Ulricehamn saknar ett starkt regeringsalternativ

(S) i Ulricehamns kommun springer sina yviga vägar.
Frågan är vad deras syfte är med att stundom påtala att det är ett gott samarbete. Frågan som uppkommer, på vems bekostnad. (S) företrädare skriver i UT 2013-02-26 att ”Partilojaliteten kostar Ulricehamn två miljoner”.
Förståelsen att Kommun Sverige omfattar 290 kommuner saknas i den riktade kritiken och att förutsättningarna är explicit för varje kommun, det är en avsaknad hos den tillskrivne strategen.
Vet inte hur det ser ut internt inom (S), men senast i frågan skolstrukturen, så gjorde (S) ett bondeoffer, en förespråkare lämnade på grund av utvecklingen inom (S).
Det är inte bekräftat, men det är inte partipiska som gäller, det är ett historiskt gissel som viner över ryggarna i de olika frågorna.
Inom moderaterna har vi högt i tak enligt våra stadgar, själv, efter att ha meddelat gruppen, lade undertecknad fram ett eget budgetförslag, för jag stödde inte en skattehöjning inför budgetåret 2012.
Grunden var att det fanns ett behov av en genomlysning av ekonomistyrningen, förvaltningen och bolagsstrukturen, utifrån ett koncernperspektiv i Ulricehamns kommun.
I skolstrukturfrågan lade en moderat fram ett genombrytande yrkande, om avslag i frågan, vad som händer vidare, vet vi inte.

Att (S) i varje fråga utser regeringen som ansvarig, istället för att ta det ansvar man tillskapat sig i den vågmästarroll man idag innehar i Ulricehamns kommun, finns här mycket mer att önska.
Är det alltid andra som bär ansvar om resurser saknas, eller är det en blockering utifrån vågmästarrollen?

Det visar att det inte finns ett starkt regeringsalternativ, som i valet 2014, kan ta över och genom ekonomistyrning skapa förutsättningar för stabilitet, tillväxt och utveckling i Ulricehamns kommun.

Här visar också oppositionen att man inte kan samla sig och skapa ett regeringsalternativ, där tidigare (MP) föll ur och nu senast (V).
För att (S) ska få ett egenvärde på den politiska arenan måste man söndra för att härska.

Förutsättningarna som undertecknad ser det, är att allianspartierna startar ett arbete, som måste börja från dags dato.

Det gäller förhandlingar om och runt politiska sakfrågor som ska ligga till grund för ett handlingsprogram.

I detta arbete skapas förutsättningar och trygghet i det politiska arbetet, där förhållandet, förtroendet samt relationen mellan allianspartierna återskapas och stärks inför valet 2014.

Carljohan Molander (M)

Infrastruktur – boende – motorväg

Med glädje möts jag av informationen av att det första spadtaget är taget för den sista delen av R40, men i det stora perspektivet mister man bilden av att Sverige är större än Västragötalandsregionen.
Man får vara hur lyrisk som helst, men om det är bra att binda ihop regionen i detta fall Ulricehamn med Borås och Göteborg för att bilda en större arbetsmarknadsregion med motorväg.
Då, ställs frågan om R40 i förhållande till den arbetsmarknadsregion som ligger österut, Jönköpings Län hur förhåller vi oss till den.
Politik är uppdelat i kommuner, regioner och stat.
Det är viktigt att som politiker, se mer än sin egen täppa.
Sverige är i behov av en ständig utveckling och utbyggnad av infrastrukturen, när det gäller fyrfältsvägar (motorvägar), järnväg, flyg, hamn och sjöfart.
Vi är ett land som är ett starkt exportberoende och med fungerar infrastrukturstråk så stärks vår exportindustri, tillika den inhemska arbetsmarknaden.
Har sagt det förut och lyfter denna fråga igen.
Att med ett enkelt grepp, skylta vägen för godstransporter via både E20 och R40/E4 från Västragötalandsregionen till Stockholm och vise versa.
Detta innebär att behovet att ta sig genom hela Stockholm, för att leverera gods till den östra eller västra delen av vår huvudstad, reduceras och trafikmiljön i huvudstaden blir bättre.
När det gäller R40 minns jag min tidigare partikollega, vän, tyvärr bortgångne Lars Dahléns visionära arbete och den energi han lade ned i fråga.
Tittar vi på Västragötalandsregionen är det nio stråk och noder som är viktiga att de fungerar i sammanhanget Västragötalandsregionen, och det är Göteborgs Hamn, Sjöfarten, Landvetter, R40/E4, Jönköpings Airport, Västra Stambanan, E20 och E6.
Analyserar man dessa nio faktorer i ett nationellt sammanhang ser man vikten av att alla dessa faktorer fungerar utifrån den samlade godshantering som just Göteborgs Hamn hanterar in/ut ur landet under ett verksamhetsår. Tillika godstransporter som går via Jönköpings Airport och Landvetter flygplats.
Fungerar transportstråken i förhållande till dessa utskeppningspunkter vad det gäller gods, växer Västragötalandsregionen och exportindustrins förutsättningar utvecklas.
Västsverige stärks, arbetsmarknaderna blir större och vårt gemensamma nationella intresse utvecklas.
Till detta kommer en god planering för bostäder av olika slag hyresrätter, bostadsrätter och villor.
Det kräver i sin tur en framförhållning avseende planerade boendeområden.
Låt oss inte slå oss till ro och vänta in 2016 där vi inviger en fyrfältsväg som missar målet, genom att inte nå ända fram, det vill säga, R40 resterande sträcka, ca 4,5 mil 2+1 väg till Jönköping.

Carljohan Molander (M)

Skolstrukturerna

Oavsett vilken falang man stödjer så är det alltid utifrån hur förslagen ser ut och hur de levereras som kan ge stöd för ett genomförande.
Nu står vi här med mössan i hand och alla undrar, hur kommer det att gå, ja säg det.

Förslag från (S), jag säger då de, vad är det som säger att man ska behålla en skola, utreda en annan och avveckla en tredje, är inte det lite krystat, vad är det man vinner på ett sådant beslut. Det var ju klockrent för bara någon vecka sedan att tre skolor skulle läggas ned, det svänger på toppen.

Vad kan man göra i det läge som har uppstått, kanske kan man skönja en osäker bild av underlaget.

Kanske kan man sakna en fullständig strategi i genomförandet.

Kankse kan man i ett sammanhang, inte se hur lösningarna på kärnfrågan ska lösas, frågan håller inte ihop.

Frågorna man ställer sig är – Hur gör vi nu – Tänk om – Kan vara så – Är det bra eller är det dåligt – ja säg det.

Läget är kaotiskt, vad jag kan notera.

Men lek med tanken – backa hela ärendet. Bygg ett beslutsunderlag som har fokus på Strategi – genomförandet – tidsplanen – konsekvensen -.

Passivitet är aldrig bra – aktivitet är att under alla omständigheter ska beslut genomföras, det är inte heller bra – aktivitet bör i det läge som nu har uppstått präglas av någon form av passivitet – där man ställer frågan i ett annat fokus utifrån en strategi som är bärande.

Oavsett vilket beslut som fattas i Kommunfllmäktige i denna fråga kan jag skönja att båda sidor har goda intentioner, bara man inte står där med ett populistiskt leende i sista ändan och resurserna inte räcker till.

Näringslivsfrågorna – säkrar välfärden

Näringslivsklimatet i kommunen måste bli bättre.

Företagandet är grundläggande för välfärden. Näringslivet skapar tillväxt och gör att det finns mer resurser att fördela.

Inte bara detta, en kommun med ett gott företagsklimat får ett positivt gensvar på befolkningsutvecklingen.

Det gäller att styra och leda den kommunala ekonomin, då vet man hur pengaflödet går, man når balans samt avsätter de resurser som skapar mervärde i kommunen.

Budget i balans är inget mål i sig, målet är att uppfylla den kommunala budgeten med kvalitativ verksamhet.

I budgeten framkommer viljan, visionen om de resurser som verksamheten ska fördela och driva verksamheten med och som utvecklar dess goda kvalité.

Sker avvikelser ska de vara underbyggda av konsekvensbeskrivningar som visar på orsak, åtgärd samt långsiktig lösning på avvikelsen.

Den största obalansen i en kommun är när kommunen hemfaller till att tro sig kunna göra allting själv.

Konkurrensutsättningen eller den s k utmaningsrätten skapar förutsättningar för att nå de tillväxtmål som kommunen ställer upp i ”God ekonomisk hushållning”

Konkurrensutsättningen ger ett positiva utfall, den höjer kvalitén och utvecklar den skattefinsierade välfärden.

För att konkurrensutsättningen ska fungera måste kommunen vara en professionell beställare.

Därtill är det viktigt att det är rimlig balans i upphandlingarna så att man inte slår undan förutsättningarna för mindre företagare att vara med.

Mitt i allt detta så är den viktigaste punkten ändå, attityden till näringslivet. Man kan inte säga att man har en positiv syn på näringslivet när man å andra sidan drar undan förutsättningarna och försvårar leveransförutsättningarna för dem. Det vill säga, genom strategisk analys utifrån kommunens storlek, kundunderlag, varuutbud, kundrörelser inom utbuder av den handel som finns i kommunen, ska logistik och infrastruktur stötta näringslivet

Att dra isär handeln skadar handeln både i det korta som i det långsiktiga perspektivet. Förutsättningen till utökad handel är att befolkningsmålet uppnås, då ökar kundunderlaget och grundförutsättningen till att handeln ska växa.

Kommunen måste leverera utifrån sin policy ang näringslivet, det skapar förtroende och goda förutsättningar att lyckas.

Nöjda medarbetare som utvecklas på sin arbetsplats är viktiga megafoner i marknadsföringen, en negativ personalpolitik som skapar rädsla i organisationen, ropar ut ett negativt budskap.

Nästa goda marknadsförare är kommuninvånaren.

Utifrån en god service, god kvalité i verksamheterna och en positiv personalpolitik som innebär att kommunen utvecklar en effektiv serviceanda, gör man det lilla extra, utifrån den trivseln som medarbetare i en tillåtande organisation äger.

Vi behöver inte s k ”uppfinna hjulet” en gång till – låt det goda flöda i organisationen – investera i medarbetarna – skapa förutsättningar till en god arbetsmiljö.

Om vi är en god arbetsgivare med god personalpolitik som har en strak serviceanda gentemot näringslivet – då kan vi bli, trots allt, bättre – och vi når goda resultat.

Om vi som kommun arbetar hårt för att bli bättre måste vi bli mer kommunikativa – vi kan inte passivt avvakta resultat – aktivitet är ledordet.

Fokus måste utgå från tillväxtmålen och hur vi når dit.

För stadens attraktionskraft måste logistiken fumgera – kollektivtrafik, transporter, personbiltrafiken – hela logistiken är viktig för ett samhälle ska fungera.

Här måste jag åter lyfta fram infrastrukturen – alla de branscher som är etablerade i kommunen måste få stöd av kommunen i fråga om infrastrukturen – fungerar inte denna så är det tomt i butikernas hyllor, varuutbudet blir begränsat och köpkraften lämnar staden.

Vidare är det viktigt att med förtroende fördela de resurser skattekollektivet anförtror den offentliga sektorn – en skattehöjning t ex tar mycket livskraft från den handel som kommunens politiker säger sig värna – här måste vi öka vår trovärdighet.

Om det mot all förmodan måste till en skattehöjning, skall den göra skillnad – efter en sådan åtgärd ska den kommunala ekonomin vara i balans – det är det som en skattehöjning innebär – att skapa förutsättningar till en stabilar offentlig ekonomi, blir det inte fallet är styrningen ineffektiv och resultatet blir ett minskat förtroende.

En kommunal effektiv organisation med uttalad serviceanda – utifrån en trovärdig personalpolitik – ger signaler till näringslivet, bygger det goda samhället, med de goda förutsättningarna och möjligheterna till ett positivt utfall av tillväxt och utveckling.

Jag vill vara med vill du!

Beredningen för lärande och schablonmässiga krav från partigrupperna att namnge tre skolor till nedläggelse.

Man ska göra sitt jobb – det är en skyldighet – men ibland kan man undra om underlaget stämmer. Beredningen för lärande fick från partigrupperna att vi skulle skriva in tre skolor i underlaget, som skulle läggas ned. Det var Marbäck, Vegby och Dalums skolor. I ett lagarbete så får man böja sig när man sitter i ett arbete med ett underlag som ingår i ett övergripande arbete.

I övrigt gäller följande, utdrag ur de moderata stadgarna som berör kommunfullmäktigegrupp.

Vid gruppsammanträde skall ledamot i förekommande fall klart redovisa avvikande mening. Beslutar gruppen att rekommendera partiets ledamöter att ta viss ställning till ärende, skall ledamot som ämnar hålla anförande eller rösta på sätt som icke överensstämmer med rekommendationen, anmäla detta senast vid gruppmötet före fullmäktiges sammanträde. Ledamot som icke är närvarande vid gruppmötet, ska i god tid före fullmäktigemötet anmäla avsikt att hålla sådant anförande eller rösta på sådant sätt till ordföranden.

För några veckor sedan fick jag ett underlag till mig där det visade sig, specifikt om en skola. Prognosen som var framskriven, vet inte vem som styrt den visade på 77 elever. När man senare granskade och analyserade grunderna och matrialet en gång till, visade utfallet på en avvikelse i sammanhanget, på en hel klass! Det visade + 20 elever, ett utfall på 97 elever i samma skola.

Visst är det svårt att göra prognoser.

Men ärligt talat, vad pysslar man med, på vilka underlag driver och fattar man besluten och hur kommer det att se ut efter beslutet.

Måste något göras trots detta. ja så är det! Men besluten i framtiden måste ligga närmare sanningen och bära en historia om hur lösningarna ska gestalta sig – det ger trovärdighet

Ulricehamn en kommun med och i framtiden

 

Vi kan alla gå och fundera på vad som händer, vad som kommer att ske och varför det eller det händer och varför allt blir som det blir, detta är människans frågor runt och i livet.

Vi, Ulricehamns kommun, har som mål att bli 25 000 invånare till år 2020, och det är bra, det är alltid bra med tillväxtmål. Men det är resan dit som är viktig, hur ställer jag min färd? För min egen del tror jag att det är viktigt att titta inåt innan man tittar utåt. Det är så i livet också, vad vill jag, vad vill jag jobba med och hur vill jag utvecklas. Applicerar jag dessa frågor på Ulricehamns kommun börjar resan där vi befinner oss, vart vill vi, hur formar vi staden och kommunen och hur vill jag att staden och kommunen utvecklas.

Först och främst vår geografi är den unik, absolut inte. Inom en tiomilaomkrets ligger ett antal kommuner med samma förutsättningar, t ex Göteborg, Jönköping, Borås, Svenljunga, Tranemo etc. Tittar jag utifrån miljön är det samma sak, tittar jag på verksamheterna inom välfärdens kärna är det samma, så det är inte lätt att föra fram olika faktorer som man initialt ser som tillväxtskapande i kommunsverige, det blir mer ett mervärde för det som är avgörande.

Ser vi på vår kommun har vi två viktiga grundläggande faktorer och det är att man kan åka från och till våran kommun och vi har Åsunden men detta är inte heller så unikt i kommun Sverige. Först och främst Rv 157 och 46, mellan Falköping och Tranemo, denna linje måste förstärkas ytterligare. Kollektivtrafiken i detta avseende kopplar ihop vår möjlighet till att resa. Linje 900 gör det möjligt att nå Högskolan i Skövde inom rimlig tid, en faktor som ökar attraktionen till högre studier. Linje 900 öppnar också upp för vidare resa till Stockholm etc. För det andra Rv 40 som sträcker sig i sin förlängning mellan Göteborg och Stockholm, binder ihop Sveriges två största städer. Linje 200 och 100 gör det möjligt att nå Högskolor och Universitet i Jönköping, Borås och Göteborg.

Noterar att i ett större perspektiv har vi en närhet, genom vårt vägnät tre viktiga noder för transportsektorn, Göteborgs Hamn, Landvetter-, Säve- samt Axamo flygplatser. Här rör sig årligen ett antal tusen människor på semesterresor via flyg eller båt i detta område, vi rör på oss mer än någonsin runt om i världen. När det gäller transportsektorn rör det sig mycket gods utmed Rv 40 och här är det standarden på vägen som är av avgörande betydelse. Jag tror inte på utbyggnaden av Rv 40 till motorväg om man inte lägger kraft på att binda ihop Sverige, Stockholm med Göteborg, dvs att bygga klart sista biten mellan Ulricehamn och Jönköping, det förbättrar för transportsektorn och är tillväxtskapande.

En annan viktig faktor är vi politiker som fattar beslut blir informerade om vad som sker, vad som är på gång och att besluten håller ihop ekonomin och kommunen. Ser man det nationellt och globalt är ekonomin och att hålla ihop sina länder en viktig faktor för tillväxt, i annat fall sprider sig oron och hämmar tillväxten i ett större sammanhang. Ulricehamns kommun ska i planarbete vara längre fram i tillväxtarbetet, avseende områden för boenden och industriområden, här är det viktigt att man ställer i ordning områdena med infrastruktur avseende bredbandsnät, V A- och elnät, vägar, busshållplatser, etc.

Industriområdena bör utvecklas norr- och österut, boendeområden bör utvecklas söder- och västerut. Det om kommunen i ett övergripande perspektiv.

Ulricehamns stad ska utvecklas till ett nav för service. I utvecklingen av de framtida infrastruktursatsningarna som det arbetas och planeras för, dvs Rv 40 hela vägen till Jönköping och Götalandsbanan mellan Stockholm och Göteborg måste vi Ulricehamnare inse att det är av vikt att stärka centralorten i och med att vi blir mer rörliga i vårt beteende. Rent historiskt, har man inte stärkt sin kommundel utan lämnat den och tagit samhällsservicen från annat håll vilket resulterat i att man fått lägga ned lanthandeln, posten och banken i kransorterna. Idag har vi en utpendling av arbetskraft på ca 3 500 individer per år, förbättrar vi infrastrukturen och därmed pendlingsförutsättningarna kommer denna att öka ytterligare, vilket utgör en riskfaktor för serviceutbudet i Ulricehamn.

Stadsbiblioteket bör med fördel lokaliseras så det skapas flöden i centrala Ulricehamn, detta är stadsutveckling och med en koppling till vårt kulturella torg skapas en levande miljö, här kan en replik av den gamla kandelabern få en förnyad offentlighet. I detta perspektiv blir kommunen en aktör för att förstärka det projekt Köp- och Cityföreningen i Ulricehamn arbetar med, 25 000 kunder till år 2020. Det här är bra att näingslivet och kommunen utvecklar kommunen åt samma håll.

Vi måste inse att finns det möjliigheter, finns det också hot. Infrastruktursatsningar är en stark utvecklingsfaktor men rymmer också inom sig ett hämmande av tillväxten av den specifika orten, här måste man kommungemensamt enas om att ska vi vara attraktiva ska Ulricehamn bli stärkt i sin roll som tätort, men inte på bekostnad av landsbygden utan som en förutsättning för landsbygdens överlevnad.

Målet är satt i ett tillväxtmål, 25 000 invånare till år 2020 och detta för att stärka dels kundbasen för det serviceutbud som finns på Karlnäs, Storgatan och i Gällstad. Vi ska inte planera som om vi är ca 50 000 invånare, vi ska hålla ihop kommunen. Vi ska planera för att stärka handeln i Ulricehamn på de platser som nämnts ovan. Viktigt att vi leder Ulricehamn in i tillväxten och utvecklingen istället för tvärtom, att springa efter och lappa och laga blir panikartat. När förtätningen av centralorten genomförts kan man ta nya grepp i en fortsatt tillväxt och utveckling. Tillsammans steg för steg utvecklar vi vår kommun till att bli tillgänglig, nära och änmer attraktiv.

Jag förespråkar två parkeringsdäck i Ulricehamn, ett vid ICA och ett på Marknadsplatsen. Den utveckling som skett runt ICA krävs bättre parkeringsförutsättningar, vilket också stärker handeln i centrum. På Marknadsplatsen kan jag tänka mig att bygga ett parkeringsdäck över. I tre av de hörn som berör fastigheten kan man med fördel bygga tre flerfamiljshus vilket innebär att det är enklare för en aktör att få en ekonomisk bild på hela investeringen. Boende vid Marknadsplatsen kan rymma ett blandat boende, inte specifikt ett kategoriboende.

Bronäs, här ser jag en utveckling av boenden som dels rymmer flerfamiljshus samt eventuella enfamiljshus. I anslutning av Ätran förbereda en lagun där de boende kan äga/hyra en båtplats som är skyddad och skapar en attraktiv miljö i området. Detta innebär att bron över Boråsvägen måste förändras tillika den vid gång- och cykelbanan, så att båtar kan ta sig in och ut i Åsunden. Givetvis på ett sätt där en “strandpromenad” utmed Ätrans sträckning byggs med belysning, vilket binder samman Bronäs- med Järnvägsområdet utan några svåra trafiksituationer. Med fördel bör man bygga en rondell vid befintlig infart till Tegelbruksgatan och därigenom få en naturlig trafikplats med anknytning till Bangårdsgatan, vilket innebär att man förenklar trafiksituationen med färre anknytningar till Boråsvägen.

Grodparken, att Södra- och Norra Kullagatn  stängs av för trafik. Att trafik från Bogesundsgatan till Boråsvägen stängs av. Vid början av Storgatan från Boråsvägen görs en stor vändplats med parkeringar för handikappade för att skapa tillgänglighet till servicen runt Grodparken. Vid Lilla Torget kan det med fördel byggas ett flerfamiljshus. Trafiken på Sturegatan kommer vara fortsatt öppen för trafik. Fastigheten där STUBO har sina kontor kan med fördel byggas om och förstärka Kullens boendekategori.

Stureparken, här ser man över och klipper träden samt kortar ner trädkronorna på ett attraktivt sätt. Man kan också med fördel utveckla Stureparken för ett kulturellt sammanhang t ex friluftsscen.

Att i framtiden bygga ut Sim- och Sporthallen till en evenemangsarena där anläggningen täcker det behov av tider som skolidrotten och de olika föreningarna påtalar, här finns inget utrymme för andra kategorier av idrottsutövare. En utveckling av Simhallen med fler banor med fler attraktioner för barn och ungdomar. En utveckling av Sporthallen där man kan ha mässor, evenemang, skolavslutningar och andra tillställningar i framtiden.

Utveckla ett attraktivt boendeområde vid Herralyckan, blandat med fler- och enfamiljsboenden. Borgmästarhagen, Rv 40, Jönköpingsvägen upp till “Hössnakorset”, skapa attraktiva boendmiljöer utifrån förutsättningen med den härliga topografin.

Med gräns Sträckåsvägen, väg 157 och gamla Marbäcksvägen kan man utveckla attraktiva boendemiljöer med fortsättning från Skottek till Sjö Gunnarsbo, med härliga exklusiva fastigheter. Ulricehamn med utveckling av boendemiljöer till Marbäck stärker upp och kan vara utvecklande för denna kransort, stärker landsbygdsutvecklingen.

Villastaden, området vid f d handelsträdgården kan med fördel göras om till både flerfamiljshus samt enfamiljshus, vid Brunns trafikplats kan man göra områden för boenden på båda sidor av Rv 40. Utveckling av området vid Åsabacken turistiskt eller ett åretrunt boende med bryggor och möjligheter för turbåten.

Vi politiker har en skyldighet gentemot er kommunmedborgare att skapa de bästa förutsättnigar till att kunna värna kärnan i välfärdssamhället och då är det primära att tala om tillväxt och utveckling, att skapa förutsättningar att Ulricehamn med kransorter kan är en attraktiv etableringplats för företag, industri och logistikföretag, som skapar tryck på att attraktiva boendemiljöer är planerade, samt att politikerna håller ihop kommunen i en hållbar utveckling med en god ekonomi.

Boendenområden – Tillväxtstaden Ulricehamn mellan Jönköping och Borås

Det som följer har framförts på moderaternas gruppmöten och det är av yttersta vikt att signalera sin syn på inriktningen av besluten, hur man löser konsekvenserna som uppkommer efter besluten.

Samt strategin som är tänkt för att lösa investeringsbehoven som uppkommit efter besluten, är viktigt att kommunicera, allt för att väljarna ska förstå besluten i sin helhet.

Ulricehamn är en ort som ligger mellan Borås och Jönköping, Handelshögskolan i Jönköping har i utredning uttalat att det är positivt för regionen och Ulricehamn när de resterande 4,5 milen mellan Ulricehamn – Jönköping byggs ut till fyrfältsväg.

Detta öppnar också staden och den växer i sin sträckning söderut utmed sjön Åsunden, från Ulricehamn till Marbäck.

I sammanhanget finns ett starkt kollektivstråk (209) som servar landsbygden och Ulricehamn.

Det som saknas är att vi bör lyfta en planberedskap och ett planarbete som ligger i fas med kommunens och stadens utveckling i förhållande till målet avseende befolkning.

Här ser jag en möjlig samt efterfrågad utveckling av boendeområden med gräns – Tre Rosors väg – Grönahögsvägen –– Gamla Marbäcksvägen – Marbäck.

Här kan man med fördel planera för fastigheter som kan utvecklas till t ex hästgårdar, större villafastigheter, flerfamiljsfastigheter, där man i fastighetsplaneringen använder topografin i området för att området både blir spännande och attraktivt. Genom kommunens topografiska samt geografiska förutsättningar binder vi ihop samhället och använder fastigheter inom den kommunala verksamheten på ett konstruktivt sätt, i sammanhanget Marbäcks skola.

Eleverna i Marbäcks skola kommer att söka sig in till Ulricehamns skolor.

Ulrica- och Bogesundsskolan, är inte förberedda på detta, vad jag kan förstå utifrån information.

Områden för boende måste stämma med det övergripande målet 2020, 25 000 invånare, samt hur vi använder de kommunala resurserna, slutsats – inga boendeområden, ingen befolkningsökning -.

                                      

Storytelling keep going on ……..

Man tar del av olika reflektioner och tankar oavsett vad de gäller, det intressanta är, hur man utifrån ganska stor informationsmassa gör enkla subjektiva bedömningar av händelser, upplevelser och ståndpunkter.

Det intressanta är har man grundat sin sakäga i en objektiv analys eller sprungit ärende.

Vad jag har förstått så samlar sig (S) rejält inför valet 2014 och det gör alla partier. Det som kommer till mig är att nu ska det bedriva(s) politik. Nu kan man vifta bort detta som om det inte vore en sanning, men det är upp till var och en.

Nu sitter vi här i Ulricehamn med ett minioritetsstyre, med 18 mandat på handen mot 31 mandat, frågan är förlitar man sig på (S) 13 mandat eller på att de som man inte har förtroende för (C) ändå ska rösta ”rätt” för det är ett borgligt parti, det innebär att man har förtroende för dem, intressant.

Vem äger då spelplanen, ja, man får räkna, analysera och komma tillslutsats.

Vad vill då (S) man kan undra för det är tyst, det de vill är att komma till regeringsmakten var den än uppkommer eller skapas, vill de göra det nu eller vid valet 2014, det är frågan.

Vilket värde har då pragmatismen som hållning? Man får saker gjorda med minsta gemensamma nämnare, men man går miste om andra värden.

Vad innebär det att vara sammarbetsvillig och pragmatisk, samtidigt som man har direktiv att profilera sig. Detta för att visa fram ett alternativt politiskt spår, man undrar. Kommer bakslaget nu eller vid valet 2014?

Tror man att man ser allt efter de knapphändiga analyser man gör, eller är det en subjektiv storytelling, som lägger saker tillrätta? För vem, vem vet.

När man följer den s k pragmatiska andan från (S), ser man genomslag av att man väntar tills (m)an blottar ryggen, detta är bara en kommun som gör samma utspel, i Ulricehamn driver man samma tes.

Den retoriska poängen som (S) använder är att utveckling kostar och så finns helt plötsligt hur mycket resurser som helst, spenderbyxorna åker på, men vem tar då ansvar för den ekonomiska politiken.

Anders Borg, Sveriges finansminister, skapar genom att hålla i tömmarna, ett reformutrymme i den svenska välfärdskärnan. Det är inget som ramlar över en, det är ett hårt arbete som ligger bakom. Ett tydligt fokus som skapar förutsättningar till det reformutrymme som kommer visa sig i höstbudgeten 2012 som har bäring på valet 2014.

Arbetslinjen har skapat ett större skatteutfall till kommunerna. Att skylla på bristande resurser, när man (s)jälv driver på att man ska spendera mer än vad man har, genom att driva tesen att utveckling kostar. Detta är inte trovärdigt.

Vad är då den pragmatiska hållningen värd, blir man förd mot skattehöjningsstupet, där det inte finns någon återvändo, eller kan man i sammanhanget se vilka resurser som moderbolaget Ulricehamn Stadshus AB rymmer, genom att se över hela koncernen.

(S) har på kort sikt genom ett idogt arbete åstadkommit en skattehöjning med en moderatledd allians samt att samma allians splittras och går skillda vägar. Då har ens syften nått vägs ände, nu kommer nästa fråga upp på dagordningen.

Vad vill (S) med sin strävan, vara den ständiga tvåan, sitta i opposition och vara samarbetsvillig och pragmatisk. Ponera att det sker en förändring, tror vi att den pragmatiska och samarbetsivern står fast. Är det enskild person som utgör ett parti eller är det en grupp, en grupp som får signaler som ska omformas till att stämma med de lokala förutsättningarna.

Den som lever får se, men att gå i ok med oppositionen innebär att taktkänslan och ideologin tappar sitt värde.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Syndabocken får ha starka skuldror

Läser artiklar och noterar att det finns många vägar in i olika frågor. Det verkar som om de som går in i en fråga istället för att lösa problem i sakfrågorna försöker hitta någon som är/blir syndabock, ibland även kallad Svarte Petter.

Den fråga som jag ställer mig är om man inte tror på det man iscensätter? Tror man inte på de frågor som man lyfter upp till beslut? Tror man inte på de frågor som ska skapa tillväxt och utveckling? Varför lyfter man dem överhuvudtaget då?

Frågan som väcks är –  tror man på den riktning man slagit in på – men svaret finns någonstans i världsrymden, innan man planterat den i en god jordmån,vattnat och vårdar dess tillväxt.

–  –  –  –  –  –  –  –  –  –  –  –  –  –  –  –  –  –  –  –  –  –  –  –  –  –  –  –  –  –  –  –  –  –  –  –  –  –  –  –  –  –  –  –  –  –  –  –  –  –  –  –  –  –  –  –  –  –  –  –  –  –  –  –  –  –  –  –  –  –  –  –  –  –  –

I (C) valanalys efter 2010 års val gör partiet ett riktigt kardinalfel och visar fram en oförmåga. Många gånger gör man för enkla lösningar på sina egna interna problem. Bristen på den insikten att man börjar hos sig själv och därefter vidgar sökområdet med fokus på att lösa interna problem.

Centern bör med all tydlighet göra ett internt arbete istället för att leva kvar i arbetet att rikta sin vilsenhet mot andra. Det är för enkelt och banalt.

I artikeln ovan skriver författaren, ”För att illustrera detta: när Pär Granstedt valdes in i riksdagen 1973 hade Centerpartiet 25 procent i riksdagsvalet och när han slutade 1994 hade vi 7,6 procent”.

Medelvärdet idag 2012 utifrån de två mätningar i juli, ligger (C) inom ett väljarstöd på 3,8 procent och på åtta mätningar juni 2012på ett väljarstöd på 4,7 procent.

Centerns förenklade analys, där man utgår från en styrka alliansen, och kommer tillbaka, att samma styrka förtär landsbygdspartiet (C). Detta är en modell av begreppet cirkelbevis. Man utgår från en punkt, efter en dåligt genomförd omvärldsanalys kommer man tillbaka till sin valda utgångspunkt, tyck synd om dig. Detta med ett grumligt strategiskt sinne.

Nya Moderaterna

2002 gjorde vi moderater ett bottennapp på politiska arenan valet 2002, Bo Lundgren skattesänkningar, men från det har moderaterna gått en väg i och med förnyelse. En utveckling som har sin grund i att man lyssnar på folk i välfärdens Sverige och därigenom når man slutsatser Inga slutsatser som är för evigt klara över tid. Utan slutsatser som lägger grunden för ett starkt regeringsparti, ett parti som bär och utvecklar den kärna som utgör Svensk välfärd över tid.

Detsamma hände i Ulricehamn, vi lyssnade inte på väljarna lokalt och detta angående att bygga kulturhus på järnvägsområdet. Resultatet 2002 Ulricehamns Kommunfullmäktige vi drog slutsatser av det och började vårt arbete Ulricehamns moderaterna en resa.

Resan för oss moderater fortsätter och arbetet med att stärka förtroendet ytterligare pågår kontinuerligt. Var finns då slutet på förnyelsen, den lokala förankringen och de frågor som bär över tid, det finns inget slut på den resan. Läxan måste läras varje dag, år ut och år in.

Förtroende är en färskavara!

Ibland kan man uppfatta lite grus i maskineriet. Själv har jag inte mycket till övers för ageranden från (C) i sakfrågorna runt, Björkgården, Tvärreds affären, Brunn och Kölaby (Trädets) skolor, Nitta och Älmestad, pensionsavtal, Spridning av illasinnade rykten.

Oavsett ovan kan man inte grotta ned sig i (C) ställningstaganden, trots underlag som pekar på behovet, samordningen samt att forma nya förutsättningar till bärkraftiga strukturer in i Ulricehamns kommuns framtid.

Varför ska man lägga energi på något som inte ger något utfall i skolans måluppfyllelse? Det vittnar bara om avsaknad och rädsla för beslut som måste effektueras.

Moderaterna i Ulricehamn lyfter sig i sin position och visar vägen. Här utgör vi moderater en potential utifrån att vi är pålästa och vet vad som ryms bakom frågorna, med fokus på besluten.

 

Framtidens gymnasium

Funderar mer och mer på hur vi ska utveckla skolan och gymnasiet i Ulricehamns kommun.

Det största som kan ske är att grund och gymnasieskolan ser varandra och följer upp varandras problem, målskrivning och måluppfyllelse. Det jag noterar är att man ser inte varandra, vilket är ett måste om man ska utvecklas i sin verksamhet.

Det man saknar är självkritik och frågan vad gjorde jag för fel? Var gick vi fel med vår undervisningsmetodik? Vad hände med ambitionsnivån? Hur tänker grundskolan när det Individuella programmet är det största på gymnasieskolan?

Lyssnar gärna och läser Tomas Kroksmark och rekommenderar att andra tar in de reflektioner som han förmedlar, utifrån att våga tänka i andra banor.

Vi väljer att växla ned Ulricehamns gymnasieskola vilket jag ställer mig frågande till, varför? Hur har man tänkt? Utifrån, vad har man tänkt? Vilken kontext utgår man från? Vad vill man uppnå?

Den kritiska frågan är alltid svår att svara på, men det beror på att man inte sätter sig in i sakfrågan och ställer skolan i ett utvecklande perspektiv.

Jag har noterat att när man har tänkt färdigt och gått fram till beslut, då har man inte tänkt till, utan tagit ett snabbt beslut. Det leder till att man ställer nästa fråga, vad sysslar man med?

Varför är det viktiga i alla beslut som ska tas, att det går snabbt, ibland kanske för snabbt och därtill drabbas man av eftertankens kranka blekhet efter tagna beslut?

Vi måste börja se frågorna mer utifrån ett kontextuellt sammanhang, inte ett populärt mediasammanhang där man i avsaknad av frågans komplexitet inte vill förmedla frågans art och karaktär genom populistisk framställning av ”magra ben” till sin publik.

FAKTUM: Gymnasiets basala problem är underbyggda och skapade genom och av den lagstadgade grundskolans dåliga måluppfyllelse!

Innan jag går vidare vill jag belysa min reflektion.

Varflör lägger man ner Estetiska programmet, visst det sökande elevunderlaget var lågt. Men om man hade tankar att flytta Musikskolan där det i och för sig finns två utredningar om en eventuell flytt till gymnasiskolan. Utredning 1. är nedgrävd och bortglömd. Utredning 2 följer de antagna intentionerna och lyfts fram som inriktning, märkligt och avsaknad av kontext.

Begreppet Kulturskola har lanserats och en påtaglig iver, näst intill euforisk vilja att skapa denna företeelse och det är bra. Men varför håller man inte linjen, målet och visionen?

Estetiska programmet och Musikskolan lägger stark grund till att utveckla denna Kulturskola, men man faller inte på målsnöret, man orkar inte längre än till vattengraven.

Nog om det.

Framtidens gymnasium är avhängt om den lagstadgade grundskolan tar skollagen och läroplanen på allvar och inte faller till föga och söker bakdörrar att smyga ut ur, t ex socioekonomiska faktorer, resurser eller dåliga löner.

Mina tankar om framtidens gymnasium:

1.   Förskolan upp till Gymnasium ska koordineras.

a) Kunskapsmål

b) Betygskriterier

c) Kompetensutveckling med grund och fokus i kunskapsskolan

Detta innebär att från Föeskola till Gymnasium följer stadietrappsteg som gör att kunskapinhämtningen stimuleras hela vägen upp till och genom gymnasieskolan, för varje elev.

2.   En skolstruktur som mynnar ut i en god behörighetsnivå på lärare och för elevernas del till högskolestudier.

a) Samordning av och genom kompetensutveckling utifrån skolstrukturen, elev, lärare och måluppfyllelse.

3.   SYV – Studie- och Yrkesvägledning.

a) Kompetens, struktur och omvärldsbevakning bör utvecklas markant.

b) Kompetensutveckling inom grund- och gymnasieskolan samt näringsliv, lokalt, regionalt och nationellt.

c) Strukturerad och fokuserad information om programutbudet. Hur det ser ut arbetsmarkanden, samt karriärvägar inom olika program utbud på gymnasiet och högskolan.

4.   IV-programmet är ett resultat av den lagstadgade grundskolans misslyckande.

a) Den lagstadgade grundskolan bör söka vägar inom sig själv till att skapa individuella problemlösningar.

b) Socioekonomiska förutsättningar är inte grunden till att sänka skolans ambitionsnivå, utan tvärtom, höja ambitionsnivån.

c) Grund-, gymnasie- och högskola bör samordna behovet av de olika kunskapsnivåerna.

5.   Gymnasiets näringslivsfokus måste stärkas och utvecklas.

a) Kompetensförsörjningen till den lokala handeln och industrin bör stimulera en ökad och ett utvecklat engagemang mellan näringsliv och skola.

6.   Strukturen på gymnasieskolans innehåll och utveckling samordnas med andra verksamheter inom hela skolstrukturen.

7.   Grund-, gymnasiesär- samt träningsskolan utvecklas i en samordnad verksamhet med karriärstjänster inom sig som ska forskningsbaserat utveckla verksamheten.

8.   Lärlingssytem i samverkan med lokala hantverkare utvecklas till ett eller någon form av hantverksgymnasium.

9.   Vuxengymnasiet utvecklar KY (kvalificerad yrkesutbildning) i samverkan med hantverksgymnasiet.

10. Vårdgymnasiet samordnas i förhållande till vård- och omsorgsverksamheter, särskolornas verksamheter, samt övriga verksamhetersom i sin art och karaktär återspeglas inom begreppet vårdgymnasiet.

11. Programförstärkningar

a) Logistik

b) Företag

c) Hantverk

d) KY

e) Idrottsinriktningar

12.   Andra chansen

a)Att för de unga som inte klarar skolan sänker vi trösklarna, men håller höga krav.

Engagemanget måste vila på hur vi vill utveckla den skola vi har i kommunen. Vad vill vi med gymnasiet. Varför växla ned gymnasiet innan man analyserat potentialen av verksamheten.

En kommun i tillväxt och utveckling ska fokusera på tillväxt och utveckling, den potentiala utveckling inom verksamheten samt den drivkraft varje elev besitter som kommer till Tingsholm och vill lära sig grunderna till ett fortsatt liv på arbetsmarknaden eller för vidare studier.