Infrastruktur – boende – motorväg

Med glädje möts jag av informationen av att det första spadtaget är taget för den sista delen av R40, men i det stora perspektivet mister man bilden av att Sverige är större än Västragötalandsregionen.
Man får vara hur lyrisk som helst, men om det är bra att binda ihop regionen i detta fall Ulricehamn med Borås och Göteborg för att bilda en större arbetsmarknadsregion med motorväg.
Då, ställs frågan om R40 i förhållande till den arbetsmarknadsregion som ligger österut, Jönköpings Län hur förhåller vi oss till den.
Politik är uppdelat i kommuner, regioner och stat.
Det är viktigt att som politiker, se mer än sin egen täppa.
Sverige är i behov av en ständig utveckling och utbyggnad av infrastrukturen, när det gäller fyrfältsvägar (motorvägar), järnväg, flyg, hamn och sjöfart.
Vi är ett land som är ett starkt exportberoende och med fungerar infrastrukturstråk så stärks vår exportindustri, tillika den inhemska arbetsmarknaden.
Har sagt det förut och lyfter denna fråga igen.
Att med ett enkelt grepp, skylta vägen för godstransporter via både E20 och R40/E4 från Västragötalandsregionen till Stockholm och vise versa.
Detta innebär att behovet att ta sig genom hela Stockholm, för att leverera gods till den östra eller västra delen av vår huvudstad, reduceras och trafikmiljön i huvudstaden blir bättre.
När det gäller R40 minns jag min tidigare partikollega, vän, tyvärr bortgångne Lars Dahléns visionära arbete och den energi han lade ned i fråga.
Tittar vi på Västragötalandsregionen är det nio stråk och noder som är viktiga att de fungerar i sammanhanget Västragötalandsregionen, och det är Göteborgs Hamn, Sjöfarten, Landvetter, R40/E4, Jönköpings Airport, Västra Stambanan, E20 och E6.
Analyserar man dessa nio faktorer i ett nationellt sammanhang ser man vikten av att alla dessa faktorer fungerar utifrån den samlade godshantering som just Göteborgs Hamn hanterar in/ut ur landet under ett verksamhetsår. Tillika godstransporter som går via Jönköpings Airport och Landvetter flygplats.
Fungerar transportstråken i förhållande till dessa utskeppningspunkter vad det gäller gods, växer Västragötalandsregionen och exportindustrins förutsättningar utvecklas.
Västsverige stärks, arbetsmarknaderna blir större och vårt gemensamma nationella intresse utvecklas.
Till detta kommer en god planering för bostäder av olika slag hyresrätter, bostadsrätter och villor.
Det kräver i sin tur en framförhållning avseende planerade boendeområden.
Låt oss inte slå oss till ro och vänta in 2016 där vi inviger en fyrfältsväg som missar målet, genom att inte nå ända fram, det vill säga, R40 resterande sträcka, ca 4,5 mil 2+1 väg till Jönköping.

Carljohan Molander (M)

Stenbockskolans Annex och Solbacken

Det som är lite trevligt när jag sitter på läktaren, men ändå ser övergripande på frågorna, när det gäller i detta fallet fastighetsfrågor. Inspirerande att se att jag haft inflytande på den moderata gruppen, ang frågan Solbacken och Stenbockskolans Annex.

Tänk om man kan sälja ut detta område till någon privat aktör till att bygga bostäder på. Se bilder:

Annexet

Solbacken

Annexet

Kommunstyrelsen 2013-01-07

Fastigheten Solbacken säljs – intressant.

Nedre delen av Stenbocksskolans Annex – Här kunde man gjort mer om man ser på lokalutnyttjande och samordning.

Om man följer min blogg så ser man hur jag resonerar runt dessa frågor.

Politik är den omöjligas konst, det intressanta är när andra människor gör frågor som väckts tidigare, till sina egna.

Kommunstyrelsen 2013-01-07

Idag har frågan om skolstrukturen stått på dagordningen. Alltid när frågorna berör kommer det åhörare som vill ta del av diskussionen och samtalet.

Det jag noterade var att det spretar inom oppositionen. Den samlade oppositionen består av (C), (S), (SD), (V) och (MP).

Tidigare fanns det en samlad opposition, bestående av (S), (V) och (MP), när sedan (MP) la en egen budget utan att meddela de övriga två partierna, sparkade (S) och (V) ut (MP) med hull och hår.

Nu har frågan avseende skolstrukturer avgjorts efter ett långdraget spel, där man via partigruppernas försorg, påtvingat formuleringar till ”Beredningen för lärande” som nedläggning av de tre skolorna, Marbäck, Vegby och Dalum.
Därefter vid varje mötestillfälle vill man göra gällande att det är ”Beredningen för lärande” som formulerat denna tanke.

Nog om det, små människor driver frågorna på sådant vis för att utått sett tvätta sin byk och låta andra ta ”smällen”, men så går spelet till.

Men åter till den osamlade oppositionen, skall (S) sparka ut (V) efter detta utspel, det var en fråga som processades inför mandatperioden för att lösa en problematik, om man nu vill se det så.

Ställer man frågan i den dagern så blir det likväl en ”kabinettsfråga” inom oppositionen likväl som när (MP) gick fram med sin egna budget, iofs utan att omnämna detta som sagt ovan, det inger ingen respekt.

Framtiden får utvisa utfallet på detta drama, visst är det spännande, eller jag kanske överdriver en smula!

Alltid lika intressant att se hur ”retoriker” samlar sina argument å ena och å andra sidan, gör man det tillräckligt avancerat, slår man till slut knut på sig själv.

Frågans hanterande i debatten/diskussionen:

(C) kom med ett yrkande i debatten om att, för det första Återremiss och för det andra Avslag.

(V) anslöt sig till (C) yrkande om Avslag och allierade sig med (C).

(MP) delade till fullo (C) yrkande på Avslag, dvs gick ihop med (V) i frågan om skolstrukturen.

Inom majoriteten rörde det sig om en avvikande enskild mening från ett parti från den styrande minoriteten, med åtföljande reservation.

(KD) uttrycket att de inte vill äventyra beslutet, frågan är hur de tänkte då, utan istället lägga ned sina röster, där ser man.

Man kan notera att stora generella utsvävningar om att vi måste ta svåra och tuffa beslut, då kryper vissa in i sina hålor och gömmer sig.

Var man än bor finns det människor som berörs av beslut oavsett vad utfallet av beslutet blir. Men jag vet om människor i Ulricehamn som berörs av beslut i kommunen som gäller Dalum, Marbäck och Vegby.

Men att svära sig fri kan man aldrig, i det att man är med och rent formellt formulerar egna yrkanden, så är det.

När det gäller(KD) agerandet är det som parti ett ställningstagande som likväl (V), fem i tolv, ändrar sig och bryter en väg som man anträtt redan vid mandatperiodens ingång.

Det är ett fult spel. Det hela går ut på att spela ut SVarte Petter i det knä man så önskar, i detta fallet gör (KD) och (V) detta utifrån ett publikt intresse, kallas populism. Man vill istället lägga frågans utfall i knät på (S), (FPL) och (M).

I detta sammanhang kan man notera när (FPL), (KD) och (M) visade (C) på porten. Efter att (C) hade lämnat in en motion avseende hur man enligt detta parti skulle processa denna frågas art, karaktär samt dess utfall.

Fortsättning följer, frågan kommer upp i Kommunfullmäktige.

Är det om möjligen min närvaro på dagens kommunstyrelsemöte som fick besökarna och läsarantalet på min blogg att öka påtagligt idag, man undrar.

Inför 2013 – utifrån budgetsignaler

Vi kan se en bekymmersam situation i Kommunfullmäktige, men det finns inget som är omöjligt. Förhandlingar har blivit ett måste, istället för budgetsamtal inom alliansen. I dessa samtal kan man öppna för en dialog med oppositionen och det är viktigt.

Det jag kan notera är att vi i detta sammanhang måste se hela bilden av samhällsstrukturen och hur man strategiskt förhåller sig till denna för att skapa tillväxt och utveckling samhället.

Att vara stillasittande och passiv i den värld som rusar förbi är inte en modell där man styr utveckling till det samhälle som man vill skapa till ett tryggt och säkert samhälle.

När frågan om skolstrukturen kom upp på agendan efter att Beredningen för lärande släppte sitt underlag. Blev efter att partigrupperna sagt sitt, att tre skolor skulle omnämnas, ämne till att bli nedlagda på landsbygden.

Vad jag kan notera fanns inga lösningar till ett dylikt förslag, vilket är och var märkligt, energin har svalnat.

Nu ser jag i det förslag som ligger från förvaltningen att det kommer inte bli några skolor som läggs ned. Vilket man med emfas och höga röster framförde, utifrån att man måste vara beslutsbenägen.

Nu blir det inte så, som det ser ut och det eftertanke, dels till elevprognoser och hur vi vill bygga samhälle.

Tillika startar man inte processen att frigöra investeringskapital till ett nytt stadsbibliotek, det kan i och för sig ligga i fas med planläggningen av de tre områden som är i fråga för att komma till en lösning.

Har hävdat och nu blir det så, att Nämndhuset planläggs för boenden, ICA planläggs för ett förändrat användningsområde av fastigheten och planläggning vid Ubbarp genomförs på ett sammanhållande sätt för att kapa ledtider i genomförandet av de tre olika projekten. Nu är vi i fas med den strategin, känns bra.

Bostäder i Nämndhuset är bra. Stadsbibliotek vid ICA är bra, härtill är det viktigt att ett bibliotek som inte är en affärsdrivande verksamhet bör ligga i en egen ägd fastighet för att skapa kostnadseffektiva lokaler. ICA vid Ubbarp kommer öppna för nya influenser i och runt handel i Ulricehamn.

Centrala attraktiva boenden

Annexet

            Området vid annexet

 Hur det än är kostar både investeringar och underhåll resurser.

Oavsett så bildar varje enhet som samordnas en kostnadseffektivitet som är bra över tid.

           Vi kan gömma oss bakom scheman som inte kan läggas på grund av att man vill bygga en fullskalig idrottshall

på Bogesundsskolans område. Istället för att öka mervärdet på Sim- och Sporthallen.

Detsamma när det gäller området vid Stenbocksskolans annex och Solbacken.

Området är omfattande, kan rymma både park och boenden.

Det man kan skönja är ett rättvisetänk i centralorten. Om den ena skolan har det ska den andra skolan ha detsamma.

Så resonerar man inte i kommunen i sin helhet, här används begreppet kostnadseffektivitet.

Vad jag förstår uppkommer denna kostnadseffektivitet även inom tätorten Ulricehamn om man omsätter tanken

Ser med fördel på att området vid Stenbocksskolans annex och Solbacken ställs i ett större perspektiv och blir

föremål till en stadsbyggnad, där fokus blir, nu bygger vi stad.

Aktörer på bostadsmarknaden finns, frågan är om vi kan se viljan att expandera staden med förutsättningar

till boenden.

Här i detta område finns dessa förutsättningar med en fantastisk utsikt över sjön och med en topografi som stödjer

en utveckling av ett attraktivt boende med god utsikt.

Nu skapar vi framtiden och en god arbetsmiljö för både elever och lärare på Stenbockskolan.

Bogesundsskolan

Har haft ett antal personer som ser samma fördel med att investera i befintlig Sim- och Sporthall istället för att bygga en fullskalig hall vid Bogesundsskolan.

Först och främst belackarna, de menar på att man kan inte förändra schemat. Jag har ställt en fråga, men har aldrig fått något relevant svar på den, det är om skolan är till för eleven eller om den är till för läraren.

Schema lägger man för att eleven ska få en god arbetsmiljö och minskad stress mellan lektionerna.

Beredningen för lärande har haft ett fokus på att kvalitén i framtidens skola. Att skolan ska fokusera elevens situation i skolan, dess miljö och hur kunskapsinlärningen fungerar.

Men nu, kort tid efter att vi lämnat in och man tittat på laglighet och ekonomi fallerar underlaget till att vi kan inte ändra schemat. Eller lägga schema utifrån att eleven ska unna gå till och från en utbyggd Sim- och Sporthall.

Visst är det fantastiskt.

Ser satsningen på att bygga ut Sim- och Sporthallen ger större mervärde, möjlighet att förränta investeringen med andra intressanta aktiviteter. Än att bygga en fullskalig hall på Bogesundsskolans område.

Sim- och Sporthallen i ett större sammanhang

Bogesundsskolans utveckling hör väl ihop med Ulricaskolans utveckling och centralorten. Att på något vis styra innerstadens stadsutveckling till att bli något mer, stödjer Ulricehamns kommuns utveckling i sin helhet.

Visst kan man tycka att man ska investera i en fullskalig idrottshall vid Bogesundsskolan. Men samtidigt väcks frågan varför? Noterar att i investeringsbudgeten till skolområdet avsätts 50 mkr på två år. Om man gör det enkelt för sig i resonemanget så kan vi lägga ca 25 mkr på matsal och kök i området och resterande resurser på idrottshallen. Så kan jag se en fördel för Ulricehamn som kommun istället avsätter dessa resurser till Sim- och Sporthallen. Att bygga ut den till en dubbelhall med teleskopsläktare och vikvägg som avdelar när skolidrotten och rymmer andra aktiviteter när det så kräver.

Skolidrotten har ett behov av att få bättre förutsättningar. Att bygga ut Sim- och Sporthallen ger fler vinster till kommunen. Dels får vi goda förutsättningar för skolidrotten. Dels får vi goda förutsättningar inom samma penning till idrottsföreningarna. Det som genom denna lösning skapar mervärde för kommunen är att vi får ett större sammanhang. Den kan fungera till både idrotts-, mäss- och evenemangsarena i kommunen. Det vi ska ha med oss i detta är att vi runt om Sim- och Sporthallen, här har vi parkeringsmöjligheter som underlättar förutsättningar vid både mäss-, artist- och idrottsevenemang.

Vill ställa tre frågor:

Är avstånd till och från aktiviteter i Ulricehamns stad ett problem?

Har Ulricehamn kommun ett behov av en lokal som kan fungera i olika sammanhang, t ex en utbyggd Sim- och Sporthall?

Är behovet egentligen en idrottshall på skolområdet Bogesund, eller är det primärt ett behov att samla de ökade antalet elever i en god skolstruktur?

Carljohan Molander (M)

Vindkraft

Funderar ibland om det är sant det man läser, men när man därtill varit med om att höra klubban slå för koncernbudgeten så faller mina tvivel.

Man kan uttrycka sig på följande sätt – HAR ULRICEHAMNS KOMMUN TAGIT BESLUT OM ATT STARTA UPP ETT PRODUKTIONSBOLAG – läser i koncernbudgeten att ”UEAB utreder möjligheten till ett uppförande av vindkraftverk på deponin”.

Varför och jag upprepar frågan Varför?

Upplåt marken till en aktör som kan verksamheten. För något år sedan försäljde UEAB sina sista aktier i 7 H Kraft för det stämde inte med UEAB´s profil.

Nu funderar ”UEAB att uppföra ett eget vindkraftverk på deponin”.

Jag återkommer till UEAB´s obeskattade reserver skulle enligt plan dessa uppgå till ca 115 379 mkr 2012. Enligt delårsrapporten uppgick de obeskattade reserverna till ca 106 000 mkr efter ny avsättning till detta konto på ca 9,5 mkr, vi får se vad utfallet blir.

Men dessa medel kan användas till något kommunutvecklande projekt, utbyggnad av fjärrvärme, bredband eller varför inte upprustning av va-och elnätet.

Eller något annat av mervärde.

Det kan vara intressant att arrendera ut mark till ett ex antal vindmöllor för att t ex täcka kostnader för sluttäckningen av deponin, visst är det intressant.

Blir man fartblind av alla de resurser man förfogar över eller är det brist på styrning av de medel och resurser som trots allt är ändliga.

Men vindkraft på deponin, i UEAB´s regi, vad är detta för något. Finns det inga aktörer inom denna branch förutom UEAB – man undrar.

STUBO – en resurs till att utveckla Ulricehamns kommun i ett koncernperspektiv

Har skrivit mycket om denna fråga och nu noterar jag att mina partikamrater och min gruppledare ger mig kredit för denna lösning, det är roligt. Till detta fogar sig också Folkpartiet och Kristdemokraterna och det är bra.

Investeringar 2010-01-17.

Moderbolaget ett verktyg till utveckling 2010-04-03

Moderbolaget ett verktyg till utveckling och tillväxt 2010-04-08

Strategiska beslut resulterar i ett nytt bibliotek 2011-08-09

Förvalta eller utveckla 2011-08-18

Kortsiktig strategi 2011-09-08

Ansvarsförbindelse – pensionsskuld 2012-04-19

STUBO finansierar nytt bibliotek 2012-11-01

Det finns alltid en tid för att frågorna ska mogna, men bristen i detta förslag är att man inte tänker större och i ett mer kostnadeffektivt koncernperspektiv. Där vi löser upp många frågor t ex pensionsskulden, fastighetsunderhållet på kommunens fastigheter löses.

Det innebär att STUBO går från att vara ett bostadsbolag och omvandlas till ett fastighetsbolag – då har man löst den första frågan, bolaget. I bostadsbolaget STUBO har vi idag en moderat ordförande, hon skulle kunna fortsätta som ordförande i fastighetsbolaget STUBO och få ordning på fastighetsunderhåll, fastighetsstrukturen samt i ett strategiskt perspektiv organisera kommunens fastigheter.

I detta koncernperspektiv frigör vi resurser till att lösa ansvarsförbindelsen (pensionsskulden), fondera mer medel som ger avkastning till driften samt lösa investeringskostnaderna för ett nytt bibliotek.

Löser vi ansvarsförbindelsen har vi också löst frågan när det gäller driftskostnaderna för det nya biblioteket, eventuellt även förvärvat ICA-fastigheten som över tid blir en mer kostnadseffektiv lösning, för en icke affärsdrivande verksamhet.

Näringslivsfrågorna – säkrar välfärden

Näringslivsklimatet i kommunen måste bli bättre.

Företagandet är grundläggande för välfärden. Näringslivet skapar tillväxt och gör att det finns mer resurser att fördela.

Inte bara detta, en kommun med ett gott företagsklimat får ett positivt gensvar på befolkningsutvecklingen.

Det gäller att styra och leda den kommunala ekonomin, då vet man hur pengaflödet går, man når balans samt avsätter de resurser som skapar mervärde i kommunen.

Budget i balans är inget mål i sig, målet är att uppfylla den kommunala budgeten med kvalitativ verksamhet.

I budgeten framkommer viljan, visionen om de resurser som verksamheten ska fördela och driva verksamheten med och som utvecklar dess goda kvalité.

Sker avvikelser ska de vara underbyggda av konsekvensbeskrivningar som visar på orsak, åtgärd samt långsiktig lösning på avvikelsen.

Den största obalansen i en kommun är när kommunen hemfaller till att tro sig kunna göra allting själv.

Konkurrensutsättningen eller den s k utmaningsrätten skapar förutsättningar för att nå de tillväxtmål som kommunen ställer upp i ”God ekonomisk hushållning”

Konkurrensutsättningen ger ett positiva utfall, den höjer kvalitén och utvecklar den skattefinsierade välfärden.

För att konkurrensutsättningen ska fungera måste kommunen vara en professionell beställare.

Därtill är det viktigt att det är rimlig balans i upphandlingarna så att man inte slår undan förutsättningarna för mindre företagare att vara med.

Mitt i allt detta så är den viktigaste punkten ändå, attityden till näringslivet. Man kan inte säga att man har en positiv syn på näringslivet när man å andra sidan drar undan förutsättningarna och försvårar leveransförutsättningarna för dem. Det vill säga, genom strategisk analys utifrån kommunens storlek, kundunderlag, varuutbud, kundrörelser inom utbuder av den handel som finns i kommunen, ska logistik och infrastruktur stötta näringslivet

Att dra isär handeln skadar handeln både i det korta som i det långsiktiga perspektivet. Förutsättningen till utökad handel är att befolkningsmålet uppnås, då ökar kundunderlaget och grundförutsättningen till att handeln ska växa.

Kommunen måste leverera utifrån sin policy ang näringslivet, det skapar förtroende och goda förutsättningar att lyckas.

Nöjda medarbetare som utvecklas på sin arbetsplats är viktiga megafoner i marknadsföringen, en negativ personalpolitik som skapar rädsla i organisationen, ropar ut ett negativt budskap.

Nästa goda marknadsförare är kommuninvånaren.

Utifrån en god service, god kvalité i verksamheterna och en positiv personalpolitik som innebär att kommunen utvecklar en effektiv serviceanda, gör man det lilla extra, utifrån den trivseln som medarbetare i en tillåtande organisation äger.

Vi behöver inte s k ”uppfinna hjulet” en gång till – låt det goda flöda i organisationen – investera i medarbetarna – skapa förutsättningar till en god arbetsmiljö.

Om vi är en god arbetsgivare med god personalpolitik som har en strak serviceanda gentemot näringslivet – då kan vi bli, trots allt, bättre – och vi når goda resultat.

Om vi som kommun arbetar hårt för att bli bättre måste vi bli mer kommunikativa – vi kan inte passivt avvakta resultat – aktivitet är ledordet.

Fokus måste utgå från tillväxtmålen och hur vi når dit.

För stadens attraktionskraft måste logistiken fumgera – kollektivtrafik, transporter, personbiltrafiken – hela logistiken är viktig för ett samhälle ska fungera.

Här måste jag åter lyfta fram infrastrukturen – alla de branscher som är etablerade i kommunen måste få stöd av kommunen i fråga om infrastrukturen – fungerar inte denna så är det tomt i butikernas hyllor, varuutbudet blir begränsat och köpkraften lämnar staden.

Vidare är det viktigt att med förtroende fördela de resurser skattekollektivet anförtror den offentliga sektorn – en skattehöjning t ex tar mycket livskraft från den handel som kommunens politiker säger sig värna – här måste vi öka vår trovärdighet.

Om det mot all förmodan måste till en skattehöjning, skall den göra skillnad – efter en sådan åtgärd ska den kommunala ekonomin vara i balans – det är det som en skattehöjning innebär – att skapa förutsättningar till en stabilar offentlig ekonomi, blir det inte fallet är styrningen ineffektiv och resultatet blir ett minskat förtroende.

En kommunal effektiv organisation med uttalad serviceanda – utifrån en trovärdig personalpolitik – ger signaler till näringslivet, bygger det goda samhället, med de goda förutsättningarna och möjligheterna till ett positivt utfall av tillväxt och utveckling.

Jag vill vara med vill du!