Vi kan alla gå och fundera på vad som händer, vad som kommer att ske och varför det eller det händer och varför allt blir som det blir, detta är människans frågor runt och i livet.
Vi, Ulricehamns kommun, har som mål att bli 25 000 invånare till år 2020, och det är bra, det är alltid bra med tillväxtmål. Men det är resan dit som är viktig, hur ställer jag min färd? För min egen del tror jag att det är viktigt att titta inåt innan man tittar utåt. Det är så i livet också, vad vill jag, vad vill jag jobba med och hur vill jag utvecklas. Applicerar jag dessa frågor på Ulricehamns kommun börjar resan där vi befinner oss, vart vill vi, hur formar vi staden och kommunen och hur vill jag att staden och kommunen utvecklas.
Först och främst vår geografi är den unik, absolut inte. Inom en tiomilaomkrets ligger ett antal kommuner med samma förutsättningar, t ex Göteborg, Jönköping, Borås, Svenljunga, Tranemo etc. Tittar jag utifrån miljön är det samma sak, tittar jag på verksamheterna inom välfärdens kärna är det samma, så det är inte lätt att föra fram olika faktorer som man initialt ser som tillväxtskapande i kommunsverige, det blir mer ett mervärde för det som är avgörande.
Ser vi på vår kommun har vi två viktiga grundläggande faktorer och det är att man kan åka från och till våran kommun och vi har Åsunden men detta är inte heller så unikt i kommun Sverige. Först och främst Rv 157 och 46, mellan Falköping och Tranemo, denna linje måste förstärkas ytterligare. Kollektivtrafiken i detta avseende kopplar ihop vår möjlighet till att resa. Linje 900 gör det möjligt att nå Högskolan i Skövde inom rimlig tid, en faktor som ökar attraktionen till högre studier. Linje 900 öppnar också upp för vidare resa till Stockholm etc. För det andra Rv 40 som sträcker sig i sin förlängning mellan Göteborg och Stockholm, binder ihop Sveriges två största städer. Linje 200 och 100 gör det möjligt att nå Högskolor och Universitet i Jönköping, Borås och Göteborg.
Noterar att i ett större perspektiv har vi en närhet, genom vårt vägnät tre viktiga noder för transportsektorn, Göteborgs Hamn, Landvetter-, Säve- samt Axamo flygplatser. Här rör sig årligen ett antal tusen människor på semesterresor via flyg eller båt i detta område, vi rör på oss mer än någonsin runt om i världen. När det gäller transportsektorn rör det sig mycket gods utmed Rv 40 och här är det standarden på vägen som är av avgörande betydelse. Jag tror inte på utbyggnaden av Rv 40 till motorväg om man inte lägger kraft på att binda ihop Sverige, Stockholm med Göteborg, dvs att bygga klart sista biten mellan Ulricehamn och Jönköping, det förbättrar för transportsektorn och är tillväxtskapande.
En annan viktig faktor är vi politiker som fattar beslut blir informerade om vad som sker, vad som är på gång och att besluten håller ihop ekonomin och kommunen. Ser man det nationellt och globalt är ekonomin och att hålla ihop sina länder en viktig faktor för tillväxt, i annat fall sprider sig oron och hämmar tillväxten i ett större sammanhang. Ulricehamns kommun ska i planarbete vara längre fram i tillväxtarbetet, avseende områden för boenden och industriområden, här är det viktigt att man ställer i ordning områdena med infrastruktur avseende bredbandsnät, V A- och elnät, vägar, busshållplatser, etc.
Industriområdena bör utvecklas norr- och österut, boendeområden bör utvecklas söder- och västerut. Det om kommunen i ett övergripande perspektiv.
Ulricehamns stad ska utvecklas till ett nav för service. I utvecklingen av de framtida infrastruktursatsningarna som det arbetas och planeras för, dvs Rv 40 hela vägen till Jönköping och Götalandsbanan mellan Stockholm och Göteborg måste vi Ulricehamnare inse att det är av vikt att stärka centralorten i och med att vi blir mer rörliga i vårt beteende. Rent historiskt, har man inte stärkt sin kommundel utan lämnat den och tagit samhällsservicen från annat håll vilket resulterat i att man fått lägga ned lanthandeln, posten och banken i kransorterna. Idag har vi en utpendling av arbetskraft på ca 3 500 individer per år, förbättrar vi infrastrukturen och därmed pendlingsförutsättningarna kommer denna att öka ytterligare, vilket utgör en riskfaktor för serviceutbudet i Ulricehamn.
Stadsbiblioteket bör med fördel lokaliseras så det skapas flöden i centrala Ulricehamn, detta är stadsutveckling och med en koppling till vårt kulturella torg skapas en levande miljö, här kan en replik av den gamla kandelabern få en förnyad offentlighet. I detta perspektiv blir kommunen en aktör för att förstärka det projekt Köp- och Cityföreningen i Ulricehamn arbetar med, 25 000 kunder till år 2020. Det här är bra att näingslivet och kommunen utvecklar kommunen åt samma håll.
Vi måste inse att finns det möjliigheter, finns det också hot. Infrastruktursatsningar är en stark utvecklingsfaktor men rymmer också inom sig ett hämmande av tillväxten av den specifika orten, här måste man kommungemensamt enas om att ska vi vara attraktiva ska Ulricehamn bli stärkt i sin roll som tätort, men inte på bekostnad av landsbygden utan som en förutsättning för landsbygdens överlevnad.
Målet är satt i ett tillväxtmål, 25 000 invånare till år 2020 och detta för att stärka dels kundbasen för det serviceutbud som finns på Karlnäs, Storgatan och i Gällstad. Vi ska inte planera som om vi är ca 50 000 invånare, vi ska hålla ihop kommunen. Vi ska planera för att stärka handeln i Ulricehamn på de platser som nämnts ovan. Viktigt att vi leder Ulricehamn in i tillväxten och utvecklingen istället för tvärtom, att springa efter och lappa och laga blir panikartat. När förtätningen av centralorten genomförts kan man ta nya grepp i en fortsatt tillväxt och utveckling. Tillsammans steg för steg utvecklar vi vår kommun till att bli tillgänglig, nära och änmer attraktiv.
Jag förespråkar två parkeringsdäck i Ulricehamn, ett vid ICA och ett på Marknadsplatsen. Den utveckling som skett runt ICA krävs bättre parkeringsförutsättningar, vilket också stärker handeln i centrum. På Marknadsplatsen kan jag tänka mig att bygga ett parkeringsdäck över. I tre av de hörn som berör fastigheten kan man med fördel bygga tre flerfamiljshus vilket innebär att det är enklare för en aktör att få en ekonomisk bild på hela investeringen. Boende vid Marknadsplatsen kan rymma ett blandat boende, inte specifikt ett kategoriboende.
Bronäs, här ser jag en utveckling av boenden som dels rymmer flerfamiljshus samt eventuella enfamiljshus. I anslutning av Ätran förbereda en lagun där de boende kan äga/hyra en båtplats som är skyddad och skapar en attraktiv miljö i området. Detta innebär att bron över Boråsvägen måste förändras tillika den vid gång- och cykelbanan, så att båtar kan ta sig in och ut i Åsunden. Givetvis på ett sätt där en “strandpromenad” utmed Ätrans sträckning byggs med belysning, vilket binder samman Bronäs- med Järnvägsområdet utan några svåra trafiksituationer. Med fördel bör man bygga en rondell vid befintlig infart till Tegelbruksgatan och därigenom få en naturlig trafikplats med anknytning till Bangårdsgatan, vilket innebär att man förenklar trafiksituationen med färre anknytningar till Boråsvägen.
Grodparken, att Södra- och Norra Kullagatn stängs av för trafik. Att trafik från Bogesundsgatan till Boråsvägen stängs av. Vid början av Storgatan från Boråsvägen görs en stor vändplats med parkeringar för handikappade för att skapa tillgänglighet till servicen runt Grodparken. Vid Lilla Torget kan det med fördel byggas ett flerfamiljshus. Trafiken på Sturegatan kommer vara fortsatt öppen för trafik. Fastigheten där STUBO har sina kontor kan med fördel byggas om och förstärka Kullens boendekategori.
Stureparken, här ser man över och klipper träden samt kortar ner trädkronorna på ett attraktivt sätt. Man kan också med fördel utveckla Stureparken för ett kulturellt sammanhang t ex friluftsscen.
Att i framtiden bygga ut Sim- och Sporthallen till en evenemangsarena där anläggningen täcker det behov av tider som skolidrotten och de olika föreningarna påtalar, här finns inget utrymme för andra kategorier av idrottsutövare. En utveckling av Simhallen med fler banor med fler attraktioner för barn och ungdomar. En utveckling av Sporthallen där man kan ha mässor, evenemang, skolavslutningar och andra tillställningar i framtiden.
Utveckla ett attraktivt boendeområde vid Herralyckan, blandat med fler- och enfamiljsboenden. Borgmästarhagen, Rv 40, Jönköpingsvägen upp till “Hössnakorset”, skapa attraktiva boendmiljöer utifrån förutsättningen med den härliga topografin.
Med gräns Sträckåsvägen, väg 157 och gamla Marbäcksvägen kan man utveckla attraktiva boendemiljöer med fortsättning från Skottek till Sjö Gunnarsbo, med härliga exklusiva fastigheter. Ulricehamn med utveckling av boendemiljöer till Marbäck stärker upp och kan vara utvecklande för denna kransort, stärker landsbygdsutvecklingen.
Villastaden, området vid f d handelsträdgården kan med fördel göras om till både flerfamiljshus samt enfamiljshus, vid Brunns trafikplats kan man göra områden för boenden på båda sidor av Rv 40. Utveckling av området vid Åsabacken turistiskt eller ett åretrunt boende med bryggor och möjligheter för turbåten.
Vi politiker har en skyldighet gentemot er kommunmedborgare att skapa de bästa förutsättnigar till att kunna värna kärnan i välfärdssamhället och då är det primära att tala om tillväxt och utveckling, att skapa förutsättningar att Ulricehamn med kransorter kan är en attraktiv etableringplats för företag, industri och logistikföretag, som skapar tryck på att attraktiva boendemiljöer är planerade, samt att politikerna håller ihop kommunen i en hållbar utveckling med en god ekonomi.
Ulricehamnsmoderaten 