Ulricehamn saknar ett starkt regeringsalternativ

(S) i Ulricehamns kommun springer sina yviga vägar.
Frågan är vad deras syfte är med att stundom påtala att det är ett gott samarbete. Frågan som uppkommer, på vems bekostnad. (S) företrädare skriver i UT 2013-02-26 att ”Partilojaliteten kostar Ulricehamn två miljoner”.
Förståelsen att Kommun Sverige omfattar 290 kommuner saknas i den riktade kritiken och att förutsättningarna är explicit för varje kommun, det är en avsaknad hos den tillskrivne strategen.
Vet inte hur det ser ut internt inom (S), men senast i frågan skolstrukturen, så gjorde (S) ett bondeoffer, en förespråkare lämnade på grund av utvecklingen inom (S).
Det är inte bekräftat, men det är inte partipiska som gäller, det är ett historiskt gissel som viner över ryggarna i de olika frågorna.
Inom moderaterna har vi högt i tak enligt våra stadgar, själv, efter att ha meddelat gruppen, lade undertecknad fram ett eget budgetförslag, för jag stödde inte en skattehöjning inför budgetåret 2012.
Grunden var att det fanns ett behov av en genomlysning av ekonomistyrningen, förvaltningen och bolagsstrukturen, utifrån ett koncernperspektiv i Ulricehamns kommun.
I skolstrukturfrågan lade en moderat fram ett genombrytande yrkande, om avslag i frågan, vad som händer vidare, vet vi inte.

Att (S) i varje fråga utser regeringen som ansvarig, istället för att ta det ansvar man tillskapat sig i den vågmästarroll man idag innehar i Ulricehamns kommun, finns här mycket mer att önska.
Är det alltid andra som bär ansvar om resurser saknas, eller är det en blockering utifrån vågmästarrollen?

Det visar att det inte finns ett starkt regeringsalternativ, som i valet 2014, kan ta över och genom ekonomistyrning skapa förutsättningar för stabilitet, tillväxt och utveckling i Ulricehamns kommun.

Här visar också oppositionen att man inte kan samla sig och skapa ett regeringsalternativ, där tidigare (MP) föll ur och nu senast (V).
För att (S) ska få ett egenvärde på den politiska arenan måste man söndra för att härska.

Förutsättningarna som undertecknad ser det, är att allianspartierna startar ett arbete, som måste börja från dags dato.

Det gäller förhandlingar om och runt politiska sakfrågor som ska ligga till grund för ett handlingsprogram.

I detta arbete skapas förutsättningar och trygghet i det politiska arbetet, där förhållandet, förtroendet samt relationen mellan allianspartierna återskapas och stärks inför valet 2014.

Carljohan Molander (M)

Infrastruktur – boende – motorväg

Med glädje möts jag av informationen av att det första spadtaget är taget för den sista delen av R40, men i det stora perspektivet mister man bilden av att Sverige är större än Västragötalandsregionen.
Man får vara hur lyrisk som helst, men om det är bra att binda ihop regionen i detta fall Ulricehamn med Borås och Göteborg för att bilda en större arbetsmarknadsregion med motorväg.
Då, ställs frågan om R40 i förhållande till den arbetsmarknadsregion som ligger österut, Jönköpings Län hur förhåller vi oss till den.
Politik är uppdelat i kommuner, regioner och stat.
Det är viktigt att som politiker, se mer än sin egen täppa.
Sverige är i behov av en ständig utveckling och utbyggnad av infrastrukturen, när det gäller fyrfältsvägar (motorvägar), järnväg, flyg, hamn och sjöfart.
Vi är ett land som är ett starkt exportberoende och med fungerar infrastrukturstråk så stärks vår exportindustri, tillika den inhemska arbetsmarknaden.
Har sagt det förut och lyfter denna fråga igen.
Att med ett enkelt grepp, skylta vägen för godstransporter via både E20 och R40/E4 från Västragötalandsregionen till Stockholm och vise versa.
Detta innebär att behovet att ta sig genom hela Stockholm, för att leverera gods till den östra eller västra delen av vår huvudstad, reduceras och trafikmiljön i huvudstaden blir bättre.
När det gäller R40 minns jag min tidigare partikollega, vän, tyvärr bortgångne Lars Dahléns visionära arbete och den energi han lade ned i fråga.
Tittar vi på Västragötalandsregionen är det nio stråk och noder som är viktiga att de fungerar i sammanhanget Västragötalandsregionen, och det är Göteborgs Hamn, Sjöfarten, Landvetter, R40/E4, Jönköpings Airport, Västra Stambanan, E20 och E6.
Analyserar man dessa nio faktorer i ett nationellt sammanhang ser man vikten av att alla dessa faktorer fungerar utifrån den samlade godshantering som just Göteborgs Hamn hanterar in/ut ur landet under ett verksamhetsår. Tillika godstransporter som går via Jönköpings Airport och Landvetter flygplats.
Fungerar transportstråken i förhållande till dessa utskeppningspunkter vad det gäller gods, växer Västragötalandsregionen och exportindustrins förutsättningar utvecklas.
Västsverige stärks, arbetsmarknaderna blir större och vårt gemensamma nationella intresse utvecklas.
Till detta kommer en god planering för bostäder av olika slag hyresrätter, bostadsrätter och villor.
Det kräver i sin tur en framförhållning avseende planerade boendeområden.
Låt oss inte slå oss till ro och vänta in 2016 där vi inviger en fyrfältsväg som missar målet, genom att inte nå ända fram, det vill säga, R40 resterande sträcka, ca 4,5 mil 2+1 väg till Jönköping.

Carljohan Molander (M)

Inför 2013 – utifrån budgetsignaler

Vi kan se en bekymmersam situation i Kommunfullmäktige, men det finns inget som är omöjligt. Förhandlingar har blivit ett måste, istället för budgetsamtal inom alliansen. I dessa samtal kan man öppna för en dialog med oppositionen och det är viktigt.

Det jag kan notera är att vi i detta sammanhang måste se hela bilden av samhällsstrukturen och hur man strategiskt förhåller sig till denna för att skapa tillväxt och utveckling samhället.

Att vara stillasittande och passiv i den värld som rusar förbi är inte en modell där man styr utveckling till det samhälle som man vill skapa till ett tryggt och säkert samhälle.

När frågan om skolstrukturen kom upp på agendan efter att Beredningen för lärande släppte sitt underlag. Blev efter att partigrupperna sagt sitt, att tre skolor skulle omnämnas, ämne till att bli nedlagda på landsbygden.

Vad jag kan notera fanns inga lösningar till ett dylikt förslag, vilket är och var märkligt, energin har svalnat.

Nu ser jag i det förslag som ligger från förvaltningen att det kommer inte bli några skolor som läggs ned. Vilket man med emfas och höga röster framförde, utifrån att man måste vara beslutsbenägen.

Nu blir det inte så, som det ser ut och det eftertanke, dels till elevprognoser och hur vi vill bygga samhälle.

Tillika startar man inte processen att frigöra investeringskapital till ett nytt stadsbibliotek, det kan i och för sig ligga i fas med planläggningen av de tre områden som är i fråga för att komma till en lösning.

Har hävdat och nu blir det så, att Nämndhuset planläggs för boenden, ICA planläggs för ett förändrat användningsområde av fastigheten och planläggning vid Ubbarp genomförs på ett sammanhållande sätt för att kapa ledtider i genomförandet av de tre olika projekten. Nu är vi i fas med den strategin, känns bra.

Bostäder i Nämndhuset är bra. Stadsbibliotek vid ICA är bra, härtill är det viktigt att ett bibliotek som inte är en affärsdrivande verksamhet bör ligga i en egen ägd fastighet för att skapa kostnadseffektiva lokaler. ICA vid Ubbarp kommer öppna för nya influenser i och runt handel i Ulricehamn.

Vindkraft

Funderar ibland om det är sant det man läser, men när man därtill varit med om att höra klubban slå för koncernbudgeten så faller mina tvivel.

Man kan uttrycka sig på följande sätt – HAR ULRICEHAMNS KOMMUN TAGIT BESLUT OM ATT STARTA UPP ETT PRODUKTIONSBOLAG – läser i koncernbudgeten att ”UEAB utreder möjligheten till ett uppförande av vindkraftverk på deponin”.

Varför och jag upprepar frågan Varför?

Upplåt marken till en aktör som kan verksamheten. För något år sedan försäljde UEAB sina sista aktier i 7 H Kraft för det stämde inte med UEAB´s profil.

Nu funderar ”UEAB att uppföra ett eget vindkraftverk på deponin”.

Jag återkommer till UEAB´s obeskattade reserver skulle enligt plan dessa uppgå till ca 115 379 mkr 2012. Enligt delårsrapporten uppgick de obeskattade reserverna till ca 106 000 mkr efter ny avsättning till detta konto på ca 9,5 mkr, vi får se vad utfallet blir.

Men dessa medel kan användas till något kommunutvecklande projekt, utbyggnad av fjärrvärme, bredband eller varför inte upprustning av va-och elnätet.

Eller något annat av mervärde.

Det kan vara intressant att arrendera ut mark till ett ex antal vindmöllor för att t ex täcka kostnader för sluttäckningen av deponin, visst är det intressant.

Blir man fartblind av alla de resurser man förfogar över eller är det brist på styrning av de medel och resurser som trots allt är ändliga.

Men vindkraft på deponin, i UEAB´s regi, vad är detta för något. Finns det inga aktörer inom denna branch förutom UEAB – man undrar.

Näringslivsfrågorna – säkrar välfärden

Näringslivsklimatet i kommunen måste bli bättre.

Företagandet är grundläggande för välfärden. Näringslivet skapar tillväxt och gör att det finns mer resurser att fördela.

Inte bara detta, en kommun med ett gott företagsklimat får ett positivt gensvar på befolkningsutvecklingen.

Det gäller att styra och leda den kommunala ekonomin, då vet man hur pengaflödet går, man når balans samt avsätter de resurser som skapar mervärde i kommunen.

Budget i balans är inget mål i sig, målet är att uppfylla den kommunala budgeten med kvalitativ verksamhet.

I budgeten framkommer viljan, visionen om de resurser som verksamheten ska fördela och driva verksamheten med och som utvecklar dess goda kvalité.

Sker avvikelser ska de vara underbyggda av konsekvensbeskrivningar som visar på orsak, åtgärd samt långsiktig lösning på avvikelsen.

Den största obalansen i en kommun är när kommunen hemfaller till att tro sig kunna göra allting själv.

Konkurrensutsättningen eller den s k utmaningsrätten skapar förutsättningar för att nå de tillväxtmål som kommunen ställer upp i ”God ekonomisk hushållning”

Konkurrensutsättningen ger ett positiva utfall, den höjer kvalitén och utvecklar den skattefinsierade välfärden.

För att konkurrensutsättningen ska fungera måste kommunen vara en professionell beställare.

Därtill är det viktigt att det är rimlig balans i upphandlingarna så att man inte slår undan förutsättningarna för mindre företagare att vara med.

Mitt i allt detta så är den viktigaste punkten ändå, attityden till näringslivet. Man kan inte säga att man har en positiv syn på näringslivet när man å andra sidan drar undan förutsättningarna och försvårar leveransförutsättningarna för dem. Det vill säga, genom strategisk analys utifrån kommunens storlek, kundunderlag, varuutbud, kundrörelser inom utbuder av den handel som finns i kommunen, ska logistik och infrastruktur stötta näringslivet

Att dra isär handeln skadar handeln både i det korta som i det långsiktiga perspektivet. Förutsättningen till utökad handel är att befolkningsmålet uppnås, då ökar kundunderlaget och grundförutsättningen till att handeln ska växa.

Kommunen måste leverera utifrån sin policy ang näringslivet, det skapar förtroende och goda förutsättningar att lyckas.

Nöjda medarbetare som utvecklas på sin arbetsplats är viktiga megafoner i marknadsföringen, en negativ personalpolitik som skapar rädsla i organisationen, ropar ut ett negativt budskap.

Nästa goda marknadsförare är kommuninvånaren.

Utifrån en god service, god kvalité i verksamheterna och en positiv personalpolitik som innebär att kommunen utvecklar en effektiv serviceanda, gör man det lilla extra, utifrån den trivseln som medarbetare i en tillåtande organisation äger.

Vi behöver inte s k ”uppfinna hjulet” en gång till – låt det goda flöda i organisationen – investera i medarbetarna – skapa förutsättningar till en god arbetsmiljö.

Om vi är en god arbetsgivare med god personalpolitik som har en strak serviceanda gentemot näringslivet – då kan vi bli, trots allt, bättre – och vi når goda resultat.

Om vi som kommun arbetar hårt för att bli bättre måste vi bli mer kommunikativa – vi kan inte passivt avvakta resultat – aktivitet är ledordet.

Fokus måste utgå från tillväxtmålen och hur vi når dit.

För stadens attraktionskraft måste logistiken fumgera – kollektivtrafik, transporter, personbiltrafiken – hela logistiken är viktig för ett samhälle ska fungera.

Här måste jag åter lyfta fram infrastrukturen – alla de branscher som är etablerade i kommunen måste få stöd av kommunen i fråga om infrastrukturen – fungerar inte denna så är det tomt i butikernas hyllor, varuutbudet blir begränsat och köpkraften lämnar staden.

Vidare är det viktigt att med förtroende fördela de resurser skattekollektivet anförtror den offentliga sektorn – en skattehöjning t ex tar mycket livskraft från den handel som kommunens politiker säger sig värna – här måste vi öka vår trovärdighet.

Om det mot all förmodan måste till en skattehöjning, skall den göra skillnad – efter en sådan åtgärd ska den kommunala ekonomin vara i balans – det är det som en skattehöjning innebär – att skapa förutsättningar till en stabilar offentlig ekonomi, blir det inte fallet är styrningen ineffektiv och resultatet blir ett minskat förtroende.

En kommunal effektiv organisation med uttalad serviceanda – utifrån en trovärdig personalpolitik – ger signaler till näringslivet, bygger det goda samhället, med de goda förutsättningarna och möjligheterna till ett positivt utfall av tillväxt och utveckling.

Jag vill vara med vill du!

Parkområde med fördröjning

Visst är Lassalyckan ett bra projekt, det har skapat ett mervärde till kommunen, det är bra. Funderar bara på att det mesta är klart i området. Det som ska och är beslutat är en ytterligare isyta.

Men det jag funderar på och det visar bilderna ovan också. Enligt detaljplanen ska det vara parkområde, men så är det inte. Detaljplanen har prövats av regeringen, men det kanske har sina orsaker till fördröjningen.

I processen med detalplanen mätte man trafiken till golfbanan och in till Vistavallen. Man fick fram en trafikfrekvens som påvisade vikten av att man drog trafiken till området en annan väg.

Detta på grund av att man inte hade utrymme att göra bullerdämpningar på Sanatorievägen samt den gång och cykelbana som går utmed vägen.

Räddningstjänsten har inte haft några synpunkter på avstängningen i och med att man kan nå området snabbt genom den nya vägen.

Frågan som uppkommer, varför är inte vägen avstängd och parkområdet iordningställt?

De som köpt fastigheter och byggt villor, förutsatte tillika med dem som bor i grupphusområdet, Boklokhusen, Bogesundsvillan samt nedre delen av Sanatorievägen från Tre Rosors väg att vägen skulle bli avstängd, helt enligt detaljplanen.

Vi får se, än finns det möjlighet att genomföra markarbeten, så att detaljplanen uppfylls.

Ulricehamn en kommun med och i framtiden

 

Vi kan alla gå och fundera på vad som händer, vad som kommer att ske och varför det eller det händer och varför allt blir som det blir, detta är människans frågor runt och i livet.

Vi, Ulricehamns kommun, har som mål att bli 25 000 invånare till år 2020, och det är bra, det är alltid bra med tillväxtmål. Men det är resan dit som är viktig, hur ställer jag min färd? För min egen del tror jag att det är viktigt att titta inåt innan man tittar utåt. Det är så i livet också, vad vill jag, vad vill jag jobba med och hur vill jag utvecklas. Applicerar jag dessa frågor på Ulricehamns kommun börjar resan där vi befinner oss, vart vill vi, hur formar vi staden och kommunen och hur vill jag att staden och kommunen utvecklas.

Först och främst vår geografi är den unik, absolut inte. Inom en tiomilaomkrets ligger ett antal kommuner med samma förutsättningar, t ex Göteborg, Jönköping, Borås, Svenljunga, Tranemo etc. Tittar jag utifrån miljön är det samma sak, tittar jag på verksamheterna inom välfärdens kärna är det samma, så det är inte lätt att föra fram olika faktorer som man initialt ser som tillväxtskapande i kommunsverige, det blir mer ett mervärde för det som är avgörande.

Ser vi på vår kommun har vi två viktiga grundläggande faktorer och det är att man kan åka från och till våran kommun och vi har Åsunden men detta är inte heller så unikt i kommun Sverige. Först och främst Rv 157 och 46, mellan Falköping och Tranemo, denna linje måste förstärkas ytterligare. Kollektivtrafiken i detta avseende kopplar ihop vår möjlighet till att resa. Linje 900 gör det möjligt att nå Högskolan i Skövde inom rimlig tid, en faktor som ökar attraktionen till högre studier. Linje 900 öppnar också upp för vidare resa till Stockholm etc. För det andra Rv 40 som sträcker sig i sin förlängning mellan Göteborg och Stockholm, binder ihop Sveriges två största städer. Linje 200 och 100 gör det möjligt att nå Högskolor och Universitet i Jönköping, Borås och Göteborg.

Noterar att i ett större perspektiv har vi en närhet, genom vårt vägnät tre viktiga noder för transportsektorn, Göteborgs Hamn, Landvetter-, Säve- samt Axamo flygplatser. Här rör sig årligen ett antal tusen människor på semesterresor via flyg eller båt i detta område, vi rör på oss mer än någonsin runt om i världen. När det gäller transportsektorn rör det sig mycket gods utmed Rv 40 och här är det standarden på vägen som är av avgörande betydelse. Jag tror inte på utbyggnaden av Rv 40 till motorväg om man inte lägger kraft på att binda ihop Sverige, Stockholm med Göteborg, dvs att bygga klart sista biten mellan Ulricehamn och Jönköping, det förbättrar för transportsektorn och är tillväxtskapande.

En annan viktig faktor är vi politiker som fattar beslut blir informerade om vad som sker, vad som är på gång och att besluten håller ihop ekonomin och kommunen. Ser man det nationellt och globalt är ekonomin och att hålla ihop sina länder en viktig faktor för tillväxt, i annat fall sprider sig oron och hämmar tillväxten i ett större sammanhang. Ulricehamns kommun ska i planarbete vara längre fram i tillväxtarbetet, avseende områden för boenden och industriområden, här är det viktigt att man ställer i ordning områdena med infrastruktur avseende bredbandsnät, V A- och elnät, vägar, busshållplatser, etc.

Industriområdena bör utvecklas norr- och österut, boendeområden bör utvecklas söder- och västerut. Det om kommunen i ett övergripande perspektiv.

Ulricehamns stad ska utvecklas till ett nav för service. I utvecklingen av de framtida infrastruktursatsningarna som det arbetas och planeras för, dvs Rv 40 hela vägen till Jönköping och Götalandsbanan mellan Stockholm och Göteborg måste vi Ulricehamnare inse att det är av vikt att stärka centralorten i och med att vi blir mer rörliga i vårt beteende. Rent historiskt, har man inte stärkt sin kommundel utan lämnat den och tagit samhällsservicen från annat håll vilket resulterat i att man fått lägga ned lanthandeln, posten och banken i kransorterna. Idag har vi en utpendling av arbetskraft på ca 3 500 individer per år, förbättrar vi infrastrukturen och därmed pendlingsförutsättningarna kommer denna att öka ytterligare, vilket utgör en riskfaktor för serviceutbudet i Ulricehamn.

Stadsbiblioteket bör med fördel lokaliseras så det skapas flöden i centrala Ulricehamn, detta är stadsutveckling och med en koppling till vårt kulturella torg skapas en levande miljö, här kan en replik av den gamla kandelabern få en förnyad offentlighet. I detta perspektiv blir kommunen en aktör för att förstärka det projekt Köp- och Cityföreningen i Ulricehamn arbetar med, 25 000 kunder till år 2020. Det här är bra att näingslivet och kommunen utvecklar kommunen åt samma håll.

Vi måste inse att finns det möjliigheter, finns det också hot. Infrastruktursatsningar är en stark utvecklingsfaktor men rymmer också inom sig ett hämmande av tillväxten av den specifika orten, här måste man kommungemensamt enas om att ska vi vara attraktiva ska Ulricehamn bli stärkt i sin roll som tätort, men inte på bekostnad av landsbygden utan som en förutsättning för landsbygdens överlevnad.

Målet är satt i ett tillväxtmål, 25 000 invånare till år 2020 och detta för att stärka dels kundbasen för det serviceutbud som finns på Karlnäs, Storgatan och i Gällstad. Vi ska inte planera som om vi är ca 50 000 invånare, vi ska hålla ihop kommunen. Vi ska planera för att stärka handeln i Ulricehamn på de platser som nämnts ovan. Viktigt att vi leder Ulricehamn in i tillväxten och utvecklingen istället för tvärtom, att springa efter och lappa och laga blir panikartat. När förtätningen av centralorten genomförts kan man ta nya grepp i en fortsatt tillväxt och utveckling. Tillsammans steg för steg utvecklar vi vår kommun till att bli tillgänglig, nära och änmer attraktiv.

Jag förespråkar två parkeringsdäck i Ulricehamn, ett vid ICA och ett på Marknadsplatsen. Den utveckling som skett runt ICA krävs bättre parkeringsförutsättningar, vilket också stärker handeln i centrum. På Marknadsplatsen kan jag tänka mig att bygga ett parkeringsdäck över. I tre av de hörn som berör fastigheten kan man med fördel bygga tre flerfamiljshus vilket innebär att det är enklare för en aktör att få en ekonomisk bild på hela investeringen. Boende vid Marknadsplatsen kan rymma ett blandat boende, inte specifikt ett kategoriboende.

Bronäs, här ser jag en utveckling av boenden som dels rymmer flerfamiljshus samt eventuella enfamiljshus. I anslutning av Ätran förbereda en lagun där de boende kan äga/hyra en båtplats som är skyddad och skapar en attraktiv miljö i området. Detta innebär att bron över Boråsvägen måste förändras tillika den vid gång- och cykelbanan, så att båtar kan ta sig in och ut i Åsunden. Givetvis på ett sätt där en “strandpromenad” utmed Ätrans sträckning byggs med belysning, vilket binder samman Bronäs- med Järnvägsområdet utan några svåra trafiksituationer. Med fördel bör man bygga en rondell vid befintlig infart till Tegelbruksgatan och därigenom få en naturlig trafikplats med anknytning till Bangårdsgatan, vilket innebär att man förenklar trafiksituationen med färre anknytningar till Boråsvägen.

Grodparken, att Södra- och Norra Kullagatn  stängs av för trafik. Att trafik från Bogesundsgatan till Boråsvägen stängs av. Vid början av Storgatan från Boråsvägen görs en stor vändplats med parkeringar för handikappade för att skapa tillgänglighet till servicen runt Grodparken. Vid Lilla Torget kan det med fördel byggas ett flerfamiljshus. Trafiken på Sturegatan kommer vara fortsatt öppen för trafik. Fastigheten där STUBO har sina kontor kan med fördel byggas om och förstärka Kullens boendekategori.

Stureparken, här ser man över och klipper träden samt kortar ner trädkronorna på ett attraktivt sätt. Man kan också med fördel utveckla Stureparken för ett kulturellt sammanhang t ex friluftsscen.

Att i framtiden bygga ut Sim- och Sporthallen till en evenemangsarena där anläggningen täcker det behov av tider som skolidrotten och de olika föreningarna påtalar, här finns inget utrymme för andra kategorier av idrottsutövare. En utveckling av Simhallen med fler banor med fler attraktioner för barn och ungdomar. En utveckling av Sporthallen där man kan ha mässor, evenemang, skolavslutningar och andra tillställningar i framtiden.

Utveckla ett attraktivt boendeområde vid Herralyckan, blandat med fler- och enfamiljsboenden. Borgmästarhagen, Rv 40, Jönköpingsvägen upp till “Hössnakorset”, skapa attraktiva boendmiljöer utifrån förutsättningen med den härliga topografin.

Med gräns Sträckåsvägen, väg 157 och gamla Marbäcksvägen kan man utveckla attraktiva boendemiljöer med fortsättning från Skottek till Sjö Gunnarsbo, med härliga exklusiva fastigheter. Ulricehamn med utveckling av boendemiljöer till Marbäck stärker upp och kan vara utvecklande för denna kransort, stärker landsbygdsutvecklingen.

Villastaden, området vid f d handelsträdgården kan med fördel göras om till både flerfamiljshus samt enfamiljshus, vid Brunns trafikplats kan man göra områden för boenden på båda sidor av Rv 40. Utveckling av området vid Åsabacken turistiskt eller ett åretrunt boende med bryggor och möjligheter för turbåten.

Vi politiker har en skyldighet gentemot er kommunmedborgare att skapa de bästa förutsättnigar till att kunna värna kärnan i välfärdssamhället och då är det primära att tala om tillväxt och utveckling, att skapa förutsättningar att Ulricehamn med kransorter kan är en attraktiv etableringplats för företag, industri och logistikföretag, som skapar tryck på att attraktiva boendemiljöer är planerade, samt att politikerna håller ihop kommunen i en hållbar utveckling med en god ekonomi.

Boendenområden – Tillväxtstaden Ulricehamn mellan Jönköping och Borås

Det som följer har framförts på moderaternas gruppmöten och det är av yttersta vikt att signalera sin syn på inriktningen av besluten, hur man löser konsekvenserna som uppkommer efter besluten.

Samt strategin som är tänkt för att lösa investeringsbehoven som uppkommit efter besluten, är viktigt att kommunicera, allt för att väljarna ska förstå besluten i sin helhet.

Ulricehamn är en ort som ligger mellan Borås och Jönköping, Handelshögskolan i Jönköping har i utredning uttalat att det är positivt för regionen och Ulricehamn när de resterande 4,5 milen mellan Ulricehamn – Jönköping byggs ut till fyrfältsväg.

Detta öppnar också staden och den växer i sin sträckning söderut utmed sjön Åsunden, från Ulricehamn till Marbäck.

I sammanhanget finns ett starkt kollektivstråk (209) som servar landsbygden och Ulricehamn.

Det som saknas är att vi bör lyfta en planberedskap och ett planarbete som ligger i fas med kommunens och stadens utveckling i förhållande till målet avseende befolkning.

Här ser jag en möjlig samt efterfrågad utveckling av boendeområden med gräns – Tre Rosors väg – Grönahögsvägen –– Gamla Marbäcksvägen – Marbäck.

Här kan man med fördel planera för fastigheter som kan utvecklas till t ex hästgårdar, större villafastigheter, flerfamiljsfastigheter, där man i fastighetsplaneringen använder topografin i området för att området både blir spännande och attraktivt. Genom kommunens topografiska samt geografiska förutsättningar binder vi ihop samhället och använder fastigheter inom den kommunala verksamheten på ett konstruktivt sätt, i sammanhanget Marbäcks skola.

Eleverna i Marbäcks skola kommer att söka sig in till Ulricehamns skolor.

Ulrica- och Bogesundsskolan, är inte förberedda på detta, vad jag kan förstå utifrån information.

Områden för boende måste stämma med det övergripande målet 2020, 25 000 invånare, samt hur vi använder de kommunala resurserna, slutsats – inga boendeområden, ingen befolkningsökning -.

                                      

Vi går en intressant framtid till mötes och framtiden ligger närmare än vad man tror

Ena dagen är det så, den andra är det så, frågan uppstår, vad är den ideala vägen?

Politiskt, vad vill man, vad vill man uträtta, vad har man skapat och vad vill man skapa?

(S)     13 mandat

(V)      2 mandat

(SD)   3 mandat

(C)    10 mandat

(MP)  3 mandat

(FP)   4 mandat

(KD)  3 mandat

(M)   11 mandat

Politik är det omöjligastes konst.

Vad sker i ett skapande av en struktur, tänker alla utifrån den karta som enskild eller enskilda person/er tänkt. Eller finns andra tänkbara lösningar som uppkommer under vägen till lösningen, ja, vem vet.

Om vi leker med tanken att (C) och (MP) kan tänka sig gå ihop i ett samarbete, med både mandat och röstetal, vad händer då?

Vem har växt sig starkast i det läge kommunen står i just nu, är det (S). Varför har man då bjudit in till den dansen?

Om man t ex tagit beslutet angående skolstrukturen, bortsett från den ståndpunkt som (C) haft och fått majoritet i sakfrågan, vad är problemet. Därefter, fortsatt att arbeta i ett alliansstyrt Ulricehamn, tänk vad det skulle göra det enklare för väljaren.

Är det så att en borgligt ledd kommun gör skillnad?

Lek med tanken att (C) i samarbete med (MP) begär att få oppositonsrådets position, vad händer då?

Måste (S) och (V) alliera sig tydligare och vad vill (V) ha ut av det, och vad får (S) utifrån hela frågeställningen, visst är det intressant?

I det här läget väcks många frågor, först – vem är den starkaste parten?

Den som har en avvaktande inställning till sakfrågan – Den som kräver att alla ska ha samma åsikt i sakfrågan – Den som ger möjlighet att en avvikande mening i sakfrågan – vem är starkast?

Varför skapar man frågor, så enkla, att en ocean av förutsättningar väller fram.

Kan det trots allt vara så att den som sitter med Svarte Petter i valet 2014 till slut, utifrån den situation som tillskapats är (S), eller har de i sin strategi räknat rätt och räknat hem sakfrågan och styrka?

Eller vet någon hur oppositionen tänker, eller tänker de som de säger, eller har de sagt allt de tänkt, var finns i så fall (S)-korten att spela ut i en förhandling, men visst är det intressant?

Ett råd till alla stressade människor: Om det är kaos, (tecknet för kaos i japanskan, betyder möjligheter), så öppnar sig bara möjligheter, dvs med nya förutsättningar.

 

 

 

 

Ett tal som pekar var då – väcker?

Blir fundersam om Herr Löfven varit i Stockholm på senare tid. Varför, jo, byggs det mer så stannar hela Stockholm och då fungerar inget i stan.

 

När det gäller satsningen som ska revolutionera arbetsmarkanden, dvs avlastning av andra sjukveckan, en kostnadssänkning för vissa företag med 1,5 miljarder.

 

Men Herr Löfven nämner inte att man ska öka kostnaderna för företagen, för att anställa unga med 25 miljarder, men ”det väljer man av ideologi och erfarenhet”. Därtill utifrån den svenska exportmarknaden stimulerar man de små exportföretagen med 100 miljoner.

 

Då ställer man frågan, hur tänker man här?

 

Herr Löfven ger stöd åt de regeringsår alliansen styrt ett Sverige som går bra och växt sig starkt och med en fortsatt stark export. Den är till 60 procent riktad till EU-länder, som vissa av dem ingår i den ekonomiskt tyngda EURO-zonen, intressant.

 

Orosmolnen för Sverige, på den himlen är en stark krona och ett högt ränteläge.

 

Herr Löfven lyfter fram att alliansen stängt ned ambassader i tillväxtländer, men nämner inte att (S) tillsammans med (SD) röstade för en bantad budget med 300 miljoner, det får konsekvenser och närvaro i dessa länder blir lidande.

 

Här kommer också eftertankens kranka blekhet i fatt samt knackar på dörren, utifrån principen orsak och verkan.

 

Herr Löfven stödjer också alliansregeringen i att kunskapsskolan ska prioriteras istället för den av (S) tidigare prioriterade fumskolan, här är det bra att (S) rest sig.

 

För Herr Löfven – MED KUNSKAP BYGGER VI I ALLIANSEN SVERIGE – välkommen på tåget.

 

Herr Löfven lyfter fram exportindustrins förutsättningar och då finns inte Västsverige i det Sverige som Herr Löfven talar om.

Här har (S) satt sig i knät på (MP) och lyfter fram E20 som är ett transportstråk tillika E4/R40.

Att E20 utifrån (MP) prioritering ska fortsättningsvis vara 2+1 väg istället för 2+2 väg, en basal fråga för näringslivet i Sverige, hur kan de nå de noder där utskeppning kan ske, och som industrin så väl behöver?

 

Två starka och viktiga transportstråk är E20 och E4/R40, till och från Stockholm – Göteborg, utmed dessa stråk når man Jönköpings Airport, Landvetter flygplats och Göteborgs Hamn. I detta sammanhang har Stockholm sina noder för utskeppning.

 

I denna fråga vaknade inte Herr Löfven.

Men som upplysning, med fungerande infrastruktur lyfter vi Sverige och skapar förutsättningar till att öka både tillväxt och utveckling i hela landet, vi binder ihop Sverige.

 

Politikens uppgift är att skapa förutsättningar, öppna en väg för individens tanke till att bli delaktig i samhällets utveckling samt för att göra den möjlig.

 

NEJ, alliansregeringen står för en bredare lösning som binder ihop Sverige och skapar förutsättningar att Sverige är starkt