Nämndhuset ska bli boende

Äntligen omskapas Nämndhuset till boende genom detaljplaneändring.

I den moderata gruppen har jag lyft denna fråga om att förbereda Nämndhuset till försäljning, det har med ledarskap att hålla, leda och styra sakfrågorna. Då ser man först och främst om man avviker från den fastställda budgeten, löpande.

Anmälde 2011 enligt våra stadgar att jag inte deltog i beslut att höja skattesatsen med 0,50 kronor, meddelade också att utifrån detta läggs en alternativ budget, vilket också lyfts på alliansmöte. Har vi spelregler så avviker man inte från dessa regler.

Här lyfte jag utifrån vad jag tidigare framför ang effektiviseringar, så gör sakfrågorna färdiga, då ser man ett sammanhang, en strategi och en målmedvetenhet i politiken.

Det finns som det ser ut nu tre planer som har en kontext – detta för att verksamheterna inte ska dras isär.

Det är Nämndhuset, verksamheten i detta hus ska flytta och fastigheten som är tänkt är inte detaljplaneändrad, vad jag kan förstå idag. Här är det viktigt att man ställer dessa tv å frågor i en samlad kontex, allt för att hålla ihop verksamheter och förutsättningar.

En tredje del är om man nu ska genomföra en ytterligare förutsättning ute vid Ubbarp, så bör även denna detaljplan ligga i fas med ovan anförda.

Det finns inte många frågor som inte har sin kontext – håller man inte ihop sammanhangen kommer det att kosta resurser – .

Roligt att man även i detta sammanhanget gett positiva signaler till mina moderata vänner – för vi moderater bygger stad – vi håller ihop

Lassalyckan och Sim- och Sporthallen

Att påverka är en konst, hur lite, men ändå, verkar dock göra nytta.

Tidigare skrev jag ett svar på Facebook om varför man bakade ihop frågeunderlaget om både Lassalyckan och Sim- och Sporthallen. Här anförde jag att man borde i denna process hålla isär projekten.

Nu har det avlöpt på det sättet att de entreprenader som är under luppen, kommer att dras isär, för att göra det möjligt för fler att lägga anbud på två skillda enheter, det är bra.

Fortfarande är det rädslan och upplevelesen av det s k okända som styr allmänhetens syn på frågan.

Ställer man återigen samma fråga ang Kullen och Kullens kök, om dessa ska återgå i kommunal regi, blir det ett ramaskri.

Personal som ingår i den verksamhet vilket bedriver verksamhet till de boende är nöjda och de boende också.

Den kompetenta personal som finns på enheterna kan vara de som i sin tanke om verksamheten kan utveckla verksamheterna i enheterna på ett annat sätt än inom den kommunala hägnet – det kan t ex vara att tar man ut en hyra bör den stå i paritet med det underhåll som sker i enheten – är det bristfälligt så påverkar det definitivt hur man kan lyfta verksamheten.

Fastighetsunderhållet är en budgetfråga som måste tas i på allvar – ocg de pengarna ska gå till underhåll – inte vara en budgetregulator vid vikande resultat.

Vad är det då som gör denna rädsla – förfrågningsunderlagen kan alltid ställas utifrån vad man vill att entreprenören ska uppfylla i sin verksamhet när man lägger ut den på entreprenad.

Det finns ett visst antal parametrar som man kan mäta mot det som underlaget i anbudsförfrågan gäller, uppfyller då inte entreprenören dessa parametrar får man göra åtgärder.

Senast detta skedde, vad jag noterat är ett taxiföretag som Västtrafik återkallade entreprenad ifrån för de inte fyllde de kvalitétsparametrar som fanns i förfrågningsunderlaget avseende entrepanden.

Detta är styrning – kan även användas inom den egna verksamheten – då får man en bild av var resurserna tar vägen.

Roligt att kunna ge mina egna moderatvänner goda idéer som tas till vara på – det här blir bra.

Gör STUBO till ett fastighetsbolag och frigör 160 miljoner kronor

Det är av yttersta vikt att signalera sin syn på inriktningen i besluten och konsekvenserna.

Det som följer har framförts tidigare på moderaternas gruppmöten. Strategin som är tänkt, av lösningar i beslutunderlagen är också viktiga att kommunicera, för att väljarna ska förstå besluten i sin helhet och dess innehåll.

När motorvägsbygget kommer igång blir förutsättningarna för Ulricehamns kommun att växa och utvecklas starkare. När man därtill arbetar för att få in sista delen av 2+1 vägen mellan Jönköping – Ulricehamn till att bli fyrfältsväg, förstärks förutsättningarna än mer att bli 25 000 invånare i kommunen.

Dessa två mål finns i alliansens handlingsprogram.

Moderbolaget är ett verktyg för kommunens utveckling och tillväxt.

Att frigöra bundna tillgångar till investeringar är att utveckla kommunen och göra den än mer attraktiv.

Tanken att bilda ett moderbolag var bra, men inte bara till att fördela koncernbidrag.

Men vad är strategin, hur tänker vi i Ulricehamns Stadshus AB?

Att använda tillgångar till att reinvestera i andra projekt är en bra strategi, det avlastar kommunen samt kommuninvånarna, att bli belånade eller mer beskattade. Gör man en omstrukturering av bolagen, i detta fall STUBO, frigörs det resurser, med all säkerhet mellan 140 – 160 miljoner kronor.

Delar av resurserna kan fonderas.

Den finansiella förvaltningen stärker driftbudgeten i verksamheterna.

Vilken väg kommunen väljer är en fråga av strategisk karaktär. Den kommer att ligga till grund för beslut i kommunens framtida arbete för tillskapandet av mervärde, tillväxt och utveckling. Hör åter att resurser saknas, vilket är långt ifrån sanningen.

Det finns resurser till att genomföra flera av de större investeringar som ligger i investeringsplanen! Att använda det kommunala moderbolaget, genomlysa de kommunala bolagen samt genomföra förändring i bolagsstrukturen, frigör ansenliga resurser.

En strukturförändring av STUBO från bostads- till fastighetsbolag, kan innebära att man säljer hyresrätterna och det nya fastighetsbolaget köper in alla kommunens fastigheter.

Då fylls begreppet “god ekonomisk hushållning” med ett strategiskt innehåll.

Man skapar balans i det redan kritiserade och eftersatta underhållet på kommunens fastighetsbestånd.

Man kan reglera delar av pensionsskulden som årligen belastar den kommunala driftsbudgeten.

Ställer fyra frågor som är av intresse:

Varför har man ett kommunalt bostadsbolag, specifikt i Ulricehamn, med ett förvaltande syfte?

Varför ska kommunen vara en förvaltare på bostadsmarknaden och konkurrera mot de privata bostadsbolagen?

Är det egentligen inom den kommunala kompetensen att förvalta bostäder i konkurrens med de privata bostadsbolagen?

Utifrån den nya lagstiftningen hur har man anpassat det kommunala bostadsbolaget avseende affärsmässigheten – dvs. borgensavgift och den marknadsmässiga utdelningen i detalj?

Att sälja kommunala fastigheter externt är en kortsiktig tanke, kortare än tanken

I det privata kan ett företag som behöver få loss resurser till nya investeringar sälja delar av sin produktionsenhet, till extern finansiär. Därefter bygger man ut företaget, investerar i en ny produktionslina. Lägger en ekonomisk bild av att hyra och amortera tillbaka den försålda delen av fastigheten. Detta ligger i den kalkyl utifrån den tilltänkta ökade produktionen samt försäljning som gör att affärskoncept bär sig.

Att applicera detta på den offentliga verksamheten, är en tanke som visar att man tänkt en gång för lite.

Den offentliga verksamheten har ingen produktionslina som genererar överskott som man kan bryta ned till ytterligare investeringar. Den offentliga verksamheten producerar bara tjänster och service. Säljer man ut de fasta tllgångarna för att sedan förhyra dem så vet vi att anpassningar av lokaliteter, tillika konsumentprisindex har en förmåga till ökade externa hyror, Vilket innebär ökade driftskostnader. Medan egna lokaler och fastigheter som underhålls löpande är på sikt en mer lönsam så kallat affärsbild, utifrån att verksamheten består av att man endast producerar och levererar tjänster och service.

Däremot att sälja ut fastigheter som man inte omfattar i sin verksamhetstruktur är givetvis en självklarhet!

Allt som belastar den kommunala verksamheten avseende driftkostnader har påverkan på skattebasen och där är vi vid smärtgränsen, marginalskatteeffekt på 56,6 procent, gentemot vad skattebetalaren får i gengäld i motprestationen av service och kvalité.

Visst är det lockande att sälja ut kommunala fastigheter till en extern part. Den summa man får loss i förhållande till den ökade driftskostnaden genom anpassade lokalytor, den initiala hyresnivån och den indexuppräkningen av hyreskostnaden. Det blir ett kostsamt förhållande gentemot skatteuttaget.

Att däremot kostnadseffektivisera de kommunala fastigheterna utifrån underhållsbehovet och verksamheten, gör att skattebetalaren inte läggs till last med overksamma lokalytor. Välfärdtjänsterna står inte i ett produktionsförhållande, utan till en skattefinansierad verksamhet.

Vidhåller att en kommun kan vara, trots allt, betjänt av ett fastighetsbolag som i sin profession förvalatar fastigheter. Fastigheterna står i paritet till den kvalité, arbets- och boendemiljö vilket påverkar helheten av den sammanlagda speglingen av verksamheten.

Underhållsbehovet kommer vid en dylik omstrukturering bli mer professionell, ställas mot det faktiska behovet och synliggöra fastigheternas brister. Underhållsbehovet ställs över tid i en plan som detta fastighetsbolag ska förhålla sig till.

Det vill säga, att det ansenliga värde som kommunen förvaltar åt varje skattebetalare, genom sin underhållsplan, bibehåller sitt marknadsvärde.

 

 

Sim- och Sporthallen – känslan och upplevelsen av förändringar

Allt som ska utvecklas måste ställas i förändring. Vad är det egentligen som ligger i botten till de reaktioner som uppstår, det är förändringen.

När jag drar mig till minnes verksamheter som varit föremål för alternativ drift så kommer jag ihåg Kullen. Atendo driver denna verksamhet.

Processen var uppiskad och hätsk stundtals, men efter att beslut tagits och åren passerat, dök det plötsligt upp ett rykte efter kanske en viss sanning att kommunen eventuellt skulle ta tillbaka driften. Ett ramaskri, lätt uttryckt uppstod från allmänheten. Om vi drar oss till minnes köket på Kullen och den entreprenaden, där ser vi också vilka känslor och upplevelser som förändringen piskar upp.

Finns två frågor som bör ställas mot och för verksamheten och det är:

För det första, varför ska verksamheten läggas ut på entreprenad?

För det andra, varför ska verksamheten inte läggas ut på entreprenad?

1. All utveckling kräver förändring, visst kan man luta sig tillbaka och vara nöjd med den verksamhet och drift som man idag har. Visst kan man se att verksamheten rent personalmässigt gör ett gott arbete, ger god service och har god kvalité.  Men, vi vill ha utveckling, inte alternativ driftsform för sin egen skull, vi vill ha utveckling. Med en annan huvudman, kan man se hur man kan öka kontakten till kund, öka servicen till kund och öka kvalitén till kund.

Det finns inom verksamhetsytan två främmande delar som varit föremål för diskussion över tid, det är caféet och gymmet, två verksamheter som krävt märkliga förklaringar utifrån ett konkurrenssyfte avseende den privata kontra offentlig drift. Idag har caféet varit utlagt på alternativ drift vilket inte har föranlett några dramatiska upplevelser eller känslostormar.

Däremot gymmet som utifrån sin prisbild, drift och huvudman använder sin ställning till att vara en prispressare på marknaden. Både vad det gäller verksamhetens art samt verksamhetens prisbild.

Därtill kan anföras diskussionen om Sim- och Sporthallens solarie. När anläggningen ställs under alternativ drift utsätts inte privata enskilda verksamheter oavsett, gym, café eller solarie för konkurrens ifrån den offentliga huvudmannen inom respektive verksamhetsområde.

2. Om man gör det enkelt för sig utan att problematisera ärendet ytterligare löser man ovanstående enskilda sakfrågor inom verksamhetsområdet genom att man neutraliserar enhetens konkurrens mot den privata aktören.

Om verksamheten läggs ut kan Sim- och Sporthallen i sin helhet exponera sig i förhållande till kund i ett sammanhang där fler verksamheter som kan rymmas inom en dylik enhet. Hur de kan utvecklas utifrån den personal, verksamhetsidé som man utvecklar som utifrån den kvalitétsfaktor som man vill exponera gentemot gamla som nya kunder.

Ser i botten återigen en rädsla, en känsla och en upplevelse utifrån denna förändring – notera, det kan faktiskt innebära att Sim- och Sporthallen utvecklas och blir en ännu bättre enhet ställd i ett större sammanhang Sanatorieskogens Frilufts- och Idrottsområde, i närheten av specifikt Lassalyckan.

Beredningen för lärande och schablonmässiga krav från partigrupperna att namnge tre skolor till nedläggelse.

Man ska göra sitt jobb – det är en skyldighet – men ibland kan man undra om underlaget stämmer. Beredningen för lärande fick från partigrupperna att vi skulle skriva in tre skolor i underlaget, som skulle läggas ned. Det var Marbäck, Vegby och Dalums skolor. I ett lagarbete så får man böja sig när man sitter i ett arbete med ett underlag som ingår i ett övergripande arbete.

I övrigt gäller följande, utdrag ur de moderata stadgarna som berör kommunfullmäktigegrupp.

Vid gruppsammanträde skall ledamot i förekommande fall klart redovisa avvikande mening. Beslutar gruppen att rekommendera partiets ledamöter att ta viss ställning till ärende, skall ledamot som ämnar hålla anförande eller rösta på sätt som icke överensstämmer med rekommendationen, anmäla detta senast vid gruppmötet före fullmäktiges sammanträde. Ledamot som icke är närvarande vid gruppmötet, ska i god tid före fullmäktigemötet anmäla avsikt att hålla sådant anförande eller rösta på sådant sätt till ordföranden.

För några veckor sedan fick jag ett underlag till mig där det visade sig, specifikt om en skola. Prognosen som var framskriven, vet inte vem som styrt den visade på 77 elever. När man senare granskade och analyserade grunderna och matrialet en gång till, visade utfallet på en avvikelse i sammanhanget, på en hel klass! Det visade + 20 elever, ett utfall på 97 elever i samma skola.

Visst är det svårt att göra prognoser.

Men ärligt talat, vad pysslar man med, på vilka underlag driver och fattar man besluten och hur kommer det att se ut efter beslutet.

Måste något göras trots detta. ja så är det! Men besluten i framtiden måste ligga närmare sanningen och bära en historia om hur lösningarna ska gestalta sig – det ger trovärdighet

Ulricehamn en kommun med och i framtiden

 

Vi kan alla gå och fundera på vad som händer, vad som kommer att ske och varför det eller det händer och varför allt blir som det blir, detta är människans frågor runt och i livet.

Vi, Ulricehamns kommun, har som mål att bli 25 000 invånare till år 2020, och det är bra, det är alltid bra med tillväxtmål. Men det är resan dit som är viktig, hur ställer jag min färd? För min egen del tror jag att det är viktigt att titta inåt innan man tittar utåt. Det är så i livet också, vad vill jag, vad vill jag jobba med och hur vill jag utvecklas. Applicerar jag dessa frågor på Ulricehamns kommun börjar resan där vi befinner oss, vart vill vi, hur formar vi staden och kommunen och hur vill jag att staden och kommunen utvecklas.

Först och främst vår geografi är den unik, absolut inte. Inom en tiomilaomkrets ligger ett antal kommuner med samma förutsättningar, t ex Göteborg, Jönköping, Borås, Svenljunga, Tranemo etc. Tittar jag utifrån miljön är det samma sak, tittar jag på verksamheterna inom välfärdens kärna är det samma, så det är inte lätt att föra fram olika faktorer som man initialt ser som tillväxtskapande i kommunsverige, det blir mer ett mervärde för det som är avgörande.

Ser vi på vår kommun har vi två viktiga grundläggande faktorer och det är att man kan åka från och till våran kommun och vi har Åsunden men detta är inte heller så unikt i kommun Sverige. Först och främst Rv 157 och 46, mellan Falköping och Tranemo, denna linje måste förstärkas ytterligare. Kollektivtrafiken i detta avseende kopplar ihop vår möjlighet till att resa. Linje 900 gör det möjligt att nå Högskolan i Skövde inom rimlig tid, en faktor som ökar attraktionen till högre studier. Linje 900 öppnar också upp för vidare resa till Stockholm etc. För det andra Rv 40 som sträcker sig i sin förlängning mellan Göteborg och Stockholm, binder ihop Sveriges två största städer. Linje 200 och 100 gör det möjligt att nå Högskolor och Universitet i Jönköping, Borås och Göteborg.

Noterar att i ett större perspektiv har vi en närhet, genom vårt vägnät tre viktiga noder för transportsektorn, Göteborgs Hamn, Landvetter-, Säve- samt Axamo flygplatser. Här rör sig årligen ett antal tusen människor på semesterresor via flyg eller båt i detta område, vi rör på oss mer än någonsin runt om i världen. När det gäller transportsektorn rör det sig mycket gods utmed Rv 40 och här är det standarden på vägen som är av avgörande betydelse. Jag tror inte på utbyggnaden av Rv 40 till motorväg om man inte lägger kraft på att binda ihop Sverige, Stockholm med Göteborg, dvs att bygga klart sista biten mellan Ulricehamn och Jönköping, det förbättrar för transportsektorn och är tillväxtskapande.

En annan viktig faktor är vi politiker som fattar beslut blir informerade om vad som sker, vad som är på gång och att besluten håller ihop ekonomin och kommunen. Ser man det nationellt och globalt är ekonomin och att hålla ihop sina länder en viktig faktor för tillväxt, i annat fall sprider sig oron och hämmar tillväxten i ett större sammanhang. Ulricehamns kommun ska i planarbete vara längre fram i tillväxtarbetet, avseende områden för boenden och industriområden, här är det viktigt att man ställer i ordning områdena med infrastruktur avseende bredbandsnät, V A- och elnät, vägar, busshållplatser, etc.

Industriområdena bör utvecklas norr- och österut, boendeområden bör utvecklas söder- och västerut. Det om kommunen i ett övergripande perspektiv.

Ulricehamns stad ska utvecklas till ett nav för service. I utvecklingen av de framtida infrastruktursatsningarna som det arbetas och planeras för, dvs Rv 40 hela vägen till Jönköping och Götalandsbanan mellan Stockholm och Göteborg måste vi Ulricehamnare inse att det är av vikt att stärka centralorten i och med att vi blir mer rörliga i vårt beteende. Rent historiskt, har man inte stärkt sin kommundel utan lämnat den och tagit samhällsservicen från annat håll vilket resulterat i att man fått lägga ned lanthandeln, posten och banken i kransorterna. Idag har vi en utpendling av arbetskraft på ca 3 500 individer per år, förbättrar vi infrastrukturen och därmed pendlingsförutsättningarna kommer denna att öka ytterligare, vilket utgör en riskfaktor för serviceutbudet i Ulricehamn.

Stadsbiblioteket bör med fördel lokaliseras så det skapas flöden i centrala Ulricehamn, detta är stadsutveckling och med en koppling till vårt kulturella torg skapas en levande miljö, här kan en replik av den gamla kandelabern få en förnyad offentlighet. I detta perspektiv blir kommunen en aktör för att förstärka det projekt Köp- och Cityföreningen i Ulricehamn arbetar med, 25 000 kunder till år 2020. Det här är bra att näingslivet och kommunen utvecklar kommunen åt samma håll.

Vi måste inse att finns det möjliigheter, finns det också hot. Infrastruktursatsningar är en stark utvecklingsfaktor men rymmer också inom sig ett hämmande av tillväxten av den specifika orten, här måste man kommungemensamt enas om att ska vi vara attraktiva ska Ulricehamn bli stärkt i sin roll som tätort, men inte på bekostnad av landsbygden utan som en förutsättning för landsbygdens överlevnad.

Målet är satt i ett tillväxtmål, 25 000 invånare till år 2020 och detta för att stärka dels kundbasen för det serviceutbud som finns på Karlnäs, Storgatan och i Gällstad. Vi ska inte planera som om vi är ca 50 000 invånare, vi ska hålla ihop kommunen. Vi ska planera för att stärka handeln i Ulricehamn på de platser som nämnts ovan. Viktigt att vi leder Ulricehamn in i tillväxten och utvecklingen istället för tvärtom, att springa efter och lappa och laga blir panikartat. När förtätningen av centralorten genomförts kan man ta nya grepp i en fortsatt tillväxt och utveckling. Tillsammans steg för steg utvecklar vi vår kommun till att bli tillgänglig, nära och änmer attraktiv.

Jag förespråkar två parkeringsdäck i Ulricehamn, ett vid ICA och ett på Marknadsplatsen. Den utveckling som skett runt ICA krävs bättre parkeringsförutsättningar, vilket också stärker handeln i centrum. På Marknadsplatsen kan jag tänka mig att bygga ett parkeringsdäck över. I tre av de hörn som berör fastigheten kan man med fördel bygga tre flerfamiljshus vilket innebär att det är enklare för en aktör att få en ekonomisk bild på hela investeringen. Boende vid Marknadsplatsen kan rymma ett blandat boende, inte specifikt ett kategoriboende.

Bronäs, här ser jag en utveckling av boenden som dels rymmer flerfamiljshus samt eventuella enfamiljshus. I anslutning av Ätran förbereda en lagun där de boende kan äga/hyra en båtplats som är skyddad och skapar en attraktiv miljö i området. Detta innebär att bron över Boråsvägen måste förändras tillika den vid gång- och cykelbanan, så att båtar kan ta sig in och ut i Åsunden. Givetvis på ett sätt där en “strandpromenad” utmed Ätrans sträckning byggs med belysning, vilket binder samman Bronäs- med Järnvägsområdet utan några svåra trafiksituationer. Med fördel bör man bygga en rondell vid befintlig infart till Tegelbruksgatan och därigenom få en naturlig trafikplats med anknytning till Bangårdsgatan, vilket innebär att man förenklar trafiksituationen med färre anknytningar till Boråsvägen.

Grodparken, att Södra- och Norra Kullagatn  stängs av för trafik. Att trafik från Bogesundsgatan till Boråsvägen stängs av. Vid början av Storgatan från Boråsvägen görs en stor vändplats med parkeringar för handikappade för att skapa tillgänglighet till servicen runt Grodparken. Vid Lilla Torget kan det med fördel byggas ett flerfamiljshus. Trafiken på Sturegatan kommer vara fortsatt öppen för trafik. Fastigheten där STUBO har sina kontor kan med fördel byggas om och förstärka Kullens boendekategori.

Stureparken, här ser man över och klipper träden samt kortar ner trädkronorna på ett attraktivt sätt. Man kan också med fördel utveckla Stureparken för ett kulturellt sammanhang t ex friluftsscen.

Att i framtiden bygga ut Sim- och Sporthallen till en evenemangsarena där anläggningen täcker det behov av tider som skolidrotten och de olika föreningarna påtalar, här finns inget utrymme för andra kategorier av idrottsutövare. En utveckling av Simhallen med fler banor med fler attraktioner för barn och ungdomar. En utveckling av Sporthallen där man kan ha mässor, evenemang, skolavslutningar och andra tillställningar i framtiden.

Utveckla ett attraktivt boendeområde vid Herralyckan, blandat med fler- och enfamiljsboenden. Borgmästarhagen, Rv 40, Jönköpingsvägen upp till “Hössnakorset”, skapa attraktiva boendmiljöer utifrån förutsättningen med den härliga topografin.

Med gräns Sträckåsvägen, väg 157 och gamla Marbäcksvägen kan man utveckla attraktiva boendemiljöer med fortsättning från Skottek till Sjö Gunnarsbo, med härliga exklusiva fastigheter. Ulricehamn med utveckling av boendemiljöer till Marbäck stärker upp och kan vara utvecklande för denna kransort, stärker landsbygdsutvecklingen.

Villastaden, området vid f d handelsträdgården kan med fördel göras om till både flerfamiljshus samt enfamiljshus, vid Brunns trafikplats kan man göra områden för boenden på båda sidor av Rv 40. Utveckling av området vid Åsabacken turistiskt eller ett åretrunt boende med bryggor och möjligheter för turbåten.

Vi politiker har en skyldighet gentemot er kommunmedborgare att skapa de bästa förutsättnigar till att kunna värna kärnan i välfärdssamhället och då är det primära att tala om tillväxt och utveckling, att skapa förutsättningar att Ulricehamn med kransorter kan är en attraktiv etableringplats för företag, industri och logistikföretag, som skapar tryck på att attraktiva boendemiljöer är planerade, samt att politikerna håller ihop kommunen i en hållbar utveckling med en god ekonomi.

Boendenområden – Tillväxtstaden Ulricehamn mellan Jönköping och Borås

Det som följer har framförts på moderaternas gruppmöten och det är av yttersta vikt att signalera sin syn på inriktningen av besluten, hur man löser konsekvenserna som uppkommer efter besluten.

Samt strategin som är tänkt för att lösa investeringsbehoven som uppkommit efter besluten, är viktigt att kommunicera, allt för att väljarna ska förstå besluten i sin helhet.

Ulricehamn är en ort som ligger mellan Borås och Jönköping, Handelshögskolan i Jönköping har i utredning uttalat att det är positivt för regionen och Ulricehamn när de resterande 4,5 milen mellan Ulricehamn – Jönköping byggs ut till fyrfältsväg.

Detta öppnar också staden och den växer i sin sträckning söderut utmed sjön Åsunden, från Ulricehamn till Marbäck.

I sammanhanget finns ett starkt kollektivstråk (209) som servar landsbygden och Ulricehamn.

Det som saknas är att vi bör lyfta en planberedskap och ett planarbete som ligger i fas med kommunens och stadens utveckling i förhållande till målet avseende befolkning.

Här ser jag en möjlig samt efterfrågad utveckling av boendeområden med gräns – Tre Rosors väg – Grönahögsvägen –– Gamla Marbäcksvägen – Marbäck.

Här kan man med fördel planera för fastigheter som kan utvecklas till t ex hästgårdar, större villafastigheter, flerfamiljsfastigheter, där man i fastighetsplaneringen använder topografin i området för att området både blir spännande och attraktivt. Genom kommunens topografiska samt geografiska förutsättningar binder vi ihop samhället och använder fastigheter inom den kommunala verksamheten på ett konstruktivt sätt, i sammanhanget Marbäcks skola.

Eleverna i Marbäcks skola kommer att söka sig in till Ulricehamns skolor.

Ulrica- och Bogesundsskolan, är inte förberedda på detta, vad jag kan förstå utifrån information.

Områden för boende måste stämma med det övergripande målet 2020, 25 000 invånare, samt hur vi använder de kommunala resurserna, slutsats – inga boendeområden, ingen befolkningsökning -.

                                      

Intressant och väcker reflektion runt handbolls- och fotbollslag – TEAMBUILDING

Sanatorieskogens Frilufts- och Idrottsområde

Den inre rädslan om de påstådda yttre hoten är och blir fabricerade genom mentala svackor.

Lassalyckan är en mycket bra och riktig satsning. Lassalyckan och vad som ryms inom området, med de komplement i och runt detsamma gör att vi exponerar oss till vår omvärld med mycket goda förutsättningar inom olika idrottsutövningar.

Nu har vi beslutat att de redan avsatta resurserna ska frigöras och den nya isytan ska byggas. Nu kommer idrotten både för tjejer och killar få goda förutsättningar att utvecklas i och med att vi skapat förutsättningar att fördela tider på två stycken ytor.

Ett omfattande markarbete har genomförts med anslutningar till A-planen där spillvärmen ska värma planen under vintern, det här är bra.

Vi moderater har varit med och drivit fram denna fråga, med fokus på att tjejer och killar ska få likvärdiga möjligheter att utöva sin idrott.

Många gånger kopplar man inte ihop kritiken som man framför till att det kan vara mitt barn, ditt barnbarn eller barnbarnsbarn, som man kan stoppa med sin kritik.

När det gäller sportutövning är det tillgängligheten att utöva sin gren som gör att man utvecklas inom sin idrott. Tillgänglighet är ett påtagligt begrepp i samhället idag, där vi genom att göra samhället tillgängligt skapar förutsättningar för alla i samhället. Det är viktigt att vi är inkluderande.

Visst kan man se att invetseringar är kostsamma, men över tid om den faller in i ett större sammanhang och skapar förutsättningar för våra unga i kommunen är det en investering som bär över tid.

Enligt tidningen har vi 26 miljoner kronor frigjorts inom projektet och det är bra, frågan man ställer sig är om de redan gjorda markarbetena ligger de med i dessa pengar eller ligger de utanför, kan vän av ordning undra?

Men, vad kostade då de markarbetena som redan är genomförda, för den tillkommande isytan?

Men det viktiga grundarbetet är gjort!