Archive for the ‘Skattesats’ Category

Obeskattade reserver – igen

2013/01/28

Återkommer angående UEAB´s relation till de avskrivningar som bolag lägger upp i kontot obeskattade reserver.

I detta ingår en skatteskuld enligt gällande skattelagstiftningen.

Hade avskrivningen ställts i förhållande till bolagets investeringsbehov inom sina olika affärsområden kunde det ses som en tanke och strategi från bolagets sida.
Men när det nu, vad jag kan förstå bara är en ”fiktiv” summa, som ”bara” inrymmer en skatteskuld och inget mer, blir det kontraproduktiv hantering av skattemedel.

En annan bild av detta är varför UEAB skriver av belopp och lägger i obeskattade reserven utan att ställa dessa medel till det investeringsbehov bolaget i sig påtalar, här måste man ställa denna fråga och den är relevant.

Om bolaget istället inom kommunkoncernen använde sitt resultat för att klara investeringsbehoven utifrån en investeringensbudget som pekar på en strategi över tid, hade man kunnat förstå detta i ett sammanhang.

Där till skulle bolaget kunna reglera ett högre totalt resultat för att leverera ett högre koncernbidrag till Ulricehamns kommun, UEAB´s hundraprocentiga ägare.

Inte ens här finns en koncernbild av faktorerna resurser och verksamhet.

Visst ska bolaget vara strukturerat och effektivt men inte på bekostnad av sina affärsområden samt ägaren, båda står lidande på grund av regleringar av resurserna.

Så här finns mer att förvänta, utifrån koncernbildningens optimala ekonomistyrning

Budgeten 2014

2012/11/30

En budgetprocess har dragit igång, inför 2014. Det är alltid bra att vara ute i god tid, ska bli intressant när förvaltningen parallellt ska lägga internbudget 2013. Men det finns inga problem, dygnet har 24 timmar.

När man tittar på budgetprocessen och kompromisser utifrån den förhandling som påtalas varit för handen, bör avtrycket vara mer än att oppositionen är orolig över vårdnadsbidraget och glad över att stoppa en försäljning av bostadsbolaget STUBO.

Säger då de.

Ett intressant inlägg i debatten från (S) var att (MP) omdisponerat resurser från ”sluttäckningen av deponin”, vilket utgjorde en engångspost och blev ett problem för (S), intressant. När man tittar vidare på den budget som (S) stödjer så ingår där en ”social fond”, vilket har ett gått syfte. Men basen i den utgörs av återbetalningar från (AFA), avtalsförsäkringar. Återbetalningen är ca 20 mnkr. Här återfann inte oppositionsledaren från (S) samma problematik utifrån vad som gällde för (MP) budgetdisponering.

Nu är det väl så, att ser man på utfallet av budgetåret 2012, ingången i budgetåret 2013 och processen budget 2014, noterar man att budget är ett kontextuellt sammanhang som återverkar och påverkar varandra i sitt utfall.

Slutsatsen är att politik är de möjligaste konst, någon uttalade att det var de omöjligas konst.

Ser nog att det bör vara relevanta underlag, med faktabaserade siffror för att kunna bygga en budget utifrån politiskaprioriteringar av utveckling i kommunen.

Sim- och Sporthallen i ett större sammanhang

2012/11/08

Bogesundsskolans utveckling hör väl ihop med Ulricaskolans utveckling och centralorten. Att på något vis styra innerstadens stadsutveckling till att bli något mer, stödjer Ulricehamns kommuns utveckling i sin helhet.

Visst kan man tycka att man ska investera i en fullskalig idrottshall vid Bogesundsskolan. Men samtidigt väcks frågan varför? Noterar att i investeringsbudgeten till skolområdet avsätts 50 mkr på två år. Om man gör det enkelt för sig i resonemanget så kan vi lägga ca 25 mkr på matsal och kök i området och resterande resurser på idrottshallen. Så kan jag se en fördel för Ulricehamn som kommun istället avsätter dessa resurser till Sim- och Sporthallen. Att bygga ut den till en dubbelhall med teleskopsläktare och vikvägg som avdelar när skolidrotten och rymmer andra aktiviteter när det så kräver.

Skolidrotten har ett behov av att få bättre förutsättningar. Att bygga ut Sim- och Sporthallen ger fler vinster till kommunen. Dels får vi goda förutsättningar för skolidrotten. Dels får vi goda förutsättningar inom samma penning till idrottsföreningarna. Det som genom denna lösning skapar mervärde för kommunen är att vi får ett större sammanhang. Den kan fungera till både idrotts-, mäss- och evenemangsarena i kommunen. Det vi ska ha med oss i detta är att vi runt om Sim- och Sporthallen, här har vi parkeringsmöjligheter som underlättar förutsättningar vid både mäss-, artist- och idrottsevenemang.

Vill ställa tre frågor:

Är avstånd till och från aktiviteter i Ulricehamns stad ett problem?

Har Ulricehamn kommun ett behov av en lokal som kan fungera i olika sammanhang, t ex en utbyggd Sim- och Sporthall?

Är behovet egentligen en idrottshall på skolområdet Bogesund, eller är det primärt ett behov att samla de ökade antalet elever i en god skolstruktur?

Carljohan Molander (M)

Vindkraft

2012/11/05

Funderar ibland om det är sant det man läser, men när man därtill varit med om att höra klubban slå för koncernbudgeten så faller mina tvivel.

Man kan uttrycka sig på följande sätt – HAR ULRICEHAMNS KOMMUN TAGIT BESLUT OM ATT STARTA UPP ETT PRODUKTIONSBOLAG – läser i koncernbudgeten att ”UEAB utreder möjligheten till ett uppförande av vindkraftverk på deponin”.

Varför och jag upprepar frågan Varför?

Upplåt marken till en aktör som kan verksamheten. För något år sedan försäljde UEAB sina sista aktier i 7 H Kraft för det stämde inte med UEAB´s profil.

Nu funderar ”UEAB att uppföra ett eget vindkraftverk på deponin”.

Jag återkommer till UEAB´s obeskattade reserver skulle enligt plan dessa uppgå till ca 115 379 mkr 2012. Enligt delårsrapporten uppgick de obeskattade reserverna till ca 106 000 mkr efter ny avsättning till detta konto på ca 9,5 mkr, vi får se vad utfallet blir.

Men dessa medel kan användas till något kommunutvecklande projekt, utbyggnad av fjärrvärme, bredband eller varför inte upprustning av va-och elnätet.

Eller något annat av mervärde.

Det kan vara intressant att arrendera ut mark till ett ex antal vindmöllor för att t ex täcka kostnader för sluttäckningen av deponin, visst är det intressant.

Blir man fartblind av alla de resurser man förfogar över eller är det brist på styrning av de medel och resurser som trots allt är ändliga.

Men vindkraft på deponin, i UEAB´s regi, vad är detta för något. Finns det inga aktörer inom denna branch förutom UEAB – man undrar.

STUBO – en resurs till att utveckla Ulricehamns kommun i ett koncernperspektiv

2012/11/01

Har skrivit mycket om denna fråga och nu noterar jag att mina partikamrater och min gruppledare ger mig kredit för denna lösning, det är roligt. Till detta fogar sig också Folkpartiet och Kristdemokraterna och det är bra.

Investeringar 2010-01-17.

Moderbolaget ett verktyg till utveckling 2010-04-03

Moderbolaget ett verktyg till utveckling och tillväxt 2010-04-08

Strategiska beslut resulterar i ett nytt bibliotek 2011-08-09

Förvalta eller utveckla 2011-08-18

Kortsiktig strategi 2011-09-08

Ansvarsförbindelse – pensionsskuld 2012-04-19

STUBO finansierar nytt bibliotek 2012-11-01

Det finns alltid en tid för att frågorna ska mogna, men bristen i detta förslag är att man inte tänker större och i ett mer kostnadeffektivt koncernperspektiv. Där vi löser upp många frågor t ex pensionsskulden, fastighetsunderhållet på kommunens fastigheter löses.

Det innebär att STUBO går från att vara ett bostadsbolag och omvandlas till ett fastighetsbolag – då har man löst den första frågan, bolaget. I bostadsbolaget STUBO har vi idag en moderat ordförande, hon skulle kunna fortsätta som ordförande i fastighetsbolaget STUBO och få ordning på fastighetsunderhåll, fastighetsstrukturen samt i ett strategiskt perspektiv organisera kommunens fastigheter.

I detta koncernperspektiv frigör vi resurser till att lösa ansvarsförbindelsen (pensionsskulden), fondera mer medel som ger avkastning till driften samt lösa investeringskostnaderna för ett nytt bibliotek.

Löser vi ansvarsförbindelsen har vi också löst frågan när det gäller driftskostnaderna för det nya biblioteket, eventuellt även förvärvat ICA-fastigheten som över tid blir en mer kostnadseffektiv lösning, för en icke affärsdrivande verksamhet.

STUBO – enligt (S) en aktör som ska konkurrera med näringslivet ang boende och byggmarknaden

2012/10/30

Ulricehamns kommun är i tillväxt och utveckling, en fantastisk kommun att vara med och utveckla samt bo i.

Här är det viktigt att de boendeområden som finns i kommunens plankatalog färdigställs, här kan man med fördel se områden i så kallade stadsnära landsbygd, söderut från staden.

Att förstärka kommunens företagsklimat skapar ytterligare förutsättningar till en positiv befolkningsutveckling.

Näringslivet i Ulricehamn är rikt och kreativt, det visar de planer och de nyinvesteringar som görs. Här utgör både Vist och Rönnåsen intressanta områden.

Näringslivets förutsättningar stärks ytterligare om vi arbetar aktivt för att de 4,5 mil mellan Jönköping – Ulricehamn istället för 2+1 väg, byggs ut till en 2+2 väg.

Noterar att (S) vill framstå som ett pragmatiskt parti, helt plötsligt lyfts Tvingen 9 och 10 fram som en god förebild avseende de utökade byggklara bostäder i kommunen. Det svänger, i ett två års intervall på toppen.

Vi är en kommun på ca 23 000 invånare, låt oss strategiskt leda kommunen i en hållbar utveckling.

En sammanhållen kommun och stadsutveckling avseende boende, service, näringsliv och handel är viktigt i en tillväxt och utvecklingsfas, det stärker hela kommunen. De privata aktörerna på bostadsmarknaden är aktiva.

(S) skriver i UT 18/10 och uppmanar, att det kommunala bostadsbolaget ska börja konkurrera på bostadsmarknaden, det är förvånansvärt.

Men det står i förhållande till att (S) inte ser positivt på entreprenader, konkurrensutsättning eller de privata aktörerna angående boenden samt välfärdstjänsterna. Men, den nya lagen som reglerar allmännyttiga bostadsbolag talar om att bolagen skulle vara både affärsmässiga och marknadsmässiga.

Enligt (S) är inte borgensavgift på 0,60 procent marknadsmässig, den skulle äventyra förutsättningarna inom bostadsbolaget.

Blir bekymrad när (S) i sin insändare vill belåna STUBO med ytterligare 50 miljoner.

Vem ska täcka förräntningen av dessa miljoner, när man enligt (S) inte klarar en tidigare borgensavgift på 0,60 procent.

Hur påverkar detta agerande den totala bostadsutveckling som sker i kommunen.

Ska bostadsbolaget aktivt konkurrera inom bostadssektorn.

Därtill vill (S) att STUBO ska ge sig in i byggmarknaden, det rimmar ännu sämre mot ett positivt näringslivsklimat, men ligger väl i fas med (V) politik. I kommunen finns privata fastighetsägare som etablerat sig, med goda och starka stadsutvecklingsplaner, och de agerar på denna marknad, vad är då syftet med att aktivt konkurrera i detta läge.

Villkoren för företagande är grundläggande för vår välfärd.

Tillväxten gör att det finns fler resurser att fördela.

Det är när tillväxten uteblir som grupper i samhället ställs emot varandra. Det finns ett tydligt samband mellan gott företagsklimat, kommunal ekonomi i balans och en positiv befolkningsutveckling.

Detta är tre goda skäl att förbättra företagsklimatet än mer, istället för att aktivt gå ut och konkurrera med näringslivet, vad det gäller specifikt boende- och byggmarknaden.

Tre frågor utifrån ovanstående till (S):

Hur ser (S) på boendeområden och avgränsningar i stadsnära landsbygd när det gäller utvecklingen av staden?

Hur kommer (S) agerar utifrån sin rigida hållning vad det gäller entreprenader, specifikt entreprenören på Kullen, när ny upphandling ska ske?

Hur ser (S) på STUBO och bolagets marknads- och affärsmässighet gentemot de privata aktörerna.

 

Näringslivsfrågorna – säkrar välfärden

2012/10/17

Näringslivsklimatet i kommunen måste bli bättre.

Företagandet är grundläggande för välfärden. Näringslivet skapar tillväxt och gör att det finns mer resurser att fördela.

Inte bara detta, en kommun med ett gott företagsklimat får ett positivt gensvar på befolkningsutvecklingen.

Det gäller att styra och leda den kommunala ekonomin, då vet man hur pengaflödet går, man når balans samt avsätter de resurser som skapar mervärde i kommunen.

Budget i balans är inget mål i sig, målet är att uppfylla den kommunala budgeten med kvalitativ verksamhet.

I budgeten framkommer viljan, visionen om de resurser som verksamheten ska fördela och driva verksamheten med och som utvecklar dess goda kvalité.

Sker avvikelser ska de vara underbyggda av konsekvensbeskrivningar som visar på orsak, åtgärd samt långsiktig lösning på avvikelsen.

Den största obalansen i en kommun är när kommunen hemfaller till att tro sig kunna göra allting själv.

Konkurrensutsättningen eller den s k utmaningsrätten skapar förutsättningar för att nå de tillväxtmål som kommunen ställer upp i ”God ekonomisk hushållning”

Konkurrensutsättningen ger ett positiva utfall, den höjer kvalitén och utvecklar den skattefinsierade välfärden.

För att konkurrensutsättningen ska fungera måste kommunen vara en professionell beställare.

Därtill är det viktigt att det är rimlig balans i upphandlingarna så att man inte slår undan förutsättningarna för mindre företagare att vara med.

Mitt i allt detta så är den viktigaste punkten ändå, attityden till näringslivet. Man kan inte säga att man har en positiv syn på näringslivet när man å andra sidan drar undan förutsättningarna och försvårar leveransförutsättningarna för dem. Det vill säga, genom strategisk analys utifrån kommunens storlek, kundunderlag, varuutbud, kundrörelser inom utbuder av den handel som finns i kommunen, ska logistik och infrastruktur stötta näringslivet

Att dra isär handeln skadar handeln både i det korta som i det långsiktiga perspektivet. Förutsättningen till utökad handel är att befolkningsmålet uppnås, då ökar kundunderlaget och grundförutsättningen till att handeln ska växa.

Kommunen måste leverera utifrån sin policy ang näringslivet, det skapar förtroende och goda förutsättningar att lyckas.

Nöjda medarbetare som utvecklas på sin arbetsplats är viktiga megafoner i marknadsföringen, en negativ personalpolitik som skapar rädsla i organisationen, ropar ut ett negativt budskap.

Nästa goda marknadsförare är kommuninvånaren.

Utifrån en god service, god kvalité i verksamheterna och en positiv personalpolitik som innebär att kommunen utvecklar en effektiv serviceanda, gör man det lilla extra, utifrån den trivseln som medarbetare i en tillåtande organisation äger.

Vi behöver inte s k ”uppfinna hjulet” en gång till – låt det goda flöda i organisationen – investera i medarbetarna – skapa förutsättningar till en god arbetsmiljö.

Om vi är en god arbetsgivare med god personalpolitik som har en strak serviceanda gentemot näringslivet – då kan vi bli, trots allt, bättre – och vi når goda resultat.

Om vi som kommun arbetar hårt för att bli bättre måste vi bli mer kommunikativa – vi kan inte passivt avvakta resultat – aktivitet är ledordet.

Fokus måste utgå från tillväxtmålen och hur vi når dit.

För stadens attraktionskraft måste logistiken fumgera – kollektivtrafik, transporter, personbiltrafiken – hela logistiken är viktig för ett samhälle ska fungera.

Här måste jag åter lyfta fram infrastrukturen – alla de branscher som är etablerade i kommunen måste få stöd av kommunen i fråga om infrastrukturen – fungerar inte denna så är det tomt i butikernas hyllor, varuutbudet blir begränsat och köpkraften lämnar staden.

Vidare är det viktigt att med förtroende fördela de resurser skattekollektivet anförtror den offentliga sektorn – en skattehöjning t ex tar mycket livskraft från den handel som kommunens politiker säger sig värna – här måste vi öka vår trovärdighet.

Om det mot all förmodan måste till en skattehöjning, skall den göra skillnad – efter en sådan åtgärd ska den kommunala ekonomin vara i balans – det är det som en skattehöjning innebär – att skapa förutsättningar till en stabilar offentlig ekonomi, blir det inte fallet är styrningen ineffektiv och resultatet blir ett minskat förtroende.

En kommunal effektiv organisation med uttalad serviceanda – utifrån en trovärdig personalpolitik – ger signaler till näringslivet, bygger det goda samhället, med de goda förutsättningarna och möjligheterna till ett positivt utfall av tillväxt och utveckling.

Jag vill vara med vill du!

Delårsrapport 2012

2012/10/09

Måste återkomma, med en undran över delårsrapporten, visst kan man lämna saker åt sitt öde, men hur når vi balans!

Inför 2012 hade Ulricehamns kommun en intäktsida på.

1 061 500 miljoner kronor

Efter en borglig skattehöjning á 0,50 kronor – Här anmälde jag en avvikande mening till den moderata gruppen, samt om ett anförande.

19 500 miljoner kronor

Summa

1 081 000 miljoner kronor

Ny prognos 2012-02-16

1 085 868 miljoner kronor

Ny prognos 2012-04-26

1 093 451  miljoner kronor

Ny prognos 2012-06-18

1 093 451  miljoner kronor

Ny prognos 2012-09-27

1 096 005 miljoner kronor

Detta innebär att under 2012 har Ulricehamn i sin skatteprognos enligt SKL – (Sveriges Kommuner och Landsting) löpande fått en ökad skatteintäckt på 15 005 miljoner kronor, fram till 2012-09-27.

Det budgeterade resultatet på 31 063 miljoner kronor – innehåller 19 500 miljoner kronor var utifrån en skattehöjning á 0,50 kronor – därtill tillkommer enligt SKL´s skatteprognos ytterligare ett tillskott på 15 005 miljoner kronor.

Positiva skatteprognoser på 15 mkr, budgeterat resultat 31 mkr med ett utfall på 46 mkr därtill enligt Kommunstyrelsen ett utfall vid årets slut på – 7 mkr. I sammanhanget återfinns ett engångsbelopp på 19,6 miljoner kronor, återbetalade premier till kommunen från statliga avtalsgruppförsäkringar på grund av att antalet sjukskrivna och förtidspensionerade i landet minskat. Var har 72,6 mkr tagit vägen?

Läser handlingarna på sidan 18f;

”8 Allmänna kommentarer

Kommunens totala resultat efter 8 månader uppgår till + 20 mkr justerat för poster av ‘engångskaraktär’. Det redovisade resultatet uppgår vid delåret till + 34 mkr, prognos för helåret uppgår till + 21 mkr i redovisat resultat.

Vid en ‘normal’ investeringsnivå hade resultatet varit förenligt med ‘god ekonomisk hushållning’. Beakta utfallet för periodens investeringar, 67 mkr, är resultatet ca 20 mkr ‘för lågt’.

Delårsresultaet har påverkats av ett antal stora poster av engångskaraktär, vars slutliga värdering kan få betydelse för helårsresultatet och därmed även prognosen.

Dessa poster är:

– Nedskrivning av mark, belastar resultatet med ca 8 mkr.

– Återbetalning av försäkringspremier, (AFA medel), förstärker resultatet med 20 mkr.

– Extra avsättning sluttäckning av deponin, belastar resultatet med 20 mkr.

– Tillfällig återföring av semesterlöneskuld, förstärker resultatet med 22 mkr.

Markvärderingen kan påverkas av det fortsatta planarbetet. Avsättningen till deponin kan förändras om skulden fördelas mellan UEAB och kommunen. Semesterlöneskulden är låg eftersom merparten av semestern nyligen tagits ut. Beräknas på helårsbasis ej ha någon större resultatpåverkan.

Vidare kan givetvis det faktiska helårsresultatet inom verksamheterna påverka kommunens totala helårsreultat.

Av de ‘rörelsedrivande’ bolagen är det endast UEAB som redovisar positivt resultat efter 8 månader. UEAB:s resultat efter finansiella poster uppgick till + 14,1 mkr.

NUAB, i vilket ingår fusionerade UFSAB, samt Stadshus AB finansieras i huvudsak med koncernbidrag. Dessa bolag redovisar i huvudsak enligt plan.”

Visst låter det intressant en budgetpost som är en skuld förstärker resultatet, vad säger man, posten är från semesterlöneskulden på 20 mkr, drar man ut kontentan av denna bokföringstekniska kullerbytta så kan vi rädda hem ett resultat på plus/minus noll.

Nämndhuset ska bli boende

2012/10/08

Äntligen omskapas Nämndhuset till boende genom detaljplaneändring.

I den moderata gruppen har jag lyft denna fråga om att förbereda Nämndhuset till försäljning, det har med ledarskap att hålla, leda och styra sakfrågorna. Då ser man först och främst om man avviker från den fastställda budgeten, löpande.

Anmälde 2011 enligt våra stadgar att jag inte deltog i beslut att höja skattesatsen med 0,50 kronor, meddelade också att utifrån detta läggs en alternativ budget, vilket också lyfts på alliansmöte. Har vi spelregler så avviker man inte från dessa regler.

Här lyfte jag utifrån vad jag tidigare framför ang effektiviseringar, så gör sakfrågorna färdiga, då ser man ett sammanhang, en strategi och en målmedvetenhet i politiken.

Det finns som det ser ut nu tre planer som har en kontext – detta för att verksamheterna inte ska dras isär.

Det är Nämndhuset, verksamheten i detta hus ska flytta och fastigheten som är tänkt är inte detaljplaneändrad, vad jag kan förstå idag. Här är det viktigt att man ställer dessa tv å frågor i en samlad kontex, allt för att hålla ihop verksamheter och förutsättningar.

En tredje del är om man nu ska genomföra en ytterligare förutsättning ute vid Ubbarp, så bör även denna detaljplan ligga i fas med ovan anförda.

Det finns inte många frågor som inte har sin kontext – håller man inte ihop sammanhangen kommer det att kosta resurser – .

Roligt att man även i detta sammanhanget gett positiva signaler till mina moderata vänner – för vi moderater bygger stad – vi håller ihop

Lassalyckan och Sim- och Sporthallen

2012/10/08

Att påverka är en konst, hur lite, men ändå, verkar dock göra nytta.

Tidigare skrev jag ett svar på Facebook om varför man bakade ihop frågeunderlaget om både Lassalyckan och Sim- och Sporthallen. Här anförde jag att man borde i denna process hålla isär projekten.

Nu har det avlöpt på det sättet att de entreprenader som är under luppen, kommer att dras isär, för att göra det möjligt för fler att lägga anbud på två skillda enheter, det är bra.

Fortfarande är det rädslan och upplevelesen av det s k okända som styr allmänhetens syn på frågan.

Ställer man återigen samma fråga ang Kullen och Kullens kök, om dessa ska återgå i kommunal regi, blir det ett ramaskri.

Personal som ingår i den verksamhet vilket bedriver verksamhet till de boende är nöjda och de boende också.

Den kompetenta personal som finns på enheterna kan vara de som i sin tanke om verksamheten kan utveckla verksamheterna i enheterna på ett annat sätt än inom den kommunala hägnet – det kan t ex vara att tar man ut en hyra bör den stå i paritet med det underhåll som sker i enheten – är det bristfälligt så påverkar det definitivt hur man kan lyfta verksamheten.

Fastighetsunderhållet är en budgetfråga som måste tas i på allvar – ocg de pengarna ska gå till underhåll – inte vara en budgetregulator vid vikande resultat.

Vad är det då som gör denna rädsla – förfrågningsunderlagen kan alltid ställas utifrån vad man vill att entreprenören ska uppfylla i sin verksamhet när man lägger ut den på entreprenad.

Det finns ett visst antal parametrar som man kan mäta mot det som underlaget i anbudsförfrågan gäller, uppfyller då inte entreprenören dessa parametrar får man göra åtgärder.

Senast detta skedde, vad jag noterat är ett taxiföretag som Västtrafik återkallade entreprenad ifrån för de inte fyllde de kvalitétsparametrar som fanns i förfrågningsunderlaget avseende entrepanden.

Detta är styrning – kan även användas inom den egna verksamheten – då får man en bild av var resurserna tar vägen.

Roligt att kunna ge mina egna moderatvänner goda idéer som tas till vara på – det här blir bra.