Budgeten 2014

En budgetprocess har dragit igång, inför 2014. Det är alltid bra att vara ute i god tid, ska bli intressant när förvaltningen parallellt ska lägga internbudget 2013. Men det finns inga problem, dygnet har 24 timmar.

När man tittar på budgetprocessen och kompromisser utifrån den förhandling som påtalas varit för handen, bör avtrycket vara mer än att oppositionen är orolig över vårdnadsbidraget och glad över att stoppa en försäljning av bostadsbolaget STUBO.

Säger då de.

Ett intressant inlägg i debatten från (S) var att (MP) omdisponerat resurser från ”sluttäckningen av deponin”, vilket utgjorde en engångspost och blev ett problem för (S), intressant. När man tittar vidare på den budget som (S) stödjer så ingår där en ”social fond”, vilket har ett gått syfte. Men basen i den utgörs av återbetalningar från (AFA), avtalsförsäkringar. Återbetalningen är ca 20 mnkr. Här återfann inte oppositionsledaren från (S) samma problematik utifrån vad som gällde för (MP) budgetdisponering.

Nu är det väl så, att ser man på utfallet av budgetåret 2012, ingången i budgetåret 2013 och processen budget 2014, noterar man att budget är ett kontextuellt sammanhang som återverkar och påverkar varandra i sitt utfall.

Slutsatsen är att politik är de möjligaste konst, någon uttalade att det var de omöjligas konst.

Ser nog att det bör vara relevanta underlag, med faktabaserade siffror för att kunna bygga en budget utifrån politiskaprioriteringar av utveckling i kommunen.

Inför 2013 – utifrån budgetsignaler

Vi kan se en bekymmersam situation i Kommunfullmäktige, men det finns inget som är omöjligt. Förhandlingar har blivit ett måste, istället för budgetsamtal inom alliansen. I dessa samtal kan man öppna för en dialog med oppositionen och det är viktigt.

Det jag kan notera är att vi i detta sammanhang måste se hela bilden av samhällsstrukturen och hur man strategiskt förhåller sig till denna för att skapa tillväxt och utveckling samhället.

Att vara stillasittande och passiv i den värld som rusar förbi är inte en modell där man styr utveckling till det samhälle som man vill skapa till ett tryggt och säkert samhälle.

När frågan om skolstrukturen kom upp på agendan efter att Beredningen för lärande släppte sitt underlag. Blev efter att partigrupperna sagt sitt, att tre skolor skulle omnämnas, ämne till att bli nedlagda på landsbygden.

Vad jag kan notera fanns inga lösningar till ett dylikt förslag, vilket är och var märkligt, energin har svalnat.

Nu ser jag i det förslag som ligger från förvaltningen att det kommer inte bli några skolor som läggs ned. Vilket man med emfas och höga röster framförde, utifrån att man måste vara beslutsbenägen.

Nu blir det inte så, som det ser ut och det eftertanke, dels till elevprognoser och hur vi vill bygga samhälle.

Tillika startar man inte processen att frigöra investeringskapital till ett nytt stadsbibliotek, det kan i och för sig ligga i fas med planläggningen av de tre områden som är i fråga för att komma till en lösning.

Har hävdat och nu blir det så, att Nämndhuset planläggs för boenden, ICA planläggs för ett förändrat användningsområde av fastigheten och planläggning vid Ubbarp genomförs på ett sammanhållande sätt för att kapa ledtider i genomförandet av de tre olika projekten. Nu är vi i fas med den strategin, känns bra.

Bostäder i Nämndhuset är bra. Stadsbibliotek vid ICA är bra, härtill är det viktigt att ett bibliotek som inte är en affärsdrivande verksamhet bör ligga i en egen ägd fastighet för att skapa kostnadseffektiva lokaler. ICA vid Ubbarp kommer öppna för nya influenser i och runt handel i Ulricehamn.

Centrala attraktiva boenden

Annexet

            Området vid annexet

 Hur det än är kostar både investeringar och underhåll resurser.

Oavsett så bildar varje enhet som samordnas en kostnadseffektivitet som är bra över tid.

           Vi kan gömma oss bakom scheman som inte kan läggas på grund av att man vill bygga en fullskalig idrottshall

på Bogesundsskolans område. Istället för att öka mervärdet på Sim- och Sporthallen.

Detsamma när det gäller området vid Stenbocksskolans annex och Solbacken.

Området är omfattande, kan rymma både park och boenden.

Det man kan skönja är ett rättvisetänk i centralorten. Om den ena skolan har det ska den andra skolan ha detsamma.

Så resonerar man inte i kommunen i sin helhet, här används begreppet kostnadseffektivitet.

Vad jag förstår uppkommer denna kostnadseffektivitet även inom tätorten Ulricehamn om man omsätter tanken

Ser med fördel på att området vid Stenbocksskolans annex och Solbacken ställs i ett större perspektiv och blir

föremål till en stadsbyggnad, där fokus blir, nu bygger vi stad.

Aktörer på bostadsmarknaden finns, frågan är om vi kan se viljan att expandera staden med förutsättningar

till boenden.

Här i detta område finns dessa förutsättningar med en fantastisk utsikt över sjön och med en topografi som stödjer

en utveckling av ett attraktivt boende med god utsikt.

Nu skapar vi framtiden och en god arbetsmiljö för både elever och lärare på Stenbockskolan.

Bogesundsskolan

Har haft ett antal personer som ser samma fördel med att investera i befintlig Sim- och Sporthall istället för att bygga en fullskalig hall vid Bogesundsskolan.

Först och främst belackarna, de menar på att man kan inte förändra schemat. Jag har ställt en fråga, men har aldrig fått något relevant svar på den, det är om skolan är till för eleven eller om den är till för läraren.

Schema lägger man för att eleven ska få en god arbetsmiljö och minskad stress mellan lektionerna.

Beredningen för lärande har haft ett fokus på att kvalitén i framtidens skola. Att skolan ska fokusera elevens situation i skolan, dess miljö och hur kunskapsinlärningen fungerar.

Men nu, kort tid efter att vi lämnat in och man tittat på laglighet och ekonomi fallerar underlaget till att vi kan inte ändra schemat. Eller lägga schema utifrån att eleven ska unna gå till och från en utbyggd Sim- och Sporthall.

Visst är det fantastiskt.

Ser satsningen på att bygga ut Sim- och Sporthallen ger större mervärde, möjlighet att förränta investeringen med andra intressanta aktiviteter. Än att bygga en fullskalig hall på Bogesundsskolans område.

Sim- och Sporthallen i ett större sammanhang

Bogesundsskolans utveckling hör väl ihop med Ulricaskolans utveckling och centralorten. Att på något vis styra innerstadens stadsutveckling till att bli något mer, stödjer Ulricehamns kommuns utveckling i sin helhet.

Visst kan man tycka att man ska investera i en fullskalig idrottshall vid Bogesundsskolan. Men samtidigt väcks frågan varför? Noterar att i investeringsbudgeten till skolområdet avsätts 50 mkr på två år. Om man gör det enkelt för sig i resonemanget så kan vi lägga ca 25 mkr på matsal och kök i området och resterande resurser på idrottshallen. Så kan jag se en fördel för Ulricehamn som kommun istället avsätter dessa resurser till Sim- och Sporthallen. Att bygga ut den till en dubbelhall med teleskopsläktare och vikvägg som avdelar när skolidrotten och rymmer andra aktiviteter när det så kräver.

Skolidrotten har ett behov av att få bättre förutsättningar. Att bygga ut Sim- och Sporthallen ger fler vinster till kommunen. Dels får vi goda förutsättningar för skolidrotten. Dels får vi goda förutsättningar inom samma penning till idrottsföreningarna. Det som genom denna lösning skapar mervärde för kommunen är att vi får ett större sammanhang. Den kan fungera till både idrotts-, mäss- och evenemangsarena i kommunen. Det vi ska ha med oss i detta är att vi runt om Sim- och Sporthallen, här har vi parkeringsmöjligheter som underlättar förutsättningar vid både mäss-, artist- och idrottsevenemang.

Vill ställa tre frågor:

Är avstånd till och från aktiviteter i Ulricehamns stad ett problem?

Har Ulricehamn kommun ett behov av en lokal som kan fungera i olika sammanhang, t ex en utbyggd Sim- och Sporthall?

Är behovet egentligen en idrottshall på skolområdet Bogesund, eller är det primärt ett behov att samla de ökade antalet elever i en god skolstruktur?

Carljohan Molander (M)

STUBO – en resurs till att utveckla Ulricehamns kommun i ett koncernperspektiv

Har skrivit mycket om denna fråga och nu noterar jag att mina partikamrater och min gruppledare ger mig kredit för denna lösning, det är roligt. Till detta fogar sig också Folkpartiet och Kristdemokraterna och det är bra.

Investeringar 2010-01-17.

Moderbolaget ett verktyg till utveckling 2010-04-03

Moderbolaget ett verktyg till utveckling och tillväxt 2010-04-08

Strategiska beslut resulterar i ett nytt bibliotek 2011-08-09

Förvalta eller utveckla 2011-08-18

Kortsiktig strategi 2011-09-08

Ansvarsförbindelse – pensionsskuld 2012-04-19

STUBO finansierar nytt bibliotek 2012-11-01

Det finns alltid en tid för att frågorna ska mogna, men bristen i detta förslag är att man inte tänker större och i ett mer kostnadeffektivt koncernperspektiv. Där vi löser upp många frågor t ex pensionsskulden, fastighetsunderhållet på kommunens fastigheter löses.

Det innebär att STUBO går från att vara ett bostadsbolag och omvandlas till ett fastighetsbolag – då har man löst den första frågan, bolaget. I bostadsbolaget STUBO har vi idag en moderat ordförande, hon skulle kunna fortsätta som ordförande i fastighetsbolaget STUBO och få ordning på fastighetsunderhåll, fastighetsstrukturen samt i ett strategiskt perspektiv organisera kommunens fastigheter.

I detta koncernperspektiv frigör vi resurser till att lösa ansvarsförbindelsen (pensionsskulden), fondera mer medel som ger avkastning till driften samt lösa investeringskostnaderna för ett nytt bibliotek.

Löser vi ansvarsförbindelsen har vi också löst frågan när det gäller driftskostnaderna för det nya biblioteket, eventuellt även förvärvat ICA-fastigheten som över tid blir en mer kostnadseffektiv lösning, för en icke affärsdrivande verksamhet.

Näringslivsfrågorna – säkrar välfärden

Näringslivsklimatet i kommunen måste bli bättre.

Företagandet är grundläggande för välfärden. Näringslivet skapar tillväxt och gör att det finns mer resurser att fördela.

Inte bara detta, en kommun med ett gott företagsklimat får ett positivt gensvar på befolkningsutvecklingen.

Det gäller att styra och leda den kommunala ekonomin, då vet man hur pengaflödet går, man når balans samt avsätter de resurser som skapar mervärde i kommunen.

Budget i balans är inget mål i sig, målet är att uppfylla den kommunala budgeten med kvalitativ verksamhet.

I budgeten framkommer viljan, visionen om de resurser som verksamheten ska fördela och driva verksamheten med och som utvecklar dess goda kvalité.

Sker avvikelser ska de vara underbyggda av konsekvensbeskrivningar som visar på orsak, åtgärd samt långsiktig lösning på avvikelsen.

Den största obalansen i en kommun är när kommunen hemfaller till att tro sig kunna göra allting själv.

Konkurrensutsättningen eller den s k utmaningsrätten skapar förutsättningar för att nå de tillväxtmål som kommunen ställer upp i ”God ekonomisk hushållning”

Konkurrensutsättningen ger ett positiva utfall, den höjer kvalitén och utvecklar den skattefinsierade välfärden.

För att konkurrensutsättningen ska fungera måste kommunen vara en professionell beställare.

Därtill är det viktigt att det är rimlig balans i upphandlingarna så att man inte slår undan förutsättningarna för mindre företagare att vara med.

Mitt i allt detta så är den viktigaste punkten ändå, attityden till näringslivet. Man kan inte säga att man har en positiv syn på näringslivet när man å andra sidan drar undan förutsättningarna och försvårar leveransförutsättningarna för dem. Det vill säga, genom strategisk analys utifrån kommunens storlek, kundunderlag, varuutbud, kundrörelser inom utbuder av den handel som finns i kommunen, ska logistik och infrastruktur stötta näringslivet

Att dra isär handeln skadar handeln både i det korta som i det långsiktiga perspektivet. Förutsättningen till utökad handel är att befolkningsmålet uppnås, då ökar kundunderlaget och grundförutsättningen till att handeln ska växa.

Kommunen måste leverera utifrån sin policy ang näringslivet, det skapar förtroende och goda förutsättningar att lyckas.

Nöjda medarbetare som utvecklas på sin arbetsplats är viktiga megafoner i marknadsföringen, en negativ personalpolitik som skapar rädsla i organisationen, ropar ut ett negativt budskap.

Nästa goda marknadsförare är kommuninvånaren.

Utifrån en god service, god kvalité i verksamheterna och en positiv personalpolitik som innebär att kommunen utvecklar en effektiv serviceanda, gör man det lilla extra, utifrån den trivseln som medarbetare i en tillåtande organisation äger.

Vi behöver inte s k ”uppfinna hjulet” en gång till – låt det goda flöda i organisationen – investera i medarbetarna – skapa förutsättningar till en god arbetsmiljö.

Om vi är en god arbetsgivare med god personalpolitik som har en strak serviceanda gentemot näringslivet – då kan vi bli, trots allt, bättre – och vi når goda resultat.

Om vi som kommun arbetar hårt för att bli bättre måste vi bli mer kommunikativa – vi kan inte passivt avvakta resultat – aktivitet är ledordet.

Fokus måste utgå från tillväxtmålen och hur vi når dit.

För stadens attraktionskraft måste logistiken fumgera – kollektivtrafik, transporter, personbiltrafiken – hela logistiken är viktig för ett samhälle ska fungera.

Här måste jag åter lyfta fram infrastrukturen – alla de branscher som är etablerade i kommunen måste få stöd av kommunen i fråga om infrastrukturen – fungerar inte denna så är det tomt i butikernas hyllor, varuutbudet blir begränsat och köpkraften lämnar staden.

Vidare är det viktigt att med förtroende fördela de resurser skattekollektivet anförtror den offentliga sektorn – en skattehöjning t ex tar mycket livskraft från den handel som kommunens politiker säger sig värna – här måste vi öka vår trovärdighet.

Om det mot all förmodan måste till en skattehöjning, skall den göra skillnad – efter en sådan åtgärd ska den kommunala ekonomin vara i balans – det är det som en skattehöjning innebär – att skapa förutsättningar till en stabilar offentlig ekonomi, blir det inte fallet är styrningen ineffektiv och resultatet blir ett minskat förtroende.

En kommunal effektiv organisation med uttalad serviceanda – utifrån en trovärdig personalpolitik – ger signaler till näringslivet, bygger det goda samhället, med de goda förutsättningarna och möjligheterna till ett positivt utfall av tillväxt och utveckling.

Jag vill vara med vill du!

Parkområde med fördröjning

Visst är Lassalyckan ett bra projekt, det har skapat ett mervärde till kommunen, det är bra. Funderar bara på att det mesta är klart i området. Det som ska och är beslutat är en ytterligare isyta.

Men det jag funderar på och det visar bilderna ovan också. Enligt detaljplanen ska det vara parkområde, men så är det inte. Detaljplanen har prövats av regeringen, men det kanske har sina orsaker till fördröjningen.

I processen med detalplanen mätte man trafiken till golfbanan och in till Vistavallen. Man fick fram en trafikfrekvens som påvisade vikten av att man drog trafiken till området en annan väg.

Detta på grund av att man inte hade utrymme att göra bullerdämpningar på Sanatorievägen samt den gång och cykelbana som går utmed vägen.

Räddningstjänsten har inte haft några synpunkter på avstängningen i och med att man kan nå området snabbt genom den nya vägen.

Frågan som uppkommer, varför är inte vägen avstängd och parkområdet iordningställt?

De som köpt fastigheter och byggt villor, förutsatte tillika med dem som bor i grupphusområdet, Boklokhusen, Bogesundsvillan samt nedre delen av Sanatorievägen från Tre Rosors väg att vägen skulle bli avstängd, helt enligt detaljplanen.

Vi får se, än finns det möjlighet att genomföra markarbeten, så att detaljplanen uppfylls.

Nämndhuset ska bli boende

Äntligen omskapas Nämndhuset till boende genom detaljplaneändring.

I den moderata gruppen har jag lyft denna fråga om att förbereda Nämndhuset till försäljning, det har med ledarskap att hålla, leda och styra sakfrågorna. Då ser man först och främst om man avviker från den fastställda budgeten, löpande.

Anmälde 2011 enligt våra stadgar att jag inte deltog i beslut att höja skattesatsen med 0,50 kronor, meddelade också att utifrån detta läggs en alternativ budget, vilket också lyfts på alliansmöte. Har vi spelregler så avviker man inte från dessa regler.

Här lyfte jag utifrån vad jag tidigare framför ang effektiviseringar, så gör sakfrågorna färdiga, då ser man ett sammanhang, en strategi och en målmedvetenhet i politiken.

Det finns som det ser ut nu tre planer som har en kontext – detta för att verksamheterna inte ska dras isär.

Det är Nämndhuset, verksamheten i detta hus ska flytta och fastigheten som är tänkt är inte detaljplaneändrad, vad jag kan förstå idag. Här är det viktigt att man ställer dessa tv å frågor i en samlad kontex, allt för att hålla ihop verksamheter och förutsättningar.

En tredje del är om man nu ska genomföra en ytterligare förutsättning ute vid Ubbarp, så bör även denna detaljplan ligga i fas med ovan anförda.

Det finns inte många frågor som inte har sin kontext – håller man inte ihop sammanhangen kommer det att kosta resurser – .

Roligt att man även i detta sammanhanget gett positiva signaler till mina moderata vänner – för vi moderater bygger stad – vi håller ihop

Beredningen för lärande och schablonmässiga krav från partigrupperna att namnge tre skolor till nedläggelse.

Man ska göra sitt jobb – det är en skyldighet – men ibland kan man undra om underlaget stämmer. Beredningen för lärande fick från partigrupperna att vi skulle skriva in tre skolor i underlaget, som skulle läggas ned. Det var Marbäck, Vegby och Dalums skolor. I ett lagarbete så får man böja sig när man sitter i ett arbete med ett underlag som ingår i ett övergripande arbete.

I övrigt gäller följande, utdrag ur de moderata stadgarna som berör kommunfullmäktigegrupp.

Vid gruppsammanträde skall ledamot i förekommande fall klart redovisa avvikande mening. Beslutar gruppen att rekommendera partiets ledamöter att ta viss ställning till ärende, skall ledamot som ämnar hålla anförande eller rösta på sätt som icke överensstämmer med rekommendationen, anmäla detta senast vid gruppmötet före fullmäktiges sammanträde. Ledamot som icke är närvarande vid gruppmötet, ska i god tid före fullmäktigemötet anmäla avsikt att hålla sådant anförande eller rösta på sådant sätt till ordföranden.

För några veckor sedan fick jag ett underlag till mig där det visade sig, specifikt om en skola. Prognosen som var framskriven, vet inte vem som styrt den visade på 77 elever. När man senare granskade och analyserade grunderna och matrialet en gång till, visade utfallet på en avvikelse i sammanhanget, på en hel klass! Det visade + 20 elever, ett utfall på 97 elever i samma skola.

Visst är det svårt att göra prognoser.

Men ärligt talat, vad pysslar man med, på vilka underlag driver och fattar man besluten och hur kommer det att se ut efter beslutet.

Måste något göras trots detta. ja så är det! Men besluten i framtiden måste ligga närmare sanningen och bära en historia om hur lösningarna ska gestalta sig – det ger trovärdighet