringslivet. Man kan inte säga att man har en positiv syn på näringslivet när man å andra sidan drar undan förutsättningarna och försvårar leveransförutsättningarna för dem. Det vill säga, genom strategisk analys utifrån kommunens storlek, kundunderlag, varuutbud, kundrörelser inom utbuder av den handel som finns i kommunen, ska logistik och infrastruktur stötta näringslivet

Att dra isär handeln skadar handeln både i det korta som i det långsiktiga perspektivet. Förutsättningen till utökad handel är att befolkningsmålet uppnås, då ökar kundunderlaget och grundförutsättningen till att handeln ska växa.

Kommunen måste leverera utifrån sin policy ang näringslivet, det skapar förtroende och goda förutsättningar att lyckas.

Nöjda medarbetare som utvecklas på sin arbetsplats är viktiga megafoner i marknadsföringen, en negativ personalpolitik som skapar rädsla i organisationen, ropar ut ett negativt budskap.

Nästa goda marknadsförare är kommuninvånaren.

Utifrån en god service, god kvalité i verksamheterna och en positiv personalpolitik som innebär att kommunen utvecklar en effektiv serviceanda, gör man det lilla extra, utifrån den trivseln som medarbetare i en tillåtande organisation äger.

Vi behöver inte s k ”uppfinna hjulet” en gång till – låt det goda flöda i organisationen – investera i medarbetarna – skapa förutsättningar till en god arbetsmiljö.

Om vi är en god arbetsgivare med god personalpolitik som har en strak serviceanda gentemot näringslivet – då kan vi bli, trots allt, bättre – och vi når goda resultat.

Om vi som kommun arbetar hårt för att bli bättre måste vi bli mer kommunikativa – vi kan inte passivt avvakta resultat – aktivitet är ledordet.

Fokus måste utgå från tillväxtmålen och hur vi når dit.

För stadens attraktionskraft måste logistiken fumgera – kollektivtrafik, transporter, personbiltrafiken – hela logistiken är viktig för ett samhälle ska fungera.

Här måste jag åter lyfta fram infrastrukturen – alla de branscher som är etablerade i kommunen måste få stöd av kommunen i fråga om infrastrukturen – fungerar inte denna så är det tomt i butikernas hyllor, varuutbudet blir begränsat och köpkraften lämnar staden.

Vidare är det viktigt att med förtroende fördela de resurser skattekollektivet anförtror den offentliga sektorn – en skattehöjning t ex tar mycket livskraft från den handel som kommunens politiker säger sig värna – här måste vi öka vår trovärdighet.

Om det mot all förmodan måste till en skattehöjning, skall den göra skillnad – efter en sådan åtgärd ska den kommunala ekonomin vara i balans – det är det som en skattehöjning innebär – att skapa förutsättningar till en stabilar offentlig ekonomi, blir det inte fallet är styrningen ineffektiv och resultatet blir ett minskat förtroende.

En kommunal effektiv organisation med uttalad serviceanda – utifrån en trovärdig personalpolitik – ger signaler till näringslivet, bygger det goda samhället, med de goda förutsättningarna och möjligheterna till ett positivt utfall av tillväxt och utveckling.

Jag vill vara med vill du!

Delårsrapport 2012

Måste återkomma, med en undran över delårsrapporten, visst kan man lämna saker åt sitt öde, men hur når vi balans!

Inför 2012 hade Ulricehamns kommun en intäktsida på.

1 061 500 miljoner kronor

Efter en borglig skattehöjning á 0,50 kronor – Här anmälde jag en avvikande mening till den moderata gruppen, samt om ett anförande.

19 500 miljoner kronor

Summa

1 081 000 miljoner kronor

Ny prognos 2012-02-16

1 085 868 miljoner kronor

Ny prognos 2012-04-26

1 093 451  miljoner kronor

Ny prognos 2012-06-18

1 093 451  miljoner kronor

Ny prognos 2012-09-27

1 096 005 miljoner kronor

Detta innebär att under 2012 har Ulricehamn i sin skatteprognos enligt SKL – (Sveriges Kommuner och Landsting) löpande fått en ökad skatteintäckt på 15 005 miljoner kronor, fram till 2012-09-27.

Det budgeterade resultatet på 31 063 miljoner kronor – innehåller 19 500 miljoner kronor var utifrån en skattehöjning á 0,50 kronor – därtill tillkommer enligt SKL´s skatteprognos ytterligare ett tillskott på 15 005 miljoner kronor.

Positiva skatteprognoser på 15 mkr, budgeterat resultat 31 mkr med ett utfall på 46 mkr därtill enligt Kommunstyrelsen ett utfall vid årets slut på – 7 mkr. I sammanhanget återfinns ett engångsbelopp på 19,6 miljoner kronor, återbetalade premier till kommunen från statliga avtalsgruppförsäkringar på grund av att antalet sjukskrivna och förtidspensionerade i landet minskat. Var har 72,6 mkr tagit vägen?

Läser handlingarna på sidan 18f;

”8 Allmänna kommentarer

Kommunens totala resultat efter 8 månader uppgår till + 20 mkr justerat för poster av ‘engångskaraktär’. Det redovisade resultatet uppgår vid delåret till + 34 mkr, prognos för helåret uppgår till + 21 mkr i redovisat resultat.

Vid en ‘normal’ investeringsnivå hade resultatet varit förenligt med ‘god ekonomisk hushållning’. Beakta utfallet för periodens investeringar, 67 mkr, är resultatet ca 20 mkr ‘för lågt’.

Delårsresultaet har påverkats av ett antal stora poster av engångskaraktär, vars slutliga värdering kan få betydelse för helårsresultatet och därmed även prognosen.

Dessa poster är:

– Nedskrivning av mark, belastar resultatet med ca 8 mkr.

– Återbetalning av försäkringspremier, (AFA medel), förstärker resultatet med 20 mkr.

– Extra avsättning sluttäckning av deponin, belastar resultatet med 20 mkr.

– Tillfällig återföring av semesterlöneskuld, förstärker resultatet med 22 mkr.

Markvärderingen kan påverkas av det fortsatta planarbetet. Avsättningen till deponin kan förändras om skulden fördelas mellan UEAB och kommunen. Semesterlöneskulden är låg eftersom merparten av semestern nyligen tagits ut. Beräknas på helårsbasis ej ha någon större resultatpåverkan.

Vidare kan givetvis det faktiska helårsresultatet inom verksamheterna påverka kommunens totala helårsreultat.

Av de ‘rörelsedrivande’ bolagen är det endast UEAB som redovisar positivt resultat efter 8 månader. UEAB:s resultat efter finansiella poster uppgick till + 14,1 mkr.

NUAB, i vilket ingår fusionerade UFSAB, samt Stadshus AB finansieras i huvudsak med koncernbidrag. Dessa bolag redovisar i huvudsak enligt plan.”

Visst låter det intressant en budgetpost som är en skuld förstärker resultatet, vad säger man, posten är från semesterlöneskulden på 20 mkr, drar man ut kontentan av denna bokföringstekniska kullerbytta så kan vi rädda hem ett resultat på plus/minus noll.

Lassalyckan och Sim- och Sporthallen

Att påverka är en konst, hur lite, men ändå, verkar dock göra nytta.

Tidigare skrev jag ett svar på Facebook om varför man bakade ihop frågeunderlaget om både Lassalyckan och Sim- och Sporthallen. Här anförde jag att man borde i denna process hålla isär projekten.

Nu har det avlöpt på det sättet att de entreprenader som är under luppen, kommer att dras isär, för att göra det möjligt för fler att lägga anbud på två skillda enheter, det är bra.

Fortfarande är det rädslan och upplevelesen av det s k okända som styr allmänhetens syn på frågan.

Ställer man återigen samma fråga ang Kullen och Kullens kök, om dessa ska återgå i kommunal regi, blir det ett ramaskri.

Personal som ingår i den verksamhet vilket bedriver verksamhet till de boende är nöjda och de boende också.

Den kompetenta personal som finns på enheterna kan vara de som i sin tanke om verksamheten kan utveckla verksamheterna i enheterna på ett annat sätt än inom den kommunala hägnet – det kan t ex vara att tar man ut en hyra bör den stå i paritet med det underhåll som sker i enheten – är det bristfälligt så påverkar det definitivt hur man kan lyfta verksamheten.

Fastighetsunderhållet är en budgetfråga som måste tas i på allvar – ocg de pengarna ska gå till underhåll – inte vara en budgetregulator vid vikande resultat.

Vad är det då som gör denna rädsla – förfrågningsunderlagen kan alltid ställas utifrån vad man vill att entreprenören ska uppfylla i sin verksamhet när man lägger ut den på entreprenad.

Det finns ett visst antal parametrar som man kan mäta mot det som underlaget i anbudsförfrågan gäller, uppfyller då inte entreprenören dessa parametrar får man göra åtgärder.

Senast detta skedde, vad jag noterat är ett taxiföretag som Västtrafik återkallade entreprenad ifrån för de inte fyllde de kvalitétsparametrar som fanns i förfrågningsunderlaget avseende entrepanden.

Detta är styrning – kan även användas inom den egna verksamheten – då får man en bild av var resurserna tar vägen.

Roligt att kunna ge mina egna moderatvänner goda idéer som tas till vara på – det här blir bra.